Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

anemon1

Äldre 29 Feb 12:51
564 svar

Visa endast Anmäl

Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Till alla er som levt med partner som har narcissistisk personlighetsstörning,

Jag har precis, efter 16, år fått hjälp att förstå varför det varit så svårt att ha att göra med min man. Varför han betett sig så märkligt och irrationellt som han gjort. Många, många gånger har jag grubblat, undrat och slickat mina sår - försökt att möta upp, vara flexibel , lyhörd och stöttande. Idiotiskt...!! När jag med hjälp av en duktig psykoterapeut kartlade hela hans beteendemönster under vårt förhållande, så förstod jag äntligen. När jag fortsatte att läsa om denna störning, förstod jag ännu mer om hur han fungerar. Sorgligt att det skulle ta så lång tid. Psykoterapeuten ger mig redskap att hantera hans destruktiva beteende, dessa människor vill sällan ändra sig själva utan tycker att alla i omgivningen är en besvikelse och ska ändra sig om de inte motsvarar deras förväntningar. Om man dock lyckas vara stark i sig själv och ändra sitt eget "jamsande" med dem, så händer det saker.

Vill ni som har samma erfarenhet som jag prata, så finns jag här.

Kram till alla ni fina människor, med ledsna frågetecken hängande efter er. Sök ett nytt förhållande eller stå upp för er själva.
- «
- ‹
- Sida 27 av 56
- 21
- 22
- 23
- 24
- 25
- 26
- 27
- 28
- 29
- 30
- 31
- 32
- 33
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning
Anna227

Äldre 11 Jul 11:41
#261

Visa endast Anmäl

Marie 1 skrev 2016-07-11 11:10:44 följande:
Är så kluven. Vi har barn tillsammans. Kan det vara så att han kommit till insikt när hans familj försvann? Skulle han inte bara gått vidare ned någon annan om han inte genuint brydde sig om sina barn?

Jag är osäker på hur du menar... men jag tror att det är väldigt ovanligt att en narcissist kommer till insikt, har eller får självinsikt.

Och vad innebär det att genuint bry sig om sina barn? Kan en narcissist genuint bry sig om någon eller är det bara kontroll och maktutövning?

Jag för min del har "gått vidare med någon annan" dvs gift om mig efter en skilsmässa och jag bryr mig genuint om mina barn. Jag vill bara inte leva med mitt ex längre.
Marie 1

Äldre 11 Jul 11:49
#262

Visa endast Anmäl

Anna227 skrev 2016-07-11 11:41:23 följande:
Jag är osäker på hur du menar... men jag tror att det är väldigt ovanligt att en narcissist kommer till insikt, har eller får självinsikt.

Och vad innebär det att genuint bry sig om sina barn? Kan en narcissist genuint bry sig om någon eller är det bara kontroll och maktutövning?

Jag för min del har "gått vidare med någon annan" dvs gift om mig efter en skilsmässa och jag bryr mig genuint om mina barn. Jag vill bara inte leva med mitt ex längre.

Vad har dina barn för relation till sin pappa nu?

Jag vet inte om han har bara en släng av det om du förstår? Mycket tydde på det när vi var tillsammans men samtidigt drack han mycket då, nära på att bli alkoholist. Nu har han slutat med det och ändrat på mycket i sin livsstil som då var negativt.

Vet inte hur mycket av hans beteende berodde på alkohol och andra yttre omständigheter..
Narvalen

Äldre 11 Jul 11:52
#263

Visa endast Anmäl

Marie 1 skrev 2016-07-11 11:07:41 följande:
Bor ni tillsammans? Har också barn med en och han har klart någon form av psykopati/narcissism. Barnen förstår än så länge inte men de kommer göra det när de blir äldre. Hur gamla är era barn?
Nej, vi bor inte tillsammans. Vi har haft ett av och påförhållande under många år (ganska klassiskt i sammanhanget har jag förstått) Men nu är det helt slut och han har sedan någon månad träffat en annan. Jag tror barnen förstår även om de är små. Det är känslan de anammar. Sedan är det hur pappan behandlar mamman när barnen är med. Om det är nedlåtande med angrepp etc är det inte alls bra för barnen. De får ingen bra bild av hur relationer mellan en man och kvinna ska vara.
Även om man separerar så använder en narcissist barnen som ett redskap i olika sammanhang som tex kan ha med umgänge att göra för att få sin vilja igenom. En sak jag varit med om är att hindra barnen från att ha kontakt när de är hos honom för att han ska ha makten. Det finns jättemånga exempel. Men det finns hopp. Barnen blir större och snart är de vuxna. Känns så långt bort bara. Jag tycker ändå att man ska separera om man har barn. Då finns det iallafall ett stabilt och tryggt ställe för barnen där man kan försöka ge dom bra värderingar.
anemon1

Äldre 11 Jul 12:05
#264

Visa endast Anmäl

Anna227 skrev 2016-07-11 07:47:27 följande:
Om man har barn tillsammans så tror jag att det är omöjligt. Förr eller senare går narcissistens beteende ut över barnen. Och en person som psykiskt misshandlar sina barn och använder dem som verktyg för att få sin vilja igenom skulle jag inte i längden kunna älska eller leva med.

I annat fall vet jag inte. Jag skulle inte klara det, att ständigt vara så på min vakt mot den person i livet som ska stå mig närmast.
Detta stämmer och är så oerhört sorgligt och svårt att hantera. Ibland frågar jag mig vilket som är viktigast, att stå upp för mig själv villat jag ju lovat mig att göra (vilket ibland drabbar barnen i hans hämndaktioner), eller att krypa och säga "ja" och få dem att slippa undan hans sjuka "bestraffningar".

Är ni inte med mig - är ni emot mig. (Narcissistiskt "talesätt")
Inget är så utmattande som en narcissist som upplever sig som kränkt (mitt "talesätt")
anemon1

Äldre 11 Jul 12:16
#265

Visa endast Anmäl

Anna227 skrev 2016-07-11 11:41:23 följande:
Jag är osäker på hur du menar... men jag tror att det är väldigt ovanligt att en narcissist kommer till insikt, har eller får självinsikt.

Och vad innebär det att genuint bry sig om sina barn? Kan en narcissist genuint bry sig om någon eller är det bara kontroll och maktutövning?

Jag för min del har "gått vidare med någon annan" dvs gift om mig efter en skilsmässa och jag bryr mig genuint om mina barn. Jag vill bara inte leva med mitt ex längre.
Ja, har aldrig hört talas om en narcissist som "kommit till insikt", det är grundproblemet. Ännu svårare är att hantera att de ibland "spelar" att de kommit till insikt. Det är så otroligt svårt att fatta att de har så lätt att samvetslöst spela de roller vi vill se, och som de uppfattar att vi vill se för att de ska få det de själva vill ha.

Mitt ex älskarinna (varning - det är vanligt förekommande bland dem att ha olika bekräftelsekällor, även dessa små projekt pågår helt samvetslöst) hade blivit itutad att de skulle vara vänner för livet och att de skulle stötta varann i vått och torrt. Hon förstod aldrig att hon bara var ett av alla hans verktyg (sex och bekräftelse) och kasserades när hon skilt sig för hans skull. Allt var bara en kuliss.

De kan bry sig om och vara förtjusta och imponerade av någon - MEN bara om de har något att hämta i form av näring till sitt grandiosa "jag". Bekräftelsen är nödvändig för att balansera upp den självförakt som narcissisten bär på inom sig. Grandiositeten och "påhitten" ej förankrade i verkligheten är deras livlina.

Deras labila humör beror ofta på att de inte hittar balansen, gissar jag. Men om de är med människor som "jobbar upp dem" till fantastiska personer (älskarinnor och beundrarinnor, är väl ett bra exempel) så flyter de fram och är de charmiga personer som många attraheras av. Detta tillstånd varar på obestämd tid, ofta till någon kommer på tanken att kritisera dem.
anemon1

Äldre 11 Jul 12:23
#266

Visa endast Anmäl

Narvalen skrev 2016-07-11 11:52:57 följande:
Nej, vi bor inte tillsammans. Vi har haft ett av och påförhållande under många år (ganska klassiskt i sammanhanget har jag förstått) Men nu är det helt slut och han har sedan någon månad träffat en annan. Jag tror barnen förstår även om de är små. Det är känslan de anammar. Sedan är det hur pappan behandlar mamman när barnen är med. Om det är nedlåtande med angrepp etc är det inte alls bra för barnen. De får ingen bra bild av hur relationer mellan en man och kvinna ska vara.
Även om man separerar så använder en narcissist barnen som ett redskap i olika sammanhang som tex kan ha med umgänge att göra för att få sin vilja igenom. En sak jag varit med om är att hindra barnen från att ha kontakt när de är hos honom för att han ska ha makten. Det finns jättemånga exempel. Men det finns hopp. Barnen blir större och snart är de vuxna. Känns så långt bort bara. Jag tycker ändå att man ska separera om man har barn. Då finns det iallafall ett stabilt och tryggt ställe för barnen där man kan försöka ge dom bra värderingar.
Ja, det är inte klokt. Vi är en sådan där typ "vanlig svenssonfamilj" i Stockholms innerstad. Ingen utomstående skulle någonsin förstå, när jag säger att mina barn inte vågar ringa mig när de är hos sin far. De stänger av sina telefoner (i f jag skulle glömma och råka ringa dem). Jag har även varit tvungen att p g a exet förhandla ut ett av mina barn till sitt eget kalas (den maktsituationen måste ha varit ett party för honom!). Tack och lov kom detta aldrig till barnets kännedom, men jag glömmer det aldrig. Orsaken: Jag vill ha henne här idag (föreställ er, det här är typ den granne i kostym ni ser kuta till jobbet på morgonen, ni skulle aldrig aaaaana hur galen personen är...)
Illusion

Äldre 11 Jul 12:41
#267

Visa endast Anmäl

Denna tråd gör mig väldigt nyfiken. Första tanken som kommer upp är varför vill man överhuvudtaget leva med en narcissistisk person om man inte på något sätt är beroende av personen??

I don't trust words. I trust actions.
Narvalen

Äldre 11 Jul 13:10
#268

Visa endast Anmäl

anemon1 skrev 2016-07-11 12:23:02 följande:
Ja, det är inte klokt. Vi är en sådan där typ "vanlig svenssonfamilj" i Stockholms innerstad. Ingen utomstående skulle någonsin förstå, när jag säger att mina barn inte vågar ringa mig när de är hos sin far. De stänger av sina telefoner (i f jag skulle glömma och råka ringa dem). Jag har även varit tvungen att p g a exet förhandla ut ett av mina barn till sitt eget kalas (den maktsituationen måste ha varit ett party för honom!). Tack och lov kom detta aldrig till barnets kännedom, men jag glömmer det aldrig. Orsaken: Jag vill ha henne här idag (föreställ er, det här är typ den granne i kostym ni ser kuta till jobbet på morgonen, ni skulle aldrig aaaaana hur galen personen är...)
Jag kan känna igen mig i det du skriver om att förhandla ut sitt barn. Ryser när jag läser det. Jag har haft problem med fritidsaktiviterna. Att de ska få ha dom. Men jag har lyckats (tillsammans med barnen). Det gäller att förhandla på "rätt sätt" så han tror att det är hans verk om man säger så. En fajt funkar ju inte.

Det värsta är tycker jag att personer med narcissistisk störning kommer undan hela tiden känns det som. Ingen utomstående kan tro att just HAN är som han är bakom stängda dörrar. Varför? Det gör mig så besviken och sorgsen.
Anna227

Äldre 11 Jul 14:43
#269

Visa endast Anmäl

Marie 1 skrev 2016-07-11 11:49:15 följande:
Vad har dina barn för relation till sin pappa nu?

Jag vet inte om han har bara en släng av det om du förstår? Mycket tydde på det när vi var tillsammans men samtidigt drack han mycket då, nära på att bli alkoholist. Nu har han slutat med det och ändrat på mycket i sin livsstil som då var negativt.

Vet inte hur mycket av hans beteende berodde på alkohol och andra yttre omständigheter..

Men beter han sig inte längre som en narcissist menar du? Går han att samarbeta med, visar han empati?

Barnens relation är olika beroende på ålder och mognad samt "utvaldhet". Från "mednarcissist" (jag hoppas det är en tillfällig överlevnadsstrategi) till totalt avståndstagande från narcissisten. Det är tonåringar det handlar om här.
Anna227

Äldre 11 Jul 14:48
#270

Visa endast Anmäl

anemon1 skrev 2016-07-11 12:05:18 följande:
Detta stämmer och är så oerhört sorgligt och svårt att hantera. Ibland frågar jag mig vilket som är viktigast, att stå upp för mig själv villat jag ju lovat mig att göra (vilket ibland drabbar barnen i hans hämndaktioner), eller att krypa och säga "ja" och få dem att slippa undan hans sjuka "bestraffningar".

Är ni inte med mig - är ni emot mig. (Narcissistiskt "talesätt")

Inget är så utmattande som en narcissist som upplever sig som kränkt (mitt "talesätt")

Här har det krupits massor men när barnen nådde tonåren slutade jag, det höll inte längre, jag gick sönder. Numera nästan noll-kontakt. Det går ut över barnen det med men... det gör det ju vad man än gör.

Det där med att hindra barnen att ha telefonkontakt verkar vara en gemensam nämnare för många!

«
‹
Sida 27 av 56
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

INNEHÅLL