Vi runt 35 år som väntar barn

Vi har ganska nyligen tagit oss igenom det 36 dagar långa tredje språnget. Men det gick superbra. Han sov och åt lite sämre hela tiden men var bara extra gnällig i några dagar.

Vår bebis tycker att det är trist att åka vagn men jag brukar planera så vi bara går någonstans när han ska sova. Just nu funkar det ändå rätt bra för han kan ligga 15-30 minuter innan han lessnar.

Annars är det fint här. Bebisen har verkligen utvecklats efter det här språnget. Babblar hela tiden, griper efter ALLT och rullar över på mage så fort man lägger ner honom. Han har helt plötsligt verkligen blivit en liten person och man kan föreställa sig honom som ettåring. Han somnar typ åtta varje kväll och sover till sju, åtta. Ibland vaknar han inget alls under natten och ibland vaknar han en eller två gånger. Det verkar bero lite på hur mycket gröt man får i honom på kvällen :D

Jag är också supernostalgisk. Skulle gärna vilja att han kunde gå tillbaka till att vara tre veckor ibland. Även fast det ju såklart kul att se honom växa också.

Vi har också styrt vagnpromenaderna till sömnen, men ju äldre hon blir desto svårare är det. Är ju väldigt mkt vakentid (vilket är jätteroligt!), men svårt om man behöver ta sig någonstans vid en specifik tid - som inte sammanfaller m bebis sovtid....

Funderar på att skaffa en börjacka så att jag kan ta mig ut och inte blir så låst. Men samtidigt skulle jag behöva vila rygg och axlar ngn gång också.

Apropå det så provade vi sittvagn häromdan. Han är ju nästan fem månader. Dessutom har vi en vagn som man kan ha antingen helt nedfälld, mittemellan och ganska mycket upprätt. Så jag hade honom på mittemellanläget men vi kom ut rätt sent så jag fällde ner så han låg och då somnade han som vanligt. När han vaknade så fällde jag upp så han var halvsittande igen och kunde gå och handla. Vi var ute i en timme efter att han vaknat utan att han klagade. Sån himla frihet :D

Det var alltså menat som ett hoppingivande inlägg och inte ett skrytigt "min sitter som ett ljus"-inlägg hehe. Det är väl inte långt kvar innan din kan åka sittvagn?

Troligtvis har vi båda nyfikna små barn som gärna vill se sig omkring. :)

Hihi, jag förstår såklart att det var snällt menat Bebislängt! 

Vi satte i sittvagnsinsatsen redan igår, eftersom vi också har möjlighet att ha vagnen i helt liggande läge. Har provat två gånger och det har gått "sådär". Har haft halvläget uppe när hon varit vaken och sedan fällt ned så fort hon somnat. Igår blev det ändå skrik och panik (är dock helnöjd när man bär henne), och idag gick det riktigt bra eftersom det sammanföll med hennes sovtid .

Ja, nyfikna (och närhetstörstande!) är de allt de små liven . 

Hej! Hur går det för er!?

Här är vi mitt i ett utvecklingssprång. Det jobbigaste hittills! Sover dåligt och är uppmärksamhetskrävande och allmänt smågnölig. Men ändå sjukt söt så klart och kan även vara hur charmig som helst ;)

Bebisen är 5,5 månad, vad fort det har gått! Ett halvår snart :)

Hej! :)

Det går bra för oss! Bebis är 4 månader om några dagar. Vi befinner oss i fjärde språnget, men tycker inte att det märks så mycket just nu. 

Förövrigt känns det som att vi har fått mer koll på familjelivet. Även om det varierar från dag till dag med mat och sömn, så tycker jag ändå att man kan skönja ett relativt tydligt mönster. Jag vet mer vad som fungerar, och vad som inte fungerar. 

Men något som är jobbigt är att bebis vägrar sitta i bärsele just nu. Hon vill bli buren i mina armar hela tiden. Börjar få riktigt ont i axlarna och ryggen :(. 

Det språnget märktes typ ingenting för oss. Men det som precis ska ta slut nu. Vilken månad. Jag är heeeelt slut! Första gången som jag har känt att det har varit riktigt jobbigt att ha en bebis. Jag hoppas att det blir bättre snart. Sen håller han på och lära sig krypa också så han är en riktig gnällspik dessutom heh.

"Det går över det går över det går över"

Haha, ja det är varje förälders mantra: "det går över" ;). 

Vad spännande att det är krypning på gång för er! Blir ju en helt ny upplevelse när bebis börjar ta sig fram (och så småningom börjar röja runt....hm).

Har ni börjat barnsäkra hemmet? Jag kom att tänka på det idag, men har inte gjort något ännu. Tänker hela tiden att det är långt kvar tills bebis börjar ta sig fram, men tiden går så fort att snart är vi ju där. 

Är din bebis mammig?
Min har börjat bli det nu. Jag och maken var hemma gemensamt de första tre månaderna, och då kunde vem som helst av oss ta hand om bebis. Sedan började maken jobba och nu märker jag successivt att bebis kräver att jag har henne när hon är trött och kinkig. När hon är pigg är hon hur nöjd som helst hos maken. Hon skiner upp som en liten sol när han kommer hem från jobbet. Sedan när det blir jobbigt så vill hon tillbaka till mig....suck ;).

Vi har inte barnsäkrat någonting än. Men vi tänkte sänka ner hans säng nu idag för han har börjat försöka dra sig upp. Han kommer ju ingenstans än men plötsligt händer det.

Min bebis har varit lite mammig i perioder men oftast går båda lika bra. Men han blir lugnare med mig och busigare med pappan hehe.

Nu tror jag att det är tänder på gång :D

Hur har ni det med sömnen nu?