• anemon1

    Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

    Till alla er som levt med partner som har narcissistisk personlighetsstörning,

    Jag har precis, efter 16, år fått hjälp att förstå varför det varit så svårt att ha att göra med min man. Varför han betett sig så märkligt och irrationellt som han gjort. Många, många gånger har jag grubblat, undrat och slickat mina sår - försökt att möta upp, vara flexibel , lyhörd och stöttande. Idiotiskt...!! När jag med hjälp av en duktig psykoterapeut kartlade hela hans beteendemönster under vårt förhållande, så förstod jag äntligen. När jag fortsatte att läsa om denna störning, förstod jag ännu mer om hur han fungerar. Sorgligt att det skulle ta så lång tid. Psykoterapeuten ger mig redskap att hantera hans destruktiva beteende, dessa människor vill sällan ändra sig själva utan tycker att alla i omgivningen är en besvikelse och ska ändra sig om de inte motsvarar deras förväntningar. Om man dock lyckas vara stark i sig själv och ändra sitt eget "jamsande" med dem, så händer det saker.

    Vill ni som har samma erfarenhet som jag prata, så finns jag här.

    Kram till alla ni fina människor, med ledsna frågetecken hängande efter er. Sök ett nytt förhållande eller stå upp för er själva.

  • Svar på tråden Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning
  • Narvalen

    Ja, igenkänningsfaktorn är stor i många av trådarna här och det är så bra att inte känna sig ensam i detta som iallafall jag har gjort i många år. 

    Att distansera sig från sin fd partner och bryta är ju enda sättet, men för oss som har barn med en sån här man...Hur i hela friden gör man??????
    Nu har mitt ex (som gjort mig så himla illa genom åren) träffat en ny kvinna sedan ett par månader tillbaka. Jag får liksom inte riktigt ihop det med mina tankar så jag förundras över varför han plötsligt är supertrevlig, snäll, mogen och allt som är bra mot mig nu när han inte var det innan han träffade henne. Som en omvänd hand. Han är tydligen väldigt lycklig med henne. För er som har mer kunskap än jag om narcissister undrar jag om det är någon av er som förstår detta beteende och tror ni att han är likadan mot henne som mot mot mig eller är han plötsligt en underbar människa. Det verkar ju konstigt. Kan det vara så att det bara är vissa personlighetstyper som en narcissist trackar ner på och andra inte? 

  • MNLU
    Narvalen skrev 2016-07-28 15:56:19 följande:
    Ja, igenkänningsfaktorn är stor i många av trådarna här och det är så bra att inte känna sig ensam i detta som iallafall jag har gjort i många år. 

    Att distansera sig från sin fd partner och bryta är ju enda sättet, men för oss som har barn med en sån här man...Hur i hela friden gör man??????
    Nu har mitt ex (som gjort mig så himla illa genom åren) träffat en ny kvinna sedan ett par månader tillbaka. Jag får liksom inte riktigt ihop det med mina tankar så jag förundras över varför han plötsligt är supertrevlig, snäll, mogen och allt som är bra mot mig nu när han inte var det innan han träffade henne. Som en omvänd hand. Han är tydligen väldigt lycklig med henne. För er som har mer kunskap än jag om narcissister undrar jag om det är någon av er som förstår detta beteende och tror ni att han är likadan mot henne som mot mot mig eller är han plötsligt en underbar människa. Det verkar ju konstigt. Kan det vara så att det bara är vissa personlighetstyper som en narcissist trackar ner på och andra inte? 
    Många frågar ju varför man blev tillsammans med personen öht. Jo, för att personen inte var så från början. Det är så mycket lättare att lämna någon när man precis träffats så självklart visar en sådan person inte upp dom sidorna direkt.
    Just är han antagligen världens bästa partner enligt hans nya och han vill inte ge henne några anledningar att tvivla, alltså beter han sig bra mot dig också eftersom hon skulle tycka han var dum i huvudet om hon såg hur han behandlat dig. Han har med andra ord inte helt plötsligt inte blivit en fantastisk människa utan det är en del i "spelet"
  • Narvalen
    MNLU skrev 2016-07-28 16:08:22 följande:
    Många frågar ju varför man blev tillsammans med personen öht. Jo, för att personen inte var så från början. Det är så mycket lättare att lämna någon när man precis träffats så självklart visar en sådan person inte upp dom sidorna direkt.
    Just är han antagligen världens bästa partner enligt hans nya och han vill inte ge henne några anledningar att tvivla, alltså beter han sig bra mot dig också eftersom hon skulle tycka han var dum i huvudet om hon såg hur han behandlat dig. Han har med andra ord inte helt plötsligt inte blivit en fantastisk människa utan det är en del i "spelet"
    Tack för ditt svar. Ja, så är det nog. Det är jobbigt med "spelet". Jag är verkligen hjärntvättad :( Låter mig luras gång på gång och sen "hugger" han. Usch. Jag tror att vi som blir/blivit utsatta måste vara extra starka människor för att klara av det, men det är inte alltid lätt inte....
  • anemon1
    Friigen skrev 2016-07-27 22:37:24 följande:

    Hej!

    Vilken bra tråd. Tårarna forsar känns som jag författat era många av era inlägg. Jag har efter 14 år just förstått vem/vad det är jag lever med. Trodde jag var galen men börjar sakta förstå att det kanske är han som är det. Nu börjar resan tillbaka till den jag en gång var! Ni verkar så kloka och starka, bra jobbat, dit vill jag också!!


    Det kommer du att klara. Bered dig på att det tar tid, inget sker i en handvändning när det gäller att lämna en narcissist. Det viktigaste är att du återfår självkänsla och stabilitet, arbeta mot "noll-kontakt". 

    //TS
  • anemon1
    Narvalen skrev 2016-07-28 16:28:30 följande:
    Tack för ditt svar. Ja, så är det nog. Det är jobbigt med "spelet". Jag är verkligen hjärntvättad :( Låter mig luras gång på gång och sen "hugger" han. Usch. Jag tror att vi som blir/blivit utsatta måste vara extra starka människor för att klara av det, men det är inte alltid lätt inte....
    Du måste bli så stark att du betraktar honom som "ingenting", ingen relation av värde.

    Men samtidigt utan att tappa det artiga och mycket sakliga beteendet mot honom i nödvändiga kontakter (om man har barn). 

    Varje vänlighet och kontaktförsök är inget annat än byggt på lögner. En narcissist tar sig fram så, och de är innerligt övertygande, charmiga och "bästa vännen". Allt de säger om relationer är inlärt, för de vet helt enkelt inget om det. Men de vet sina mål och hur man spelar för att uppnå dem.

    Så, noll-kontakt- vad som än händer. Om du tvingas ha kontakt - saklig och absolut inga känslor visade. Allt kan användas emot dig.

    Kram
  • Narvalen
    anemon1 skrev 2016-07-29 20:00:58 följande:
    Du måste bli så stark att du betraktar honom som "ingenting", ingen relation av värde.

    Men samtidigt utan att tappa det artiga och mycket sakliga beteendet mot honom i nödvändiga kontakter (om man har barn). 

    Varje vänlighet och kontaktförsök är inget annat än byggt på lögner. En narcissist tar sig fram så, och de är innerligt övertygande, charmiga och "bästa vännen". Allt de säger om relationer är inlärt, för de vet helt enkelt inget om det. Men de vet sina mål och hur man spelar för att uppnå dem.

    Så, noll-kontakt- vad som än händer. Om du tvingas ha kontakt - saklig och absolut inga känslor visade. Allt kan användas emot dig.

    Kram
    Det här funkade klockrent :) När jag hämtade barnen idag sökte mitt ex efter min bekräftelse, men denna gången fick han ingen, eftersom jag var neutral. Svarade bara kort och konkret. Kändes helt underbart efteråt eftersom jag märkte att han blev förvånad. Tappade liksom hakan. Jag har gett honom så mycket bekräftelse hela tiden genom åren. 
    Det svåraste nu är att hålla i detta. Det känns även konstigt att tänka på sig själv och sitt eget mående. (Nästan skuldkänslor för det....hmmm) Är så van att bara ge och ge och ge och tyvärr inte få något tillbaka. 

