Mandelmumsa skrev 2014-04-04 22:08:49 följande:
Tack Lillebrorsfaster, Villsågärna och Thesse för era svar och ert stöd. Så skönt att kunna vända sig hit med sin ångest.
Är det någon som vet hur lång tid det vanligtvis tar från att embryot dör tills kroppen har fattat det och stöter ut det som missfall?
Ja, det kan ta länge ibland..
Jag blev ju oplanerat gravid i vad jag tror sept eller okt -09 och i feb. -10 gjorde jag ett UL för att datera och kolla att allt var ok...det var det inte, det var en ofostrig grav som man inte kunde datera för att det var så långt gånget och som sagt fanns ju inget forster att mäta alls. Var alltså i ca 5e mån, kring v.20 då.
Det är nog extremt ovanligt, för gynekologen såg ganska chockad ut att jag hade fullt utvecklad livmoder och moderkaka, men i övrigt tomt!
Du, och alla andra som tvivlar, för att vara krass och realistisk så ja, det är så att något kan gå fel, hela tiden, varje dag, även om sannolikheten sjunker med tiden, så ja, så ÄR det!! Man kan inte vara "säker" förrän babyn ligger i vår famn, MEN det ligger inte i våra händer! Blir det mf så blir det och det finns ingenting man kan göra åt det alls och skulle det bli så, då får man ta det då..vi har inget val...
Släpp(så gott det går) det...oron, kontrollen, allt! Släpp bara och liksom "lämna över" till de högre makterna..till Gud? Ödet? Naturen? Universum? Förlika dig med att det som händer händer och du
får inte veta vad som kommer hända, slutet på historien kommer visa sig men det blir, obönhörligt i efterhand och ingen oro, spekulation eller googling i världen hjälper..det gör det inte ens lättare, va?.
Finns inga garantier och det gäller ju för livet i allmänhet, men vi är så vana vid att kunna kontrollera och kunna göra en massa val inom andra områden att det blir nästan ohanterligt när vi inte kan det längre. Jag vill påstå att detta, hängande i ovisshet och vara maktlös, faktiskt är ett normaltillstånd i livet, bara det att vi märker det så tydligt när det gäller just liv och död för i övrigt så har vi skapat en värld och en tillvaro som vi KAN styra (även om det faktiskt bara är en illusion..) Vi råkar bara just nu, leva i en tid och samhälle som tillåter vår kontroll i högre grad än vad som egentligen är "naturligt"..
Det är redan mirakel att vi bär på Liv allihop och eftersom mirakel bevisligen händer så är det fullt möjligt och dessutom mycket troligt att vi också kommer få uppleva miraklet av en alldeles verklig liten baby snusandes vid vårt bröst
Oj, så esoterisk och existensciell man kan vara en lördagsmorgon!?
Hoppas Ni alla får en underbar dag, och kan vila i att VI ÄR MED BARN!!
....iaf idag, också..
