• Anonym (vakna!)

    Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

    I tråd efter tråd står det att man aldrig kan vara fattig i SVerige. Det spelar ingen roll vad man säger för det kommer alltid någon som påstår att det är en fråga om hur man hanterar ekonomin. Försörjningsstödet räcker gott och väl och man kan få hälsosam kost för 4 kronor per portion och man kan minsann skicka med barnen lunch och fika flera gånger i veckan även om man lever på försörjningsstöd. Alla kan och kan man inte det så super man upp pengarna, eller dricker, för alla vet hur fattiga är missbrukare, hela bunten är det...

    Det är såååå tröttsamt. Vakna och inse att vi har mängder med fattiga människor i Sverige idag och det är dags att sluta trycka ner dem som redan ligger. Räck ut en hand till hjälp istället!

    www.aftonbladet.se/ledare/article14537665.ab

    www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-18 23:07
    Det vi diskuterar i tråden är fattigdom enligt Röda Korsets definition!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-19 09:14
    Rädda Barnens definition ska det vara så klart:

    I Rädda Barnens definition på barnfattigdom ingår barn som antingen lever i familjer med låg inkomststandard enligt SCB:s definition eller i familjer som uppburit socialbidrag någon gång under året. Låg inkomststandard betyder att familjens disponibla inkomst är lägre än vad SCB beräknar går åt till boende och baskonsumtion.

  • Svar på tråden Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-04-10 14:31:18 följande:
    1.Nej alla kan inte studera, alla har inte förmågan att verkligen klara en utbildning som leder till någon form av arbete.

    Om så varit fallet att alla kan studera på högre utbildning än gymnasienivå skulle det inte vara så få som 46% som studerar på universitets/högskolenivå. 

    2. Du tror inte på att förutsättningar förändras under livet?
    Du tror att man alltid är ung, frisk och har förmåga att förändra sitt liv?

    3. Du tror att man när man bildade familj för 10,15 eller 20 år sedan räknade med att familjen skulle splittras och därför levt som om man ska klara alla kostnader på egen hand?

    Man ska vad jag förstår leva som katastrofen finns runt hörnet under hela sitt liv fram till pensionen?
    Jag tycker att om man planerar att sluta yrkesarbeta för att leva på sin partners lön under många år bör man vara medveten om att skilsmässostatistiken ser ut som den gör och att man därför kan komma att behöva klara alla kostnader på egen hand.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-04-10 14:37:26 följande:
    Jag tycker att om man planerar att sluta yrkesarbeta för att leva på sin partners lön under många år bör man vara medveten om att skilsmässostatistiken ser ut som den gör och att man därför kan komma att behöva klara alla kostnader på egen hand.
    Vem har nämnt något om att leva på sin partner? Finns väl inte speciellt många som slutar att arbeta för att leva på sin partner?

    Jag pratar om att man har som familj en gemensam ekonomi och har de kostnader som man gemensamt kan bära genom familjens intäkter.

    Om då intäkterna förändras drastiskt pga separation, sjukdom eller arbetslöshet är det inte rimligt att den ena parten ska kunna bära hela familjen ekonomiskt själv.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-04-10 14:43:34 följande:
    Vem har nämnt något om att leva på sin partner? Finns väl inte speciellt många som slutar att arbeta för att leva på sin partner?

    Jag pratar om att man har som familj en gemensam ekonomi och har de kostnader som man gemensamt kan bära genom familjens intäkter.

    Om då intäkterna förändras drastiskt pga separation, sjukdom eller arbetslöshet är det inte rimligt att den ena parten ska kunna bära hela familjen ekonomiskt själv.
    Att skaffa en massa barn med ett extremt lågavlönat jobb under förutsättningen att karln alltid finns där för att väga upp ekonomiskt är väl knappast särskilt klokt? Vad händer om han ledsnar eller dör?
    Jag skaffade inte barn förrän jag hade fått igång min karriär ordentligt, skapat ett bra jobbnätverk och sparat ihop en god buffert. Min man likaså. Givetvis planerar vi att hålla ihop för alltid, men saker kan ändras snabbt. Varför låtsas om något annat? Barnen blir ju lidande.
  • Ermenegildo
    Anonym skrev 2012-04-10 14:31:18 följande:
    1.Nej alla kan inte studera, alla har inte förmågan att verkligen klara en utbildning som leder till någon form av arbete.

    Om så varit fallet att alla kan studera på högre utbildning än gymnasienivå skulle det inte vara så få som 46% som studerar på universitets/högskolenivå. 

    2. Du tror inte på att förutsättningar förändras under livet?
    Du tror att man alltid är ung, frisk och har förmåga att förändra sitt liv?

    3. Du tror att man när man bildade familj för 10,15 eller 20 år sedan räknade med att familjen skulle splittras och därför levt som om man ska klara alla kostnader på egen hand?

    Man ska vad jag förstår leva som katastrofen finns runt hörnet under hela sitt liv fram till pensionen?
    Absolut! Det är ju just det att skapa en buffert handlar om. Det finns också inkomstförsäkringslösningar som ger mer en vanlig A-kassa och sjukförsäkringar som ger mer än sjukpenning. Jag skulle aldrig sätta mig i en situation där jag inte hade en krona på banken och där jag bara klarade mig någon månad utan arbete.