    Kan en narcissist vara medveten om sitt beteende eller är det omedvetet? De tycker  ju att de är perfekta och att allt är alla andras fel.
  • Connie07

    Min erfarenhet är att han saknade empati för mig och därför kunde han inte ta ansvar för det när han gjorde illa mig,psykiskt/fysiskt.Allt är svart/vitt,han har egna regler,tänker alltid på det värsta,negativ,svårt att samarbeta med och svårt för närä relationer.Han ville umgås med "fina"människor,rika och högutbildade.Han tyckte att han var /är bättre än andra.Jag levde i hjärttvättning i flera år och hur jag än gjorde blev det ofta fel och han var inte nöjd.

  • anemon1
    Narvalen skrev 2016-07-30 11:58:47 följande:
    Det här funkade klockrent :) När jag hämtade barnen idag sökte mitt ex efter min bekräftelse, men denna gången fick han ingen, eftersom jag var neutral. Svarade bara kort och konkret. Kändes helt underbart efteråt eftersom jag märkte att han blev förvånad. Tappade liksom hakan. Jag har gett honom så mycket bekräftelse hela tiden genom åren. 
    Det svåraste nu är att hålla i detta. Det känns även konstigt att tänka på sig själv och sitt eget mående. (Nästan skuldkänslor för det....hmmm) Är så van att bara ge och ge och ge och tyvärr inte få något tillbaka. 

    Kan en narcissist vara medveten om sitt beteende eller är det omedvetet? De tycker  ju att de är perfekta och att allt är alla andras fel.
    Fantastisk, tänk på att hålla kvar denna attityd till vilket pris som helst. Vänlig, artig saklig. När det är svårt brukar tänka att jag sitter i en hotellreception och möter en besvärlig och jobbig gäst, jag måste hantera honom professionellt och utan att blanda in mina privata känslor. Det fungerar för mig.

    De ser på sig själva som ofelbara. Tänk dig ett litet barn på ungefär 2-år. De reagerar efter sina behov och omedelbara känslor, kan manipulera och snabbt bli obehagliga och elaka om de inte får som de vill eller om blir kränkta. Duktiga på "quick-fixes", d v s mamma får en teckning så blir hon inte är arg längre.

    På samma sätt som en 2-åring inte "vet om" eller reflekterar över sitt beteende, fungerar även narcissisten. De har rätt till det de önskar, annars blir de bråkiga. 
  • anemon1
    Connie07 skrev 2016-07-30 12:07:36 följande:

    Min erfarenhet är att han saknade empati för mig och därför kunde han inte ta ansvar för det när han gjorde illa mig,psykiskt/fysiskt.Allt är svart/vitt,han har egna regler,tänker alltid på det värsta,negativ,svårt att samarbeta med och svårt för närä relationer.Han ville umgås med "fina"människor,rika och högutbildade.Han tyckte att han var /är bättre än andra.Jag levde i hjärttvättning i flera år och hur jag än gjorde blev det ofta fel och han var inte nöjd.


    Det stämmer, de kan inte och känner inte kopplingen mellan empati och att rätta till. Det förstnämnda finns ju inte på riktigt i dem. Vi vanliga får ångest när vi gjort fel mot någon. Vårt inre säger att vi måste rätta till för att få ro, ångest och skam hjälper oss rätt.

    Men hur fungerar det för någon som inte kan känna skam och skuld. Mitt ex gjorde helt ofattbart kränkande handlingar, men förstod inte vikten av att (om han skulle få mig att stanna), så måste han visa genuin ånger. Han klarade mycket, men inte den "föreställningen", där sprack det.

    Genuin ånger och skam innan en ärlig innerlig önskan om förlåtelse (och det som hör till, d v s att man visar i handling vad man menar), går inte att imitera om det är riktigt skarpt läge.
  • Friigen

    Hej på er! Tack för ditt svar anemon1. Jag förstår att jag måste bygga upp mig själv. Men frustrationen och ilskan och sorgen över hur en "människa" kan vara så omänsklig fullkomligt tar över hela mig, jag går sönder. Ni är superstarka!! Kram

Svar på tråden Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning