Utmanas "tidiga" barn bra i skolan eller blir de uttråkade?

Om du med orolig menar att jag tycker att svenska skolan har brister så ja, i så fall är jag "orolig" . Jag har hittills inte stött på någon skola (flera olika länder) som inte har brister.  

Jag förstår att det inte är lätt att vara lärare och ge alla barn full uppmärksamhet och stimulans, men jag tycker ändå det är  sorgligt att den majoritet av barnen som är inte har problem ska behöva få  sin undervisning av föräldrarna.  
Jag är inte pedagog, så jag har inte alla svar, men en dellösning kanske är undervisning i mindre grupper ibland. Och en höjd ambitionsnivå. Som jag ser det är det faktiskt farligt både att inte hänga med och att aldrig någonsin bli utmanad.

Men då förstår jag faktiskt inte riktigt problemet. Din son lär knappast vara svår att stimulera om han har lätt för att reflektera och dra paralleller med eftertanke och dessutom har lätt för att fokusera länge på något.      

Jag tror tvärtom att det kommer att vara ganska svårt att stimulera honom utan att lägga extra resurser på just honom - vilket ju var vad tråden handlar om. Dels behöver han saker att reflektera kring som han tycker är intressanta och dels måste han få känna att det är okej även om kamraterna inte gör det i samma utsträckning.

Nu tycker jag inte riktigt om ordet - men min son är håller på att utredas för att vara "särbegåvad" - och det är kanske i och med det jag riktigt fått upp ögonen för att det kan innebära lika stora problem i skolan som andra diagnoser. 

Hos Högskolan i Jönköping finns intressant information och det här citatet från Mensas barnförening (en organisation jag annars känner mig lite tveksam till) beskriver bra vad jag är orolig för: 

"Hög begåvning betyder långt ifrån alltid hög prestation. Det finns många barn som är högt begåvade men som inte får utlopp för denna begåvning, utan i stället blir stökiga eller gör sig mer eller mindre osynliga. Detta skapar inte sällan problem och barnen kan må riktigt dåligt. Bristande kunskap leder till ytterligare olösta problem. Det är heller inte ovanligt att det startas utredningar för att få svar i form av eventuell diagnos. Aspergers syndrom och ADHD-diagnoserna kan till exempel överlappa de symtom som ofta finns även vid hög IQ; detta trots att den höga IQ:n i sig sannerligen inte är en diagnos, utan en medfödd tillgång som bör tas tillvara."        

Särbegåvning kan även ligga inom icke traditionellt akademiska områden.

därför att du inte besökt min dotters skola bara.

Frösöblomster: det är inte alltid jag säger det här, men jag är helt överens med det du skriver i denna tråd.

Jag är ganska övertygad om att det är människor som är verksamma på din dotters skola och alla mänskliga verksamheter har brister. Jag minns att du berättade om din dotters inskolning för rätt länge sedan.....så ja, jag skulle utan tvekan säga att din dotters skola har brister. Jag säger inte att det inte finns massor som är jättebra, men att den skulle vara utan brister, nej,det tror jag knappast.

Om jag hade  velat skola  in min dotter skulle jag säkert ha fått göra det. De är extremt välkommande mot föräldrarna. Min dotters lärare skriver nånting om min dotter i storsett varje dag! det kan vara allt möjligt t ex, att hon varit snäll mot en snigel eller duktig att räkna osv. Mina egna föräldrar var också på besök häromdagen och de fick också ett fantastiskt bemötande både av rektorn och av läraren.

Det fanns ingen inskolning planerad, det är skillnad, och faktumet är att det fungerade bättre. I det landet vi var innan tog nämligen inskolningen 3 månader, min dotter storgrät varje dag och förstod efter ett tag att jag skulle komma och hämta henne ifall hon storgrät...

Blev tydligare här med separationen.