Vad skulle ni gjort om skolan ringer och säger att nu måste ni hämta erat barn?

Ni två har uppenbarligen aldrig arbetat på en skola.

Jag skulle bli orolig om hon fick ett sånt utbrott i skolan. Hon kan bli hur galen som helst här hemma men utanför ytterdörrarna så är hon alltid lugn och sansad (eller ja, hon får inga raseriutbrott som hemma iallafall). För mig skulle det signalera att något var väldigt fel och då är det nog skönare att få vara hemma. Men händer det ofta att barnet blir argt och det är något som skolan är van med så var det ju såklart lite konstigt att de ringde och bad er hämta? Hon kanske var så omöjlig att de inte visste hur de skulle göra?

Förstår dig, men tänker också att skolan kanske inte har tillräckligt med personal för att sätta en personal på att punktmarkera en elev. Å andra sidan tycker jag ni borde fått sitta ner på en gång och prata igenom situationen med personalen så att det blivit ett bra avslut för er och skolan på dagen. Och för att det ska kännas ok för din dotter att komma tillbaka nästa dag. Mitt tips är att boka in en tid att sitta ner och prata igenom det hela och följa upp hur det är för dottern i skolan.

Skulle min dotter få ett sånt utbrott hade jag garanterat hämtat henne, (eller min son för den delen men han är bara 3).

För att få ett sånt väldigt utbrott, speciellt om det inte hör till vanligheterna så tror jag:

1: Skolan har inte resurser att lägga så på ETT barn, inte säkert det går att lugna heller.
2: Något ut över det vanliga har hänt och barnet behöver komma bort från situationen för att dels kunna lugna sig och kunna prata om vad det var som hände.

Sen i efterhand skulle jag däremot vilja tala med skolan om deras syn på vad som hade hänt och hur vi ska jobba med att förebygga det hela från att hända igen.

Nej, jag har inte arbetat på en skola. Men, både jag och Sara med M har barn med särskilda behov. Jag vet att min dotter (med asperger, ADD och Tourette) absolut inte går att hålla fast när hon får ett utbrott, det gör bara saken ännu värre. Hon får panik och mår jättedåligt om någon försöker göra så. Dessutom tror jag inte det är normalt i skolor att personalen håller fast barn som får utbrott / blir jättearga. Vad jag vet får dom bara göra det om dom i förväg kommit överrens med föräldrarna om att göra så därför att det är enda sättet att lugna barnet i fråga.

jo faktiskt! och läst massor om vad fasthållning och nedläggning kan leda till ( döden i allra värsta fall)

Du ska inte jobba med barn om du tror att fasthållning är ens ett alternativ!

Jag skulle åka dit. Självklart.

Jag skulle åka dit och vara med i skolan, se hur det fungerar, hur eleverna beter sig, hur personalen beter sig, hur mitt barn är tillsammans med de andra. 
Därefter kan vi ta ett möte och diskutera vilken syn vi har på det hela, vad som är problemet, hur vi ska komma tillrätta med det. 

apropå att sätta barnet ensam med läraren; det fungerar inte här iaf, då finns ingen med de övriga barnen. Först måste de isf hitta annan personal som kan ta över inne i klassrummet (och vad vet jag; där kanske finns barn som inte fixar att få in ny personal bara så där...) 

Många av er läser nog inte allt jag har skrivit.  Så tar det med stora bokstäver så kanske ni läser bättre.

 

JAG HAR ALDRIG ACCEPTERAT ATT HON SKA SLÅSS,SPARKAS , SÄGA FULA ORD ETC OCH DET VAR FÖRSTA GÅNGEN HON GAV SIG PÅ SINA KAMRATER MEN JAG HAR PRATAT MED HENNE ATT MAN GÖR INTE SÅ MED VARKEN BARN ELLER VUXNA. OCH MAN RITAR INTE PÅ VÄGGEN FÖR DÅ KOMMER DET ATT BLI VÅR SKYLDIGHET ATTT SE TILL SÅ DET KOMMER BORT. SÅ KOM ALDRIG OCH SÄG ATT JAG INTE UPPFOSTRAR MIN DOTTER OCH ATT HON KOMMER FÅ BLI SOM DESSA LATA UNGDOMAR I TV. FÖR DE FÖRÄLDARAR ÄR JAG SJÄLV VÄLDIGT IRRITERAD PÅ ATT DE HAR LÅTIT SINA BARN BLI SÅDANA.

SEN ÄR DET VÄL SJÄLVKLART ATT MAN MÅSTE LITA PÅ SITT BARN SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT VEM I SJUTTON SKA DE ANNARS KUNNA KÄNNA TRYGGHET HOS OM INTE DERAS FÖRÄLDRAR LITAR PÅ HENNE. DÄREMOT SÅ ÄR DET INTE ALLTID DE TALAR HELA SANNINGEN MEN KÄNNAR MAN SITT BARN SÅ MÄRKER MAN OCKSÅ DET. SOM I DETTA FALLET HON SA TILL MIG FÖRST OM BANANEN OCH NÄR HON BERÄTTADE DETTA SÅ VAR DET PRECIS I DETALJ SEN SA LÄRAREN TILL MIG ATT HON HADE GETT SIG PÅ EN KILLE OCH DÅ FRÅGADE JAG HENNE OM DET OCH DÅ SA HON BARA NÅTT DET HAR JAG INTE GJORT OCH DET LÄT INTE SÅ TROVÄRDIGT SÅ DÅ SA JAG TILL HENNE MEN MATHILDA NU MÅSTE DU TALA SANNINGEN FÖR ANNARS VET JU INTE MAMMA SNART VAD SOM ÄR SANT OCH INTE SANT OCH DÅ FRÅGADE JAG HENNE LITE MER DETALJERADE FRÅGOR OCH DÅ ERKÄNNDE HON DET OCKSÅ. SÅ VISSA BARN BEHÖVER MAN FRÅGA UT LITE MER ENKLARE FRÅGOR FÖR ATT FÅ UT SVAREN.

OCH SOM JAG SKRIVIT INNAN DET GÖR MIG INGET ATT DE RINGDE MEN DE SKA INTE BARA SÄGA ATT NU MÅSTE DU KOMMA OCH HÄMTA HEM HENNE FÖR ATT HON ÄR STÖKIG. UTAN HADE DE SAGT ATT NI KANSKE  BORDE KOMMA OCH FÖRSÖKA LUGNA NER HENNE OCH SE VAD SÓM KAN HA HÄNT SÅ HADE JAG INTE REAGERAT PÅ SAMMA SÄTT. VÅR DOTTER BLEV JU LEDSEN FÖR HON VILLE JU INTE ÅKA HEM.

OCH SKOLAN HADE RESURSER DET VAR 3 LