• Anonym (:()

    Min man tappar tålamodet och slår våran tös :(

    Jag vet inte vad jag ska göra! Min man tappar tålamodet jätte lätt och blir arg, jag är så arg och besviken på honom. Han slår våran dotter för minsta lilla när han har haft en lång dag på jobbet och är trött, han blir som det hemskaste monster! Våran tvååring snart 3 i sommar är ganska vild och trotsig. Iförrgår fick jag nog, han smällde till henne 5 gånger på bara 2-3 tim, på kvällen före läggdags. Slår henne hårt på rumpan (med blöja på) slog henne med hennes tröja på benet som hon vägrade ta på sig, sen såg jag ett märke på hennes axel vid bröstet som hon visade och sa titta vad pappa gjorde. Sen ville hon inte borsta tänderna och spotta ut massa vatten som rann på hennes tröja då smällde han till henne på armen så det lät högt och Putte till henne hårt så hon hängde fram över handfatet, hon stod på toa stolen. Jag blev förbannad och tog henne och sa åt han att gå därifrån. Jg får trösta henne och jag mår för jävligt. Hur kan jag ha en man som inte har någon kontroll hon är bara ett barn!! Ändå är det jag som har varit hemma med barnen varenda dag, men aldrig att jag skulle slå mina barn när dem är jobbiga. Vi bråkade dagen efter och han får det att låta som att det är mitt fel, han blir arg på MIG! Han säger att han inte vill göra som han gör, men han är stressad och trött då menar han att jag ska hoppa in och ta över allt:/ jag har alltid sagt till mig själv att aldrig vara med en man som slår barn, jag hatar det. Det går emot allt jag står för! För övrigt är han underbar och älskar son familj, kramar och säger att van älskar dem till barnen. Ska kg behöva skydda mina barn mot deras egen far!!? Jag vägrar stå bredvid detta. Han har sagt flertal gånger att han ska sluta. Men nu har set blivit värre. Vad ska jag göra? :(

  • Svar på tråden Min man tappar tålamodet och slår våran tös :(
  • Vinterankan

    Men kan ni inte komma överens om att du står med ett basebollträ i handen och drämmer till honom på vaderna så fort han slår barnet? Visserligen så är jag emot fysisk bestraffning på alla nivåer men det kanske skulle hjälpa.

  • Anonym (anna)

    Det är väl inget att diskutera. Du ska ta ditt ansvar som mamma och llämna honom. Om du stannar kvar trots att du vet att din dotter blir slagen så ser jag dig som medhjälpare till barnmisshandel. Du riskerar att förlora din dotter om detta skulle komma fram på t.ex dagis.

  • Smartie
    Anonym (BT) skrev 2013-05-11 06:28:56 följande:
    Men ni som läser här fattar verkligen inte. DET FINNS INGEN HJÄLP om inte pappan tillfogat så stora skador på barnet att sjukhusvistelse krävs, alltså hjärnskador, benbrott, stora sår osv. Att slå sitt barn lite då och då med en tröja, på armen, putta till det, dra i håret osv är HELT OK. INGENTING händer.  Rådet att anmäla, ta barnet och lämna mannen leder till följande saker:  -anmälan leder till utredning, som läggs ner då inga fotografiska bevis finns -pappan blir förnärmad och ofta mer aggressiv mot mamman, som anmält -pappan får rätt att ha barnet halva tiden, ENSAM Förstår ni inte? Det är inget bra råd, det finns ingen hjälp! MÅNGA kvinnor har det som TS idag, i en rävsax. Vad hon än gör, kan hon inte skydda barnet, OM INTE pappan gör synliga, rejäla skador på barnet. Så fungerar lagen i Sverige idag.  När detta hände mig och mitt barn fick jag kontakt med andra mammor som upplevde/upplevt samma sak, det är ett känt problem och inte alls konstigt att TS ställer frågan här. Lagen står nästan alltid på pappans sida.... 

    Om pappan ljuger och förnekar det som hänt i utredningen, samtidigt som han inte tycker att han har gjort något fel, blir det betydligt svårare ja. Men man får inte ge upp. Barnet kommer INTE att tacka en när det blir äldre om man bara låter det fortgå. Informera alla i omgivningen, om möjligt samla bevis (smygfilma med mobilen?), prata med soc, ansök om ensam vårdnad med motiveringen att du gärna vill ha delad när pappan har fått hjälp etc. Riv upp himmel och jord helt enkelt. Har du själv rent mjöl i påsen och framstår som seriös, kommer både omgivningen och myndigheter lyssna på dig. Pappan kommer att ha större problem eftersom det är han som ljuger, det är ALLTID svårare i längden att vara lögnaren. Och erkänner han, är ju problemet löst. Här verkar det dock handla om en trött och stressad pappa som inte tar till GROVT våld, men där bägaren rinner över när flickan trotsar. Det händer många föräldrar någon gång, problemet är att han gör det om och om igen och verkar sakna självinsikt. Kan man få honom att förstå att det ligger honom i fatet att både fortsätta ljuga och slå, att han i framtiden kan komma att förlora sina barn (antingen om myndigheter ingriper eller barnen själva tar avstånd) att även han själv i längden tjänar på att sanningen kommer fram och han får hjälp - då finns det fortfarande hopp för den här pappan. Men visst, handlar det om en primitiv idiot som aldrig borde fått föra sina gener vidare över huvud taget, kanske det inte hjälper. Men då tror jag att situationen hade varit värre.
  • Smartie

    Sen skriver ts i trådstarten att pappan själv säger att han inte vill bete sig som man gör. Men antagligen är det också så att han inte vill blanda in myndigheter, eller förlora barnen och ts. Ts har då allt att vinna på att ställa ultimatum! Samt att flytta / inte låta honom vara ensam med barnen tills han har sökt hjälp.

