Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Absolut, jag säger inget annat men m ånga försöker skylla fattigdom på antingen missbruk eller lyxkonsumtion. Visst förekommer det men det tillhör en minoritet. Men det är så tacksamt att skylla fattigdom på det därför att då kan man göra det till en moralisk fråga  och människorna får skylla sig själva, som det vi läser här ovanför om "aktiva val". 

Riksnormen för socialbidrag avgör i sig inte vem som är fattig och nä, det finns fortfarande ingen lagsiftning som säger vem som är fattig eller inte.  RB har valt ett godtyckligt mått, baserat på socialbidragsnivå, för vad de anser ska kallas "fattigt" som de anser är lätt att mäta. Jag har visat hur fel det måttet kan slå.

Att du anser at det är diskriminerande att skriva namnet Muhammed får stå för dig.

Alla barn är i princip fattiga. Det är det normala när man är barn.

Det som av vissa kallas "barnfattigdom" är istället fattiga vuxna, barnets förmyndare/föräldrar.

Och det är inte bara en lek med ord eftersom "barnfattigdom", så knepigt ordet är konstruerat, riskerar att leda tankegångarna åt fel håll, mot mer bidrag till barnfamiljen istället för mot lösningar som snarare involverar den vuxne som individ.

Tittar man på vilka summor socialbidraget handlar om så ser man direkt att sitter man inte med onödiga kostnader så klarar man sig utmärkt. Faktiskt. 

Simpelt exempel.

1 ensamstående mamma med en 7 åring och en 4-åring.
Hyra, el, busskort (mamman praktiserar), dagis, fackavgift, hemförsäkring, läkare och receptbelagd medicin betalas av soc. Utöver det får hon  8570 kr. 

Enligt 2011 års riksnorm så bör matkostnaderna ligga på 3860 kr, vi räknar på 4000 och slänger in hygienartiklar under den posten. 

Kvar finns 4570 kr.
Fasta räkningarna per månad är:
Mobiltelefonuppladdning 200 kr
Internet 270 kr (finns billigare men nu räknar vi på månadssurf från comviq för vår mamma är prickad och kan inte få ett abonnemang)
Tv-licens:  173 kr
Barnförsäkring 300 kr för två barn. 

Kvar efter fasta räkningar:  3627

3627 kr som ska täcka nöjen och kläder. Hur kan man inte klara sig. 
 

Hygien för alla och du räknar med att 140 kr/månad ska räcka? Hur länge ska mamma och barn gå utan klippning? Får mamman använda tandtråd och tamponger eller ska hon vara utan det i flera år?

Du glömde helt förbrukningsvaror som inte är gratis. Sen, om mamman anses ha för nära till praktiken så får hon inget busskort. Hon får då gå med sina två barn till förskola och skola, gå till praktiken, hämta sina två barn och gå och handla. De får gå överallt de ska om de anses bo nära nog. Och även om mamma kanske får busskort så är det inte säkert att barnen får det och ev. handlingar, besök på bibliotek osv. blir dyrare för att barnen ska åka med och behöver biljetter.

I det du kallar "nöjen och kläder" ska även barnens leksaker och ev. aktiviteter ingå. Barn i 4-7 års åldern behöver lite spel, ritpapper, kritor, saxar, pärlor, trådar, vinterleksaker... Kanske cyklar som går att hitta begagnat tilll hyfsat pris i närområdet för transportmöjligheter att hämta cyklar och annat på andra sidan stan, har inte den mamma du skriver om.

Livsmedel (mat):
Riksnormen är uträknad för hur mycket  
vanlig, nyttig mat kostar i en månad.  
Då ingår frukost, lunch, middag och mellanmål.  
Maten kan vara råvaror, alltså sådant som du lagar helt själv
till exempel köttfärs till köttbullar
eller sådant som du bara behöver värma
som färdiglagade köttbullar.  
Pengarna ska inte räcka till godis, chips eller vin.  
Den som bor ensam har lite dyrare mat än en familj.

Kläder och skor :
Vanliga kläder och skor  för alla årstider,
och för olika tillfällen till exempel fritid eller fest.   
Pengarna ska också räcka till kemtvätt av kläder  
och till exempel väskor och klocka.
 
Fritid och lek:
Pengarna ska räcka till vanlig a saker du gör på fritiden,
inomhus och utomhus, till exempel motion och kultur.  
Det kan vara pengar för att vara medlem i en förening,
gå på bio, hyra film, lyssna på musik, läsa böcker,  
gå och simma och åka skidor eller skridskor.  
För små barn ska pengarna räcka till leksaker och spel.  
Pengarna ska inte räcka t ill dyra saker för fritiden
som semester, husdjur, eller  datorspel och tv-spel.  
 
Hälsa och hygien:
Varor för din personliga hygien som tvål, tandkräm,
tandborste och hudkräm.  
Pengarna ska också räcka till rakapparat,  
att klippa sig och till mensskydd.   
För barn upp till 3 år ska pengarna räcka till blöjor.  
Pengarna ska inte räcka till  
besök hos läkare och tandläkare eller medicin.  
Läs mer om läkare, tandläkare och medicin under frågan  
Kan jag få pengar till annat än mat och hyra?
 
Försäkring för barn och unga :
Pengarna ska räcka till en gruppförsäkring  
för sjukdom och olycksfall.  
 
Förbrukningsvaror (varor  som går åt i hushållet) :
Varor som behövs för att sköta hemmet och kläder och skor  
som till exempel diskmedel, tvättmedel, dammsugarpåsar,  
rengöringsmedel och skokräm.  
Pengarna ska också räcka till annat som kan behövas
till exempel glödlampor, toal ettpapper och hushållspapper,
servetter, plastfolie, fryspåsar, tejp och liknande saker.  
 
Dagstidning, tv-avgift, telefon:
Pengarna ska räcka till en prenumeration på en dagstidning,  
avgift för tv-licens, kostnader för telefon  
och en del kostnader för mobiltelefon.  
Pengarna ska också räcka till brevpapper, kuvert,
vykort och frimärken.
Pengarna ska inte räcka till internet, kabel-tv och dator.

Hur kan man ha så dålig koll på vad saker och ting kostar idag?

Källa på det.

Du pratar om RB subjektiva mått och nu kommer du med subjektiva fakta, det rimmar mycket illa.
Visa källa på att alla barn är fattiga.

Hur ska man då lösa problemet (som till stor del består av barn till lågavlönade ensamstående vuxna) med att barn växer upp under dåliga ekonomiska förutsättningar?

Långsiktiga lösningar som att få fler i arbeten (som måste vara bättre avlönade i och med att ensamstående i låglöneyrken ska få mer pengar över att försörja sina barn), lägre skatter för arbetande osv kommer inte att hjälpa de mest utsatta inom en snar framtid. Vilka förslag har du?

Att man borde satsa på att föräldrar i första hand ska försörja sina barn efter förmåga (och barnets behov) tycker jag bör vara en prioritering. hur svårt kan det vara att införa ett system där ensamstående föräldrar med barn får hjälp att räkna ut vilken summa den andra föräldern faktiskt kan och ska betala? Som det är idag så måste en förälder (eller barnet) stämma den förälder barnet inte bor med, om barnet kostar mer än de 1273 plus barnbidrag, och ev. en lågavlönadeförälderns tillskott av försörjningsstöd från soc (som är en lägstanivå, som är vad den ensamstående kan få i stöd från samhället. Många drar sig för det pga risken att inte få högre underhåll samt för att ombudet kostar mycket pengar.

Varför ska ett barn leva fattigt då det kanske finns en förälder som kan bidra med mer än minimibeloppet? Varför ska samhället skjuta till pengar för barn som har en förälder som har råd att försörja barnet, men som idag kommer undan med minsta möjligt?

Om fler föräldrar, som har möjlighet, försörjde sina barn efter förmåga (och barnets verkliga behov) skulle mer pengar frisättas, från fk och soc, att hjälpa de som har det sämst.

Om man sätter sig i situationen att man gör sig ekonomiskt beroende av någon annan är det ett aktivt val. Jag skulle aldrig någonsin göra det, i synnerhet inte om jag planerade för att bli förälder. Jag skaffade barn först när jag hade fått igång min karriär ordentligt (med en god utbildning inom ett område där det finns gott om jobb, både nu och i framtiden) och sparat ihop en rejäl buffert. Jag valde dessutom en pappa till mitt barn som jag vet är helt pålitlig, trygg, rejäl och omtänksam = mitt aktiva val.

Jag har haft cancer så jag vet hur det är att bli sjuk. Dock klarade jag mig utmärkt på bidragen som gavs.
Att harva sunt som "sjuk" och vägra acceptera att man faktiskt har en viss arbetsförmåga är definitivt val man gör. De som jag mött som varit eller velat vara långtidssjukskrivna/förtidspensionärer har inte totalsaknat arbetsförmåga, men de har inte velat anstränga sig. Stor skillnad.