Bostad och bostadspolitik - Hur kommer det sig...?

Eller låta de allmännyttiga bolagen växa till sig nu efter så många års krympande.

- Du verkade misstro att pengarna från utföräljning verkligen går tillbaka till bolagets investeringar. Utförsäljning är ett sätt att dra in eget kapital för att finasiera bygget av nya hyresrätter.

- Fram tills den punkt där balans råder på bostadsmarknaden och hyrorna (teoretiskt) sänks pga nya hyresrätter finns (återigen, teoretiskt) incitamentet att bygga nya hyresräter - om hyresregleringen försvinner.

- Billigare bostäder? Hurdå? Ja, om vi sänker kraven på yta och komfort. Där kommer regelverket in. Delvis. Annars så får folk helt enkelt ta sig råd. En dryg tredejdel av nettoinomsten är inget att klaga på för bostaden. Två vuxna med normala inkomster kan/får vara beredda att betala 15000 i hyra. Men alla vill självklart bo gratis och jämför med sedan länge avbetalda lägenheter från 50-talet.

- Du kan importera snickare från Polen men inte handläggare för bygglov så resurs-bristerna lär bestå ett tag till. 

Och låta de vara just allmännyttiga. De är de inte idag. Inte i Malmö och på många andra ställen i alla fall.

Ja, varför skulle jag inte det? Här vill kommunstyret lyfta ut pengar ur det allmännyttiga bolaget för att täcka budgetunderskott och det bolaget har också sålt av en massa fastigheter. Byggt har man då inte gjort i någon större skala och läget är liknande i grannkommunerna. Samtidigt vädjar man till invånarna att ställa upp och hyra ut rum och lägenheter till fyktingar samt att man planerar för sk modulhus för att ta emot fler flyktingar.

Man får göra skillnad på bygg och fastighetsbolag, och även affärsområden. Entreprenad är ingen kassako, marginalerna är låga across the board, bland de större bolagen ligger det på ca 2%, en miljardorder på låt säga ett köpcentrum ger alltså ca 20 MSEK i vinst, förvaltning men framförallt projektutveckling är en annan femma, kanske även anläggning/infrastruktur(har ej stenkoll på det affärsområdet). Inom större infrastrukturprojekt är ju konkurrensen högst begränsad. Men det finns relativt många byggbolag som kan slänga upp ett flerfamiljshus.

De tre snabbast växande bolagen inom branschen är Serneke(nyligen genomförd IPO), Derome och Besqab. Nettoomsättningen för dessa tre har i princip exploderat.

Glömde nämna förvaltning, det finns även rätt många fastighetsbolag som förvaltar bostäder, allt från enstaka fastigheter till stora bestånd.

En form av boende som hade varit intressant att se mer av är så kallade byggemenskaper, dvs när en grupp av privatpersoner går ihop och projekterar ett eget flerfamiljshus som dom kan bo i, oftast då i samarbete med arkitekt och byggbolag, det borde kunna kapa kostnader, detta är relativt ovanligt i Sverige, jag vet bara om typ 3-4 aktuella projekt, bland annat ett som Inobi planerar. Såg att GBG stad markanvisar en tomt inne i centrala staden också.

Det var väl precis det jag skrev, marknadshyror kommer att begränsa marknadens vilja att bygga. Alltså är det kontraproduktivt. Marknaden skulle i sådant fall försöka kontrollera byggtakten, vilket skulle leda till kartellbildning, även det kontraproduktivt.Snälla, alla tjänar inte 45 000 netto i månaden. Det finns fortfarande jobb med under 20 000 i nettolön för en heltidstjänst, så inte ens ett par kommer upp i sådan inkomst och även ensamstående föräldrar måste ju ha råd att bo med sina barn...

Ju lägre lön destå mindre summa utgör de återstående två tredjedelarna att leva på.

På skoj kollade jag på bostadsföretaget Hässelbyhems hemsida och testade deras kalkylator för boendekostnad...enligt den fick hyran uppgå till max 6300 kr per månad för en barnskötare på heltid i Stockholms stad. Man få hoppas att den barnskötaren då inte har egna barn hemma...

Jag har försökt hitta hyresstatistik från förr, låg verkligen hyresnivåerna så högt i 0-5 år gamla hyreshus under 60-, 70-, och 80-talet omräknat efter den tidens penningvärde?

I 1945 år bostadssociala utredning räknade man på att en industriarbetare skulle kunna hyra en modern tvårumslägenhet och lägga 20% av disponibel inkomst på boende, något som visade sig lätt att uppnå tack vare 50- ocvh 60-talets ökade lönenivåer. 2004 la svensken i genomsnitt 24% av sin inkomst på boende, en hög siffra internationellt sett och även över Europa-genomsnittet.

Man kan fråga sig vad som lett till att boendet blivit dyare i förhållande till inkomsterna...

Privatpersoner borde på ett enkelt och säkert sätt kunna investera i byggande och förvaltande av fastigheter som en sparandeform.

- V har inte nått den teoretiska punkt där balans råder. En tok-brist på lägenheter och ändå byggs inte hyresrätter. För att man inte kan ta ut full marknadshyra för dem.

Å andra sidan betalar folk andrahandshyror som ligger i närheten av vad marknadshyror skulle vara. Så vi har hyresnivån men inte  ett officiellt system utan svart.

- En inkomst på 25000 i månaden (svensk snitt-lön) Ger 19500 efter skatt i Stockholm. Två sådana inkomster Ger 39000 netto (tillkommer ev bidrag) och då är de där 15000 den där lite dryga tredjedelen jag skrev om.

15000 i hyra för två normalt arbetade svenskar är inget märkvärdigt alls. Faktiskt.

Men självklart vill folk helst bo gratis och inte behöva snåla in på bil och utlands-semestrar för att istället behöva betala sitt boende.