Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015

Missade att skriva att då var jag gravid via ivf och stödmedicinerade inte. Kram

Känns skönt att få era svar i denna väntan i kön. Livet är inte rättvist. Jag kom in i förtidigt klimakterie som 13 åring. Hade mens ett år men den försvann plötsligt och har inte fått tillbaka den på 12 år. Gick utredning direkt så nu när sambon och jag bestämt oss för barn så sattes vi i kön till äggdonation direkt. Ibland känns allt hopplöst. Är rädd att våra framtida behandlingar inte ska ta sig. Känns skönt att få lite hopp ifrån er

Lillebrorsfaster: jag förstår din oro! Jag har haft många sådana dagar och dom är inte roliga. Finns heller inget som kan göra att den här känslan försvinner! När har du nästa VUL/UL och när gjorde du ditt senaste VUL/UL. Tänk på att allting såg bra ut sist och att du faktiskt är gravid vet att det är lättare sagt än gjort. Men jag blir själv lugn när andra skriver så

Vårt embryo var 17,3 mm, och vi gick bak en dag, från 8+3 till 8+2. Men en dag hit eller dit spelar ju som ingen roll :) När ska ni gör ert andra VUL? 

Jag tror du har alla chanser i världen att det ska få vägen via äd. Kanske kan det ta nåt försök men det är inte ovanligt. Och att få barn på det sättet är underbart Vår dotter är den finaste som finns. Kan inte ens förstå nu de funderingar och tvivel vi hade innan vi gick över till äd. Kram

Pluttemor: tack för pepp! Vi har nästa UL på tisdag (9+5) Tackolov. Håller på att gå av av nervositet. Men du har rätt, jag ÄR ju gravid, det sa ju vulet sist, vilket var i v 8 (7+6). Ska försöka tänka på annat, men det är verkligen svårt!! Skönt iaf att jag inte är den enda..kram

Tror vi alla har eller har haft sånna perioder av oro. Det är först nu efter KUBen och efter att ha sett bebben leva i v 14 vi börjar slappna av lite. Det kommer säkert att gå jättebra!! Hormonerna gör ju också att man lätt oroar sig vissa veckor. Tror t o m jag läst att v 9-10 är veckor då man är extra känslig och orolig. Så oron kan ju även vara ett symtom på att man är gravid Kram

Villsågärna: tack, det var en bra vinkling av oron. :) Ja, jag måste ju helt enkelt härda ut till tisdag..längtar så till efter kubet..men mest till tisdag förstås, tackolov är ulet direkt på tisdagmorgon.

Hej kära vänner!

Äntligen hemma igen efter en pärs på sjukhuset. Vaknade tidigt på torsdagen av att jag hade ont i magen och trodde att jag var nervös. Gick på toa men det blev bara sämre. På vägen in till sjukhuset där vi skulle göra kuben fick jag så ont att jag skrek/grät av smärta och vi var tvungna att stanna så jag fick gå på toa igen. Inget blod men sjukt ont i magen, många tankar i huvudet håller jag på och få missfall? Kom fram till sjukhuset och fick lägga mig på en brits och det blev lite bättre. Genomförde kuben med bra resultat som jag skrev tidigare, 1:20 000 för DS mm och allt såg bra ut med bebisen!! Så underbart!!

När vi skulle gå där ifrån trillade jag ihop pga av smärtan och blev skickad till akuten. Där undersökte dig mig och tog en massa prover och skickade vidare mig till gyn. Där konstaterades att det inte var ngt fel på bebisen utan att det var jag som var sjuk. Blev inlagd för observation och det togs prover för att kolla blindtarm och tarmvred. Fick dropp och smärtstillande. De kunde inte hitta vad det var och igår em klingade smärtorna av och sent på kvällen fick jag åka hem om jag ville. Troligtvis något med tarmarna, obalans eller fickor på tarmen. Nu är jag i alla fall hemma och mår ok fast väldigt trött.

Ska läsa igenom tråden, ni har varit så aktiva!

Tack för alla fina ord, ni är bäst!

Nu ska jag njuta av att jag är gravid!

Kram

Detta är vår första IVF, och det verkar ju går vägen, så här långt. Såg tickande hjärta i v.7+6 och ska nu på ett till VUL/UL på måndag, det blir v.11+5 och hoppas ju innerligt att Liten är kvar och växer son hen ska!!!

Mandelmumsa: Jag är gravid och ganska avslappnad nu, tills motsatsen ev. bevisas!! Det är svårt att bara bestämma sig för att inte vara orolig, men jag gjorde det för några veckor sedan och det funkar, de flesta dagarna iaf! 

Jag har haft dagar och perioder när jag inte känt några symptom alls och har åxå varit övertygad om att nu är det över...men så är illamåendet där igen nästa dag, eller brösten svullna och ömma igen på kvällen, så går en dag i taget. Efter förra VUL var jag väldigt lugn och NJÖT av förvissningen att jag faktiskt är gravid, i flera dagar, trots den där osäkra mätningen som gjordes, men nu när jag fått VUL-tid igen är jag faktiskt lite nervös igen...tänk om inget är där längre...

Pluttemor; Åh, så jobbigt med ryggont!  Vad kan du gör åt det? Vi går till en Thailänsk kvinna för underbar helkroppsmassage/kiropraktik och både min man och jag blev helt återställda och smärtfria efter nägra besök!!

Min höft/knä som värkte som attans de där veckorna jag jobbade så mycket, känns nästan inte av alls nu, så är kanske inte foglossning ändå, pjuh! Åh, så jobbigt att du är ensam nu! Varför är han borta och hur länge? Hoppas idag blir en bättre dag för dig