Anonym (Vad pågår) skrev 2014-04-30 10:15:05 följande:
Jag undviker inte frågan. Men jag tänker inte gå in på en etisk diskussion här, för då vet jag att det spårar ur ganska snart.
Jag försöker däremot få dig att få förståelse för de människor som är "på andra sidan". D.v.s. de som har drabbats av "svinnet".
Anser du att du har förmågan att sätta dig in i andras situation?
Det var inte mig du frågade, men jag förstår det fullkomligt. Faktum är att det troligen är just på grund av detta som vi ens har den här diskussionen.
Den förälder som förlorar ett barn kommer för alltid att anklaga sig själv, det är helt självklart. Det är lika självklart att föräldern även kommer rikta sin ilska utåt och försöka hitta en annan syndabock. Det är precis så vi fungerar när vi drabbas av trauma och sorg.
Jenny McCarthy är en amerikansk modell och skådis vars son drabbats av autism. Hon har skyllt allt på vaccin och är en taleskvinna för antivaccinrörelsen. Idag menar hon att sonen botats från autismen genom kelatterapi, en sorts alternativmedicin.
Jag är inte alls emot alternativmedicin, men man ska vara jäkligt försiktig. Jag tycker också att det är vansinne att människor lyssnar på en totalt outbildad person som Jenny McCarthy när det gäller livsviktiga beslut. Att hon är känd beror på att hon varit nakenmodell och inte på någon bakgrund inom medicin.
Att hon fått höras beror på rädsla. Samhället idag är sjukt tekniskt och det är inte längre så att vi alla kan ha hand om alla aspekter av våra liv. Förr kunde man bygga sitt eget hus, föda upp sin egen gris och spinna sitt eget garn, idag har vi bara koll på en liten skärva av den helhet som samhället utgör. Resten kan lätt verka mystiskt och osäkert. Vi måste lita på varandra, på dem som har all kunskap så långt som vi har nått.
Skulle du låta Jenny McCarthy laga bromssystemet på din bil? Bygga ett våtutrymme i ditt hus? Sköta IT-säkerheten på ditt företag? Vara biologilärare på ditt barns högstadieskola?