Vi runt 35 år som väntar barn

Här är allt bara bra Allt flyter på med tösen, amningen och storebror. En mycket stolt storebror får jag tillägga

Mannen ska snart börja jobba igen och jag känner lite panik över hur fort tiden gått. Snart julafton och ovanpå allt är tösen redan 11 (!) dagar gammal. Imorgon ska det sista inhandlas och förberedas, plus att en massa ärenden ska uträttas.

Så hinner jag inte titta in önskar jag er alla en riktigt God Jul

Känner igen det där att man vill att de ska vara helt nyfödda för alltid. Jag kände så i början, sen nöjde jag mig med att han bara kunde vara bebis för alltid men nu ser jag fram emot både ett och tre och fem år. Fast kommer alltid att längta tillbaka lite efter de där första fyra veckorna tror jag.

Vår kille har precis blivit hela tre månader och har lika precis tagit sig ur sitt tredje utvecklingssprång och är en då himla pigg, glad och social typ. Han ler så fort han ser mig och är verkligen supercharmig och vi väntar med spänning på första skrattet :)

Lika charmig och härlig som han är mellan sprången, ungefär lika jobbig är han i dem. Det första språnget runt fem veckor märkte vi knappt men de senaste två... Vägrar äta, vägrar sova, blir gnällig och stingslig. Var tvungen att ringa hem min kille från jobbet i veckan hehe. Men han är som tur var inte lika retlig hela sprången igenom och tur är väl det för nästa ska vara i fem veckor... MEN nu njuter jag av min lilla solstråle :D

God jul på er! :)

Hoppas att ni hade en härlig julafton, och att resten av julhelgen också är bra 

Trots total sömnbrist under natten till julafton så njöt vi av att fira den första julen med vår lilla flicka. Men jag måste erkänna att vi har haft det ännu mysigare idag, på juldagen. Vi tog en barnvagnspromenad i solen, och sedan har vi bara myst här hemma. 

Bebislängt: den där första tiden var ju helt magisk, så man kommer nog alltid att se tillbaka på den med en viss sentimentalitet. Man var ju alldeles rusig av hormoner, och det kändes smått overkligt att man hade skapat ett alldeles nytt liv - som dessutom var(är!) fullständigt perfekt. Min lillflicka har precis kommit in i det första språnget, enligt appen. Och jag tycker att det stämmer bra på beskrivningen. Det märks tydligt att hon har lämnat det där allra första "nyföddstadiet", och börjat bli mer vaken och närvarande . Och redan nu saknar jag de där första veckorna när hon knappt öppnade ögonen, och då hon luktade på min hals hela tiden...
Samtidigt blev jag så himla glad idag när vi kunde se antydan till de första svarsleendena . 

Oj vad tiden går fort! Imorgon blir tösen hela 3 (!) veckor gammal och hon är underbar Hennes storebror avgudar henne och kan inte låta bli henne, många kramar & pussar blir det...

Jag ammar på och någon gång har det hänt att hon fått ersättning, speciellt på natten så jag får sova. Men hon är snäll och numer kommer det många leenden som gör att man smälter

Vill passa på och önska er ett Gott Nytt År och jag hoppas ni alla får en bra nyårsafton

God fortsättning tjejer! Hoppas nyår var bra ????????

Min lilla flicka har blivit förkyld. Gör så ont i mitt hjärta att se ????. Blev ett besök på barnsjukhuset, så vi vet att det inte är ngt allvarligt. Har varit försiktiga, tvättat händerna hela tiden och inte träffat ngn som är förkyld. Men det går väl inte att skydda sig mot allt ändå.

Tänkte höra hur ni gör/känner kring anhöriga som vill hålla barnet väldigt mkt? Har en svärmor som inte vill släppa bebisen ifrån sig när vi ses. Hon vill även hålla när bebis är gnällig, övervakar blöjbyten och vill bestämma var vi ska lägga bebisen (t.ex. tjatar hon om att vi ska lägga bebisen på deras soffa när vi är där och äter, men jag vill inte då soffan är smal och jag har inget emot att hålla bebisen när vi äter). Jag har sagt ifrån att hon får vänta m att hålla bebis tills hon slutar gnälla och jag har även vägrat lägga ifrån mig henne när det inte känns bra. Märker att svärmor tar illa upp, men är det verkligen rimligt att hon försöker bestämma över vårt barnbarn och hela tiden "roffar" åt sig? El är det jag som är överkänslig?

Eh, skulle inte vara en massa ??? utan andra symboler.....suck ;)

Gott nytt år på er!

Jag tycker absolut inte att det är något konstigt att du inte vill att svärmor ska hålla i barnet när det är ledset men det är ju så klart bra för anknytningen om hon håller barnet så mycket som möjligt när det är på bra humör, det gagnar ju er i framtiden när ni behöver barnvakt också ;). Och jag skulle inte heller ha lagt ifrån mig det på en smal soffa. Det skulle vara om man hade henne i vagnen eller kanske ett täcke på golvet, om hon trivdes där. Alternativt att ni köper em babysitter och har hemma hos svärföräldrarna. Men det är ju om DU tycker att det är jobbigt att hålla i henne.

Tack för svar Bebislängt! Alltid skönt med input från ngn som inte är insyltad ;). Jag har funderat några vändor till och jag har bestämt mig för att göra som jag själv känner, det är ju trots allt mitt barn och det är min plikt att följa modersinstinkten. Ska dock försöka vara vänlig och framförallt tydlig mot svärmor så att hon verkligen förstår varför jag gör som jag gör. Och absolut får hon hålla bebisen när denne är på gott humör! Bara inte hela tiden ;). Det kommer väl en dag längre fram då man är glad över barnvakt, även om det kommer att dröja.

Hur har ni det tjejer? Hoppas att allt är bra!

Vi har det bara fint. Tiden går så fort bara. Lilltjejen har börjat ge tydliga svarsleenden nu. Mungiporna når nästan upp till öronen, och det är nästan så hon brister ut i ett litet skratt samtidigt . Vi sov fruktansvärt dåligt de första sex veckorna (började faktiskt fundera på hur vi skulle klara det), men nu de senaste tre nätterna så har lilltjejen äntligen börjat sova nattetid. Helt fantastiskt att kunna sova tre timmar i stöten mellan matningar . Får se om det håller i sig, hoppas verkligen det! Men det värsta när man äntligen får sova är ju att kroppen slappnar av och man blir ännu tröttare. Jag vill bara sova ännu mer och känner mig helt slut och disträ. Men men, det är ju övergående som tur är. 

Mon bébé 81; Nej du är inte överkänslig! Sätt gränser och visa att du menar allvar med det du säger. Vi satte gränser och rutiner med grabben ganska fort och dom flesta accepterade det tidigt. Vi lämnade ifrån oss honom när vi var redo för det. Det är ert barn och det är ni som bestämmer.

Tjejen är nu snart 5 veckor gammal. Helt otroligt vad tiden går! Skrattar, pratar och är underbar. Sömnen är sisådär. Nu tar hon endast power-naps på 20 minuter och det måste vara i någons famn. Ammar gör jag fortfarande men ger ersättning då och då. Tex för att få sova

Tragedierna avbyter varandra här hemma. För fyra månader sedan gick svärfar bort och i helgen somnade min mamma plötsligt in  Det är jobbigt och tufft just nu med det mesta. Och nu hade jag behövt henne... Så nu är det ytterligare en begravning som ska ordnas.
Jag är tacksam för att hon fick träffa sina barnbarn en sista gång...