Tjejer, hjälp mig här... Jag har flera gånger fått kommentaren att jag är jättestor och nästintill ser ut som att jag ska föda närsomhelst... Varför är det en okej grej att säga till en som är gravid? Det är inte så himla kul att höra tycker jag...
Det hade varit en sak om de sa "Vilken fin mage du har", men att höra att man är enorm låter ju inte direkt positivt. Vad tycker ni? Är jag överkänslig?
Nej Lady, varje gång får jag bita mig i tungan för att inte svara nåt bitskt... :)
Haha Linna, det har jag också funderat på, om vi är väldigt ovanliga :) Jag brukar vara undantaget som bekräftar regeln i vanliga fall, så jag är inte förvånad :)
Godnatt och sov gott!
Jag födde på SÖS och var och är supernöjd trots att det egentligen gick väldigt illa. Men det var inte deras fel. Den här gången blir det planerat snitt och jag hoppas på att få plats på BB Stockholm på Danderyds. Det är närmast där jag bor, och eftersom jag kommer få ligga kvar ett par dagar så vore det skönt med lite finare miljö :)
Jag gjorde dock misstaget häromkvällen att titta på "Sjukhuset" där de visade ett snitt... jag är inte supersugen... Nån som gjort snitt som kan lugna mig?
Tack Angelique och Småfötter! Är man inte supernervös när man kommer till sjukhuset och ska förberedas och sen rullas in på operation?
Jag är lite nervös för smärtorna efteråt, men å andra sidan så var nog smärtorna efter min vaginala förlossning värre. Jag kunde inte gå på två dygn och fick ligga kvar tre dygn tror jag det var. Första dygnet fick jag morfinsprutor och det är de väl ganska frikostiga med efter snitt också va?
Jag tänker bara att jag kommer vara så sjukt nervös när Dagen D kommer :) Är man helt klar i huvudet under snittet eller får man lugnande? Pratar de mycket om vad de gör eller pratar de om andra saker?
Angelique, jag är själv ett skräckexempel ;) Och kontrollfreak, jag hör gärna historier där det gick mindre bra också. Så gjorde jag inför förra förlossningen och jag tror att det var tack vare det jag hanterade komplikationerna så bra ändå :)
Linna, ja det är därför det blir snitt, jag har fortfarande vissa besvär och eftersom min dotter föddes med knytnäven vid huvudet och det var den stora orsaken för mig, så kan man inte ta risken. De säger att ärrvävnad är hårdare och att risken för bristning ökar om man har så stort ärr som jag har.
Alla säger olika, men i Stockholm beviljas man tydligen snitt ganska lätt om man fått en sfinkterruptur (sån bristning jag fick) eller haft en besvärlig förlossning på annat sätt. Det de sa till mig nu sist var att har man fått en sfinkterruptur grad 4 som jag fick, så rekommenderas man snitt. Är man däremot helt besvärsfri och insisterar på vaginal förlossning så får man det också :) Men jag får helt enkelt inte det hur mycket jag än insisterar. Och det är rätt skönt att de gör valet åt mig.
Väger du mellan snitt eller vaginal? Bra att du ska få träffa läkare på mvc för att prata igenom det, hoppas du kan få klarhet i hur du ska/vill föda :)
Linna, jag hörde mig för om varje tänkbart scenario för vaginal förlossning när jag var på bedömningssamtal på sjukhuset. Det var då hon sa att ärret blir ju väldigt hårt, och det spricker inte i ärret, utan bredvid. OM det spricker, det är inte säkert att det gör det. Skulle jag brista igen så skulle bristningen bli värre och svårare att laga. Ett klipp var ingen garanti sa hon, det är också en skada om än en medveten skada eller hur man ska uttrycka det. Men se till att få komma på bedömningssamtal hos en specialist med en undersökning så de kan göra en bra bedömning för dig. Det finns massa historier där tjejer fått rigorösa förlossningsplaner där förlossningen blivit hur bra som helst. Sen kan man ju ha en förlossning med snittgaranti om man märker att det kanske är på väg att gå snett. Vet de varför du brast som du gjorde? Skönt att du inte har några besvär iaf :)
Angelique, tack för din berättelse! Det låter ju verkligen inget vidare, men du verkar ha hanterat det otroligt bra. Räknades det som akut snitt eller planerat?
Eftersom jag kördes iväg till operation en stund efter förlossningen så fick jag inte träffa dottern och sambon på 4 timmar... Det var hemskt. Jag höll mig vaken igenom operationen på ren vilja och fick också spinalbedövning. När op var klar låg jag och försökte röra benen hela tiden så jag skulle komma ifrån uppvaket nångång. Under förlossningen fick jag EDA och kände ingenting av sticket i ryggen, spinalbedövningen kände jag inte heller. Men då var jag ju fullpumpad med annat, så det där sticket i ryggen oroar mig faktiskt lite den här gången...
Det viktigaste för mig är att jag får vara med min familj och slippa vara ifrån dem som sist. Och den där förlossningsbrickan jag aldrig fick ;) Jag hade inte ätit på över ett dygn när jag fick en näringsdryck på uppvaket, och den var nog det godaste jag druckit ;)
Luscious, man kan hoppas att de bleknar med tiden :) När jag väntade dottern fick jag inte en enda bristning på magen trots att jag gick upp 21 kg och hade en enorm mage. Däremot växte brösten alldeles för mycket och för fort, så där fick jag bristningar men de syns knappt längre :) Jag hoppas slippa bristningar även denna gång.
Biotherm har en bra kräm man kan smörja magen med, finns på Kicks. Den är speciellt för bristningar vid graviditet. Body Shop har nåt kakaosmör som också ska vara bra :)
Lokesmami, jag är en av de få som inte får välja, jag måste snittas. Och det tycker jag är bra, att de verkligen tar min skada på allvar och månar så otroligt om mig och mitt bästa :)
Vad säger de till dig? Finns det ett alternativ att göra en rigorös förlossningsplan så du kan föda vaginalt, eller vill du helst ha snitt? Det är skönt att Stockholm är så snälla med snitt, man ska inte tvingas till vaginal förlossning om man inte vill. När har du bf förresten? Såg att du ville föda på DS, tänk om vi hamnar där samtidigt :) Det vore kul!
Luscious, då finns det ju hopp :) Ja visst är det skönt att smörja magen! Om inte annat så får man ju en liten mysstund :) Jag var jättedålig med att smörja magen förra gången, den här gången har jag inte gjort det en enda gång... :(