Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Hur ska man då lösa problemet (som till stor del består av barn till lågavlönade ensamstående vuxna) med att barn växer upp under dåliga ekonomiska förutsättningar?

Långsiktiga lösningar som att få fler i arbeten (som måste vara bättre avlönade i och med att ensamstående i låglöneyrken ska få mer pengar över att försörja sina barn), lägre skatter för arbetande osv kommer inte att hjälpa de mest utsatta inom en snar framtid. Vilka förslag har du?

Att man borde satsa på att föräldrar i första hand ska försörja sina barn efter förmåga (och barnets behov) tycker jag bör vara en prioritering. hur svårt kan det vara att införa ett system där ensamstående föräldrar med barn får hjälp att räkna ut vilken summa den andra föräldern faktiskt kan och ska betala? Som det är idag så måste en förälder (eller barnet) stämma den förälder barnet inte bor med, om barnet kostar mer än de 1273 plus barnbidrag, och ev. en lågavlönadeförälderns tillskott av försörjningsstöd från soc (som är en lägstanivå, som är vad den ensamstående kan få i stöd från samhället. Många drar sig för det pga risken att inte få högre underhåll samt för att ombudet kostar mycket pengar.

Varför ska ett barn leva fattigt då det kanske finns en förälder som kan bidra med mer än minimibeloppet? Varför ska samhället skjuta till pengar för barn som har en förälder som har råd att försörja barnet, men som idag kommer undan med minsta möjligt?

Om fler föräldrar, som har möjlighet, försörjde sina barn efter förmåga (och barnets verkliga behov) skulle mer pengar frisättas, från fk och soc, att hjälpa de som har det sämst.

Jag sökte och fick jobb i Irland när jag blev uppsagd. Efter 2 år fick jag jobb i Sverige igen. Nästa gång jag blev uppsagt fick jag jobb i Norge. Nu är jag tillbaka igen.

Har stött på flera som har totalvägrat att flytta på sig. Fine, men då får de finna sig i att det blir svårare att få jobb.

Tja, varför inte? Hellre arbete än bidrag. Det behöver ju inte vara en permanent lösning.
Varför skilja sig?
Min pappa pendlade till London och New York när jag var liten. Mina föräldrar firar snart guldbröllop!

Om man skaffar barn får man faktiskt vara villig att göra vad som krävs för att försörja dessa. Det ska inte vara andra medborgares ansvar.

Vem är det som är dum? Jag är bevisligen så smart att jag kan försörja mig själv, gott och väl, till skillnad från dig.

Helt Ok att flytta till andra länder om man inte får arbete i Sverige om man inte har familj och inte kan försörja även dem som medflyttande.
Antar att det kommer komma en hel del unga välutbildade människor från Grekland till Sverige nu i och med krisen där det är väl också bra?

Tja, varför inte? Hellre arbete än bidrag. Det behöver ju inte vara en permanent lösning.
Varför skilja sig?
Min pappa pendlade till London och New York när jag var liten. Mina föräldrar firar snart guldbröllop!

Om man skaffar barn får man faktiskt vara villig att göra vad som krävs för att försörja dessa. Det ska inte vara andra medborgares ansvar.

Varför inte? Det hotar inte mig att driftiga människor som betalar skatt kommer hit. Tidigare konstaterades ju att 56% av svenskarna är så ohjälpligt korkade att de inte ens kan klara sig. Då är det väl bra med lite grekisk intelligens för att dryga ut soppan?

Jag skaffade inte barn med en osäker fot i arbetslivet. Det gjorde jag först när jag hade ett gott nätverk och en ekonomisk buffert på flera årslöner.

Jag syftade på den attityd som man ofta ser här på FL, att det inte spelar någon roll om man hoppar av skolan för att skaffa barn och att man inte behöver någon inkomst för att försörja ett barn.

Ja, i viss mening får de skylla sig själva. Eller menar du att de ska skylla på någon annan? Det kan inte vara många i Sverige som inte KAN skapa sig en dräglig tillvaro om man verkligen vill. Sverige är ett av världens rikaste länder, sjukvård är gratis, utbildning är gratis och det finns fantastiska socialförsäkringar.

Därmed inte sagt att man inte ska hjälpa dem som trots alla möjligheter inte får det att gå ihop. Man ska heller inte strunta i de som håller på att supa, knarka eller äta ihjäl sig eller strunta i kriminella.

Vem har nämnt något om att leva på sin partner? Finns väl inte speciellt många som slutar att arbeta för att leva på sin partner?

Jag pratar om att man har som familj en gemensam ekonomi och har de kostnader som man gemensamt kan bära genom familjens intäkter.

Om då intäkterna förändras drastiskt pga separation, sjukdom eller arbetslöshet är det inte rimligt att den ena parten ska kunna bära hela familjen ekonomiskt själv.