Hejsan!
Det är skönt att vara hemma . Jag försöker se till att vara utsövd så mycket det går, för man vet ju aldrig när förlossningen startar. De första dagarna fixar jag med allt som jag skjutit framför mig. Som att ansöka om föräldrapenning, kolla upp barnförsäkringar, testa TENS-apparaten som vi hyrt från barnmorskan (som ska ge smärtlindring genom elektrisk aktivering), packa väska med mera. Det är bråda dagar. För plötsligt blir det ju så tydligt att förlossningen är nära. 5 maj beräknat. Barnets huvud trycker på i bäckenet. Krabaten vill nog gärna ut snart, för det är trångt för den.
Calqyl, det är som en overklighetskänsla att vara gravid. Något som varit ouppnåeligt så länge och som plötsligt blir verklighet men samtidigt så skört. Jag förstår att du är ängslig inför ultraljudet. Jag håller tummarna för dig! (Om jag inte har fullt upp med att pressa fram en bebis, för då kommer jag nog att ha glömt det tillfälligt )