• Maramina

    Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

    Efter sammanlagt 16 försök, och två missfall under den här tiden (en konstaterad av sjukvården, en utan läkarkontakt) till att få till ett syskon till vår dotter på snart 3 år så ska vi i december påbörja en utredning. Dottern blev till på 7:e försöket men nu tycks det inte vilja ta sig.

    Det vore trevligt att komma i kontakt med andra som också har försökt ett tag att få till ett syskon till det/de barn man redan har. Någon som vill hänga här med mig?

  • Svar på tråden Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?
  • M  och  M

    Här är mina provsvar som jag förstår ser bra ut.... Men funkar ju likt förbannat inte.



  • M  och  M

    Här är min mans provsvar vilka jag också förstår är helt normala? ..Men återigen, funkar ju likt förbannat inte. Frustrerande!!!!!!!!!!!



  • moderlig

    Oj det var bra värden, min gubbe fick låg fertilitet på sin tom ej fertil stod det på ett:/ Men vad har de gjort mer för tester på dig då? Hur är det har ni fundera på nån behandling? Jag underar på om det hänt nåt under förlossningen med en eftersom det tar sån jvl tid.. mig har de bara tagit de där proverna du visa ovan. de kollade på ledarna efter mf o sa att de såg fina ut.. inget mer. Vad kan man mer kolla?


    M och M skrev 2013-11-03 14:18:09 följande:
    Här är min mans provsvar vilka jag också förstår är helt normala? ..Men återigen, funkar ju likt förbannat inte. Frustrerande!!!!!!!!!!!

  • jamka
    moderlig skrev 2013-11-04 11:49:13 följande:
    Oj det var bra värden, min gubbe fick låg fertilitet på sin tom ej fertil stod det på ett:/ Men vad har de gjort mer för tester på dig då? Hur är det har ni fundera på nån behandling? Jag underar på om det hänt nåt under förlossningen med en eftersom det tar sån jvl tid.. mig har de bara tagit de där proverna du visa ovan. de kollade på ledarna efter mf o sa att de såg fina ut.. inget mer. Vad kan man mer kolla?
    Jag trodde också att något har hänt under förlossningen som gör att jag inte kan bli gravid men nu slutligen lyckades det och jag är i v.7+6, jag är såååå lycklig! Lycka till alla ni som har svårigheter med att få syskon till era barn! 
  • M  och  M
    moderlig skrev 2013-11-04 11:49:13 följande:
    Oj det var bra värden, min gubbe fick låg fertilitet på sin tom ej fertil stod det på ett:/ Men vad har de gjort mer för tester på dig då? Hur är det har ni fundera på nån behandling? Jag underar på om det hänt nåt under förlossningen med en eftersom det tar sån jvl tid.. mig har de bara tagit de där proverna du visa ovan. de kollade på ledarna efter mf o sa att de såg fina ut.. inget mer. Vad kan man mer kolla?

    Ja jag tycker ju också det ser bra ut. Och först blev man ju lättad över det. Men sen blev jag mest förbannad. Om allt funkar och alla värden är bra varför blir det aldrig nåt då?? Nåt måste ju vara fel på nåt vis... Tydligen är min livmoder lite bakåtlutad. Min gissning är att det påverkats av förlossningen eller graviditeten med dottern på nåt vis. Men jag vet inte om det på verkar på något vis. Jag har också bara gjort de där testerna plus VUL där hon bara såg att allt såg bra ut, äggledare osv. Jag fick börja äta levaxin för det värdet var lite lite fel. Men det har rättat till sig nu. Vi vet inte hur vi ska göra en behandling direkt. Händer inget så blir det behandling så är det, för jag bara SKA ha minst ett barn till. Frågan är bara när vi ska börja med någon behandling. Blir ju privat isåfall. Så kostar ju en del. Hon som gjorde utredningen tyckte vi skulle försöka ett år till själva först. Får se...
  • moderlig

    Förstår frustrationen.. men känns det som att de gör va dom kan/har du förtrornde för dem som utrett? Här blir man inte så bra bemött direkt, de tycker bara man tar upp deras tid känns det som. Hoppas det är bättre där vi ska göra IVF. Ska på första besök på 1 vecka. Har haft svårt att försonas med tanken både pga pengarna och den påverkan på mig som förmodligen kommer ske men det med pengarna har jag nu släppt. Än om det känns orättvist så har man ju alltid råd..det går ju att köra med avbetalning! Så det få man ju bara försöka bortse från (lär inte känna samma om vi misslyckas med det hela:/) Kan få lite ångest av de, trots allt, dåliga oddsen dock.. får nog göra icsi och kan det va ca 30% chans... får inte tänka så... surrsurr. Hur ser det ut på stressfronten för din del? Själv har jag rätt hög stressnivå inte bara för deyta utan jobb m.m.försöker koppla bort ibland och bara va hemma och ANDAS..


    M och M skrev 2013-11-05 06:44:32 följande:
    Ja jag tycker ju också det ser bra ut. Och först blev man ju lättad över det. Men sen blev jag mest förbannad. Om allt funkar och alla värden är bra varför blir det aldrig nåt då?? Nåt måste ju vara fel på nåt vis... Tydligen är min livmoder lite bakåtlutad. Min gissning är att det påverkats av förlossningen eller graviditeten med dottern på nåt vis. Men jag vet inte om det på verkar på något vis. Jag har också bara gjort de där testerna plus VUL där hon bara såg att allt såg bra ut, äggledare osv. Jag fick börja äta levaxin för det värdet var lite lite fel. Men det har rättat till sig nu. Vi vet inte hur vi ska göra en behandling direkt. Händer inget så blir det behandling så är det, för jag bara SKA ha minst ett barn till. Frågan är bara när vi ska börja med någon behandling. Blir ju privat isåfall. Så kostar ju en del. Hon som gjorde utredningen tyckte vi skulle försöka ett år till själva först. Får se...