  • Anonym (Pappa till 3)

    Packa, ta barnet, åk. Bo hos en kompis/förälder/släkting/whatever. Gör det NU.  

  • view

    Hahaha o ja normala föräldrar frågar om detta på familjeliv.....

  • nuharjagbytt
    Anonym (:() skrev 2013-05-10 19:07:19 följande:
    Många som skrivit. Har inte kunnat komma online förens nu. Jag vet att det är hemskt/ låter väldigt konstigt. Detta har inte hänt över en natt eller började så fort dottern föddes, det har trappats upp suksesivt. Från att bara ha blivit irriterad/ små arg ( som vi alla föräldrar blir) till att han små puttit henne. Från nu när han började jobba heltid samtidigt som han studerar, han är aldrig ledig en dag eller helg i veckan. Han sa idag att han gråter när han tänker på det han gör, att han inte vill men bara tappar kontrollen och blir arg. Han vet att det är fel och ska sluta sa han. Jag varnade honom och sa att jag går härifrån med dottern om han försöker igen. Jag tänker inte tolerera det han gör, jag är emot sånt och vill att min dotter ska må bra. Jag vet att det låter väldigt hemskt det jag skrev. Men i verkligheten är det inte så illa som det låter, han står inte och smäller till henne flera gånger eller slår hårt som ni kanske tror. Men det spelar ingen roll ändå, det är fel. I hand kultur anses det att uppfostra barnen till bra människor. Så som det var i Sverige förr. Han har det inptänat i hjärnan och han har själv blivit"uppfostrad" så, och dem ser det inte som något hemskt. Men han gör det nu då jag har förklarat vad som kan hända och hur en människa kan må efter något sådant.
    Men det är ju uppenbart att heltidsjobb och studerande är för mycket för honom! Jag antar att det är ett aktivt beslut ni tagit tillsammans och då behöver du ta större ansvar hemma. Kan ni sätta er ner och diskutera hur ni kan göra för att minska stressen?Jag tror det bästa hade varit om han kunde vara hemifrån mer så han kan koncentrera sig på studerandet. Ett barn som trotsar är alltid besvärligt, då kan den föräldern med bäst tålamod behöva ta mer. 

    Och nej jag menar inte att det är TS fel att han tappar tålamodet. Jag menar att om hon vill stanna kvar så måste roten till problemet åtgärdas.
  • Anonym (BT)
    ummabdilleh skrev 2013-05-11 07:15:02 följande:

    Eller så tar soc barnet från mamman för att hon inte lämnat pappan för länge sen. Har funnits massa såna trådar på f.l
    Exactly my point. Om du läser vad jag skrivit så förstår du att det är detta jag försöker säga. Stanna kvar=hon riskerar att mista barnet pga att hon anses inte kunna skydda barnet. Lämna mannen=hon riskerar att behöva lämna ifrån sig barnet till pappan halva tiden. Hur hon än gör kan hon inte skydda barnet, om hon inte går under jorden eller liknande. Moment 22 som sagt. Sverige idag. 
  • Anonym (BT)
    Smartie skrev 2013-05-11 07:40:04 följande:

    Om pappan ljuger och förnekar det som hänt i utredningen, samtidigt som han inte tycker att han har gjort något fel, blir det betydligt svårare ja. Men man får inte ge upp. Barnet kommer INTE att tacka en när det blir äldre om man bara låter det fortgå. Informera alla i omgivningen, om möjligt samla bevis (smygfilma med mobilen?), prata med soc, ansök om ensam vårdnad med motiveringen att du gärna vill ha delad när pappan har fått hjälp etc. Riv upp himmel och jord helt enkelt. Har du själv rent mjöl i påsen och framstår som seriös, kommer både omgivningen och myndigheter lyssna på dig. Pappan kommer att ha större problem eftersom det är han som ljuger, det är ALLTID svårare i längden att vara lögnaren. Och erkänner han, är ju problemet löst. Här verkar det dock handla om en trött och stressad pappa som inte tar till GROVT våld, men där bägaren rinner över när flickan trotsar. Det händer många föräldrar någon gång, problemet är att han gör det om och om igen och verkar sakna självinsikt. Kan man få honom att förstå att det ligger honom i fatet att både fortsätta ljuga och slå, att han i framtiden kan komma att förlora sina barn (antingen om myndigheter ingriper eller barnen själva tar avstånd) att även han själv i längden tjänar på att sanningen kommer fram och han får hjälp - då finns det fortfarande hopp för den här pappan. Men visst, handlar det om en primitiv idiot som aldrig borde fått föra sina gener vidare över huvud taget, kanske det inte hjälper. Men då tror jag att situationen hade varit värre.
    Så trodde jag också en gång i tiden att det fungerade. Tyvärr gör det inte det. 
  • Anonym (eva)

    Men du har du inte svaret på den frågan själv? packa väskan och stick från denna mannen, och anmäl honom så han får rätt hjälp och vård så han kan få en normal relation till sin dotter

Svar på tråden Min man tappar tålamodet och slår våran tös :(