Hur tänker ni som inte tar med er bonusbarn på semester?

Här är det flera aspekt som spelar roll:
I vår familj är det jag som är van att resa ofta, inget sambon hade prioriterat med sin "första" familj. Att resa med barn (det finns bara hans) innebär en hel del inskränkningar och är inte det billigaste. Jag anser att det är inte bara upp till pappan att se till att barnen får resa. Vi har inte heller råd att åka bort med barnen varje år vilket även blir dyrare för oss då jag inte vill sova i samma rum med barnen. Missförstå mig rätt - vi har underbara relationer i familjen men bonusbarnen och jag i samma säng/sovrum känns helt enkelt fel. Jag är inte deras mamma helt enkelt.

Förra sommaren hade vi lyckats med ett fint familjerum, det var dock allt annat än prisvärt i och med att hotellet var allt annat än fint. Men vi hade en bra semester ändå. Fast jag skulle gärna ha sett mera av området, vilket barnen inte orkade. Jag skulle också ha gärna badat mera, vilket barnen inte heller orkade. Inget konstigt,m i och med att barnen inte är vana att åka på sådana resor. Sådant är helt enkelt enklare i "ursprungsfamiljer" då barnen är uppvuxen med båda vuxnas vanor. Som sagt, det var fint förra sommaren och jag gör det gärna om igen, men däremellan vill jag gärna få resa på mina villkor. 

Sedan tycker jag inte heller att alla barn skall vara med på allt. Nu har vi inga gemensamma barn, men när det blir dags kommer det gemensamma vara mycket yngre. Jag ser inte varför sambons barn skulle vilja spendera halva semestern på lekplats, speciellt då hans barn kommer vara i den åldern då de faktiskt har något utav t.ex. kulturella upplevelser. Visst passar det med hela familjen på vissa resor, men andra typer har antigen den ena kullen eller den andra inte så mycket utav. 

Nu har vi bara varit iväg på resor till en annan svensk stad då våran ekonomi inte tillåter resor utomlands.Resorna har varit för att träffa släktingar till mannens familj. första resan följde bonusen med(det var innan vi hade fått vårat gemensamma barn). Nästa resa var med våran gemensamma son,då följde inte bonusen med eftersom det var under skoltid och vi var borta i flera veckor. Om vi hade väntat tills sommaren hade våran son aldrig fått träffa mannens farmor som gick bort strax efteråt (som bonusen redan hunnit träffa på den första resan).

När bonusen var liten var vi iväg på resor i Sverige,resor som jag skulle vilja göra om med min son men som jag tror att bonusen inte skulle uppskatta att vara med på nu(ex.djurparker,större lekparker,badparker).

Sen har bonusen varit iväg på längre resor med sin mamma.OM vi nu mot förmodan skulle få så bra ekonomi att vi kan resa skulle jag vilja ta med sonen till Legoland,dit bonusen redan varit med sin mamma.

Jag får erkänna att jag faktiskt inte tog med mig styvfar till London när jag och mamma åkte dit. Jag har fyra styvsyskon, både äldre och yngre. Men jag och mamma ville åka till London tillsammans bara vi - vi bodde trots allt tillsammans bara vi i nästan tio år och tyckte båda det var kanonmysigt att åka iväg själva en vecka.

Om man har gemensamma barn också kan det bli väldigt dyrt. Kanske vore en ide att bioföräldrarna betalar hälften av sina barns resor, och turas om med att ha dem med.

Jag har två bonusar, 6 och 9 år. Jag har bott med dem och deras pappa i några år och vi har samma upplägg som vilken "riktig" familj som helst. Jag tar ansvar, kramas och tröstar, sätter gränser osv. Jag delar rakt av kostnaderna gällande dem såsom presenter, kläder, mat, fritidsavgiter osv.

Jag kommer snart att föda vårt gemensamma barn och iom det dyker vissa funderingar upp. En sak gäller det med semester. Barnens mamma åker utomlands med dem i år, vilket blir deras andra resa med henne på solsemester. Det är något hon har valt att prioritera, det här med resor. Vi har lagt fokus på ett nytt hus där barnen har varsitt rum, uteleksaker i en stor härlig trädgård att vara i. Vi tänker att Hemmet är viktigast att kunna känna trivsel och glädje i året runt. Inget fel i hur man väljer, bara olika prion.

Vi kommer inte att ha råd att åka utomlands med tre barn på många år framöver, då vi hellre kanske lägger det på hemmet. Men om vi nu vill åka en vecka med det lilla barnet i framtiden, är det verkligen helt fel att göra det? Jag känner olika och tycker själv att det inte finns bara ett svar som är det rätta. För de andra barnen kommer ev åka utomlands en gång per år med sin mamma, men vårt gemensamma kommer inte att komma iväg på resa pga att det då skulle bli orättvist?

Man oroar sig mkt över dessa bonusbarn, men jag tänker att om man drar allt längre så blir saker orättvisa för ett "nytt" barn också. Bonusar har ofta dubbel uppsättning av allt. Hur ska jag förklara det för mitt barn i framtiden? Vad händer med orättvisorna där?

Vad säger ni?

Ååh vad jag är tacksam att jag bor hos mamma och bonus pappa som faktiskt ser mig som en i familjen! Även efter att min styvpappa och mamma skaffa fler barn då mina syskon.. Jag har aldrig blivit nekad att följa med någonstans tvärtom. (Min bio. Pappa har inte alltid varit särskilt snäll och aldrig velat ha med mig att göra, vet inte om de ha med de att göra?) ...
Men jag har världens bästa föräldrar utan tvekan! Och på samma sätt som min styv pappa tog till sig mig vill jag även göra om jag får bonus barn.. Som sagt vi skilsmässo barn har varken valt att komma till världen eller ha föräldrar som inte kommer överrens :)

Jag är bonusmamma till två och har en gemensam dotter med min man. Vi har valt att åka på solsemester utan bonusarna då vi aldrig kommit iväg annars. För här är det faktiskt så att biomamman inte tillåter pappan en extra dag (umgänge) med barnen varpå de helt enkelt inte kan följa med. Solsemestrar går ju tex söndag till söndag och då hinner vi aldrig lämna tillbaka dem "i tid". Undrar om hon reflekterar över det någon gång..

Jag skulle absolut vilja ha med min mans son på våra eventuella semestrar. Men, ja det finns ett men här och det är att han har aldrig sovit hemma hos oss nattetid, vi har han bara dagtid. Mamman till pojken vill ha det så just nu, kan ändras i framtiden. Så då åker vi övriga på längre semester och åker på dagsutflykter när vi har min mans son.