    Motsatsen innebär ju att man kallt räknar med att stat, släkt, vänner eller någon annan ska ta hand om en om livet inte går som planerat. Det är oansvarigt.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-04-10 14:31:18 följande:
    1.Nej alla kan inte studera, alla har inte förmågan att verkligen klara en utbildning som leder till någon form av arbete.

    Om så varit fallet att alla kan studera på högre utbildning än gymnasienivå skulle det inte vara så få som 46% som studerar på universitets/högskolenivå. 

    2. Du tror inte på att förutsättningar förändras under livet?
    Du tror att man alltid är ung, frisk och har förmåga att förändra sitt liv?

    3. Du tror att man när man bildade familj för 10,15 eller 20 år sedan räknade med att familjen skulle splittras och därför levt som om man ska klara alla kostnader på egen hand?

    Man ska vad jag förstår leva som katastrofen finns runt hörnet under hela sitt liv fram till pensionen?
    1. Vem kan inte studera och/eller skapa goda förutsättningar för att få jobb? Jag har mött väldigt många funktionsnedsatta på universitetet. Begåvningshandikappade lär väl inte utgöra de övriga 56%:en? Isåfall är vi rätt körda.

    2. Jag tror på att planera långsiktigt och gardera för svåra tider, även när det är ljust. Det mesta som händer i en människas liv har personen trots allt orsakat helt själv. Använd förutsättningarna på bästa sätt, i synnerhet om du tänker sätta barn till världen.

    3. Jag tänkte så redan innan jag skaffade barn. Jag väntade 10 år med barnlängtan tills mina studier var klara och min arbetssituation blivit stabil.
  • Anonym

    Det lustigaste är ju alla som skaffar barn först och försöker skaffa en karriär sen. Lycka till liksom. Unga mammor och invandrare är de mest diskriminerade på arbetsmarknaden. Vem vill anställa en vabbare?

    Jag har sett tjejer sorteras bort sååå många gånger, bara för att de har småbarn och för att de inte anses vara lika flexibla.

    Och jag stör mig som fan på alla som går totalt ogenomtänkta utbildningar och gnäller jättemycket när de inte får några jobb. Nej - marknaden för arkeologer och mediavetare är kanske inte klockren. Det skulle ni ha tänkt på innan ni slösade bort merparten av studiemedlet.

    Och varför är så många totalt oförmögna att flytta på sig? När jag inte fick jobb i Sverige flyttade jag utomlands! Med utomlandsmeriterna fick jag till slut bra jobb i Sverige!

    1. Satsa på karriären.
    2. Sätt dig inte frivilligt i kvinnofällan.
    3. Skaffa inte barn med en tölp.
    4. Skaffa inte barn förrän du är etablerad på arbetsmarknaden.
    5. Skaffa inte barn öht om du är fattig och saknar resurser att försörja dig själv, nu och för evigt. Barn är ingen rättighet!

  • Anonym

    Är man fattig om man lever på studiemedel?

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-04-10 14:55:09 följande:
    1. Vem kan inte studera och/eller skapa goda förutsättningar för att få jobb? Jag har mött väldigt många funktionsnedsatta på universitetet. Begåvningshandikappade lär väl inte utgöra de övriga 56%:en? Isåfall är vi rätt körda.

    2. Jag tror på att planera långsiktigt och gardera för svåra tider, även när det är ljust. Det mesta som händer i en människas liv har personen trots allt orsakat helt själv. Använd förutsättningarna på bästa sätt, i synnerhet om du tänker sätta barn till världen.

    3. Jag tänkte så redan innan jag skaffade barn. Jag väntade 10 år med barnlängtan tills mina studier var klara och min arbetssituation blivit stabil.
    Eftersom det krävs minst ett IQ på 110 för att klara de teoretiska utbildningarna som ger högskolebehörighet, snittet för IQ ligger på 100, så är det så att det finns normalbegåvade som faktiskt inte klarar av högre utbildning rent IQ-mässigt.

    Så det är faktiskt en sanning att alla inte kan studera på så hög nivå och få en examen. 
  • Dr Mupp
    Anonym skrev 2012-04-10 14:16:23 följande:
    Ni som tycker att det är så oacceptabelt fattigt för vissa i Sverige - vilket ansvar anser ni att individen har för sin tillvaro?
    Individen ska självklart inte behöva ta nått ansvar. Är ju synd om dem som väljer fel.
    Rational arguments don?t usually work on religious people. Otherwise there would be no religious people.? - Gregory House, M.D
  • Anonym

    Så en stor del är helt enkelt för hjälplöst korkade för att klara sin egen försörjning? Sverige är med andra ord ett sånt pantat land att de flesta helt enkelt måste leva på bidrag? Vill vi verkligen gynna denna ohjälpligt korkade grupp att sprida sina gener genom att ge dom en levnadsstandard som är lika god som den arbetande befolkningen? Vilka är isåfall incitamenten att faktiskt anstränga sig 100 vändor och skapa en karriär?

Svar på tråden Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?