Hur tänker ni som inte tar med er bonusbarn på semester?

Oj det kan jag verkligen inte förstå!!!

Det förvånar mig att så många värderar en upplevelse i sig högre än att få uppleva det tillsammans. Mycket märkligt tycker jag...

jag tänker att det är helt upp till bioföräldern att ta det beslutet
varför lägga ansvaret på bonusföräldern?

Nä men det är ju det jag försöker säga...

Valkyria75 - nej jag har oxå väldigt svårt att förstå det...
Själva åker vi väldigt sällan utomlands men försöker semestra i Sverige (o Danmark/Norge).
Kan vi så tar vi med hela familjen - o till familjen hör självklart bonus, men det är faktiskt inte alltid det fungerar.
Vi har några veckor på sommaren som är "våra", och det är inte alltid vi kan anpassa resan efter de veckorna.
Förra året tex så skulle vi resa på en längre bilsrmester med några nära vänner, samt bo hos släktingar. Det gick bara att göra vissa veckor på semestern o då vi frågade om att få bonus just de veckorna så gick det inte.
Resultatet blir ju då att antingen ställa in resan helt eller åka utan bonus.
I det läget väljer vi att åka utan, eftersom vi inte kan planera hela livet efter ett barn som vi inte lever med hela tiden.
Vi FÖRSÖKER planera så mkt som möjligt efter våra helger (har vh) samt veckorna på sommaren, men även de gemensamma barnen förtjänar att ha ett normalt liv - även om det innebär att bonus inte kan vara med på allt. Livet står liksom inte o håller andan resten av dagarna..
Men läser jag dina inlägg rätt så har du full förståelse för det, bara att man planerar in de lite "extra" sakerna så att bonus är med?
Som sagt, vi försöker, men OM det inte går så får man köra på ändå..

Nä, men hade ni fått lov att ha bonusen de veckorna så förmodar jag att han hade varit välkommen att följa med. Och det är där hela skillnaden ligger. Även om han tyckte det var synd att han inte kunde följa med så tror jag de flesta barn förstår alldeles utmärkt att det inte alltid går att fixa. Och ett skilsmässobarn är givetvis medveten om att man missar saker hos den andra föräldern när man inte är där, som tex fredagsmys, bio, gå ut och äta, badhus, lekplatser eller vad det nu kan vara. Men samtidigt upplever man ju andra saker där man är istället. Jag tror, åtminstone med rätt inställning/vägledning från föräldrarna, att de flesta barn inte har några problem att acceptera detta. Utan problemen uppstår när det är uppenbart att ena familjen medvetet väljer att utesluta bonusen på något som den kanske aldrig får chansen att vara med på igen.

Om man ska ta ett exempel på lite lägre nivå: en familj går på bio varje lördag då bonusen inte är där. När bonusen frågar om de inte kan gå på bio när han kan följa med en gång så blir svaret att nä, då måste vi låta bli att gå utan dug en gång för att ha råd. Och det vill vi inte för vi har så mysigt... Och du kan väl gå på bio med din mamma istället...

I det fallet tror jag många skulle hålla med om att det inte är så snällt och att det är klart att familjen kan vänta en helg extra så att bonusen får följa med.

Annan prisnivå och annan tidsaspekt, men annars är principen densamma.

Valkyria75 - jag tror vi tycker ungefär lika här.
Naturligtvis gör vi saker med bonus - både ensam o med hela familjen (det skiljer så många år mellan barnen att det ofta blir olika aktiviteter) likadant som vi gör saker med de gemensamma barnen enbart när bonus inte är här.

"Huvudsemestern", oavsett om det innebär Turkiet, en vecka på svensk camping eller besök hos släktingar i Danmark en vecka försöker vi ALLTID lägga så hela familjen kan vara med - sen gör vi småsemestrar andra gånger oxå, men nej, jag förstår inte heller hur man aktivt kan välja bort ett av barnen om man gör ngt speciellt man aldrig gör annars...
Vi hoppas på att ha råd att åka på solsemester om två/tre år....
SJÄLVKLART skall då alla barnen med - om nu bonus vill såklart - om två/tre år är bonus i övre tonåren o det är ju inte helt säkert att vi hamnar överst på listan över prioriteringar ;)
Däremot skulle jag o min man nog kunna tänka oss att sticka iväg på en weekend till Paris eller liknande - utan bonus OCH utan gemensamma barn ;)

Zingoo, tråden handlar som du kan se inte om att inte vara en i familjen utan problematiken som kan uppstå i nya familjer. Eller i kärnfamiljer för den delen.
Min mamma har åkt med ett av oss syskon ibland utan att vi andra har trott att hon inte älskade oss, det hände att mormor och morfar åkte iväg med ett barnbarn, ingen av oss som kände sig oälskad eller oönskad :)

E1977, vi åker vartannat år på sommarlovet alla, vartannat år när skolorna börjat, på en icke barnvecka och då utan skolbarn. Det året vi åker utan bonusarna åker de med sin mamma. Såklart är det helt okej.
Mina bonusar tar absolut inte illa upp, de har ju varit på en annan semester med mamma, de är inte ego och missunnsamma barn och har ingen vuxen som planterar tankar om att de är oönskade i deras huvuden :)

Men ett sådant upplägg tycker jag är helt ok. Missar man ett år så får man följa med nästa... Det tror jag de flesta barn kan acceptera utan problem. Som sagt så ligger det ju på föräldrarna hur detta läggs fram, det gäller ju att mamman inte säger till bonusarna typ 'usch vad elakt av er pappa att åka iväg utan er...' Men då har man nog andra problem än bara när det gäller semestrar. Men så länga alla vuxna är schyssta och samarbetar så tycker inte jag att det gör något att göra som ni gör.

Jag är skilsmässobarn själv men var rätt gammal när mina föräldrar valde att gå skilda vägar så jag har inte själv blivit drabbad på det sätt som beskrivs. Däremot har jag yngre syskon som fortfarande bodde hemma och nu när vi alla är vuxna så händer det att vi pratar om detta. Det som jag vet att de sagt är att det kan bli minst lika fel om man gör "som man ska" och låter bonusen känna sig lika välkommen att följa med på semesterresan när man VET att bonusens mamma ALDRIG kommer gå med på att byta veckor eller underlätta så att bonusen kan följa med. Total förvirring liksom! Och sånt här är ju frågor som oftast diskuteras på vuxennivå, barn känner sällan till allt som händer bakom kulisserna och kan inte rimligen förstå varför det ibland blir som det blir.

Oldie! Tack! Va skönt du verkar förstå vad jag ville få fram! Smart sätt att lägga upp semestrarna på, det upplägget lägger jag på minnet.

Nu är det inte ens säkert att det blir någon semesterresa utan bonusarna, utan det här var en tanke som slog mig när jag fantiserade om att kunna åka iväg under föräldraledigheten.

Självklart blir det känsligt när man lyfter en sån här fråga, det finns alltid någon som misstar en för att vara missunnsam eller favoriserande. Jag ger hela mitt liv och tillvaro till mina bonusar, men ibland i min ensamhet händer det faktiskt att jag tänker på mig själv :). Helt övertygad om att man gör det även som bio förälder. Annars hade det aldrig funnits barnvakter ;).

Hade jag inte brytt mig så hade jag ju förmodligen inte engagerat mig till att dryfta funderingarna i ett forum.