  • moderlig

    Men eftersom man fått ett barn och de säger det inte är omöjligt så måste det ju gå nån gång till slut... om man inte hinner ge upp först..eller separera..det tär ju mkt detta.. igår när vi skulle försöka (för 37 ggn ?!) sa min partner att det känns drygt.. visst, känner detsamma men inte kul att höra. Det är lite sorgligt/tragiskt över det hela.. Och den som då försiktigt påpekar att man kanske kunde ta en paus..? Den kanske man skulle ta och rulla in i en matta o föra bort..! Nä, får hålla tummarna för teknikens under!!!

  • M  och  M
    moderlig skrev 2013-11-05 10:43:09 följande:
    Förstår frustrationen.. men känns det som att de gör va dom kan/har du förtrornde för dem som utrett? Här blir man inte så bra bemött direkt, de tycker bara man tar upp deras tid känns det som. Hoppas det är bättre där vi ska göra IVF. Ska på första besök på 1 vecka. Har haft svårt att försonas med tanken både pga pengarna och den påverkan på mig som förmodligen kommer ske men det med pengarna har jag nu släppt. Än om det känns orättvist så har man ju alltid råd..det går ju att köra med avbetalning! Så det få man ju bara försöka bortse från (lär inte känna samma om vi misslyckas med det hela:/) Kan få lite ångest av de, trots allt, dåliga oddsen dock.. får nog göra icsi och kan det va ca 30% chans... får inte tänka så... surrsurr. Hur ser det ut på stressfronten för din del? Själv har jag rätt hög stressnivå inte bara för deyta utan jobb m.m.försöker koppla bort ibland och bara va hemma och ANDAS..
    Ja du, vet inte om jag har någon åsikt om förtroende, har ju knappt träffat henne. Proverna har jag bara typ gjort drop in hos någon sköterska som inte ens är inkopplad på "fallet". Läkaren har vi träffat en gång då hon talade om resultatet på proverna som alla såg bra ut. Resten av proverna som inte kommit svar på då har vi fått via brev hem. Så ja, vad ska jag säga. Har ingen direkt relation eller kontakt alls med dem mer än att jag fått svar att allt ser bra ut på proverna och nu efter det har vi ju liksom inget mer med varandra att göra. Utan nu vill vi gå vidare så är det ju privat då liksom..

    Tänk inte på pengarna, utan tänk bara vad värt det är när ni får er bebis. Det är värt alla pengar i världen. Går inte att prissätta i pengar den kärleken. Och om ni väljer att inte göra det pga pengarna tror jag man grämer sig fruktansvärt. Vad hamnar er summa på?

    Jag tycker själv att jag r rätt stressfri. Jag blir lätt stressad, men jag har försökt dra ner på allt som gör mig stressad. Jag är mest hemma, umgås ibland bara Jag städar inte konstant utan det är rätt rörigt ibland, men jag orkar inte dra igång att försöka ha perfekt. Jag försöker göra sånt jag mår bra av, gosa med hunden, se på filmer, bara sitta i tystnad, lyssna på musik Jag försöker skala bort så bara det viktigaste är kvar. 
  • M  och  M
    moderlig skrev 2013-11-05 10:51:47 följande:
    Men eftersom man fått ett barn och de säger det inte är omöjligt så måste det ju gå nån gång till slut... om man inte hinner ge upp först..eller separera..det tär ju mkt detta.. igår när vi skulle försöka (för 37 ggn ?!) sa min partner att det känns drygt.. visst, känner detsamma men inte kul att höra. Det är lite sorgligt/tragiskt över det hela.. Och den som då försiktigt påpekar att man kanske kunde ta en paus..? Den kanske man skulle ta och rulla in i en matta o föra bort..! Nä, får hålla tummarna för teknikens under!!!
    Ja men fy, inget roligt att höra. Men det är inte roligt för samlivet. Inte direkt så man känner att åh äntligen ska vi få göra detta igen :-/ Romantiken och lusten och spänningen är ju ett minne blott. Jag kommer på mig själv att räkna ibland hur många ggr vi måste ha sex den här månaden för att ha en chans. Tragiskt.

    Ja du paus? Kan någon stänga av ens hjärna medans också då eller? Hur fasen tror dom att man kan ta en paus när det inte finns något annat fokus än att räkna dagar och leva i 2 veckors intervaller för att försöka rkna när ägglossning och BIM osv ska vara. ...?

    Nu tror jag dock vi ska ge oss med varannan dag och hoppas att var tredje räcker/funkar bättre. Orkar inte. Jag tänkte när mannens spermaprov gjordes hade det ju gått 3-4 dagar sen sist så resltatet är ju utifrån så lång tid så tänkte att kvaliten kanske faktiskt är bättre då och ger starkare typer som orkar kämpa sig fram. Hur tänker ni?

    Varför måste det gått flera dagar när de gör spermaprov? Tänker att det måste ju spela in då eftersom de inte tycker att man kan göra det dagens efter liksom...

     
  • M  och  M

    Jag har fått för mig att det här med bakåtlutad livmoder (tror det var det) påverkar. Tänker att jag kanske hade lite så innan dottern blev till. Det tog 6 månader. Och sen tänker jag att det blev värre kanske efter förlossningen. Udra om det kan bli så? Och att det är därför det inte går den här gången. Någon som vet nåt om detta? Om det försvårar att bli gravid och i så fall hur och finns det något som kan hjälpa på traven? Är detta inget de tar hänsyn till i utredningar?

Svar på tråden Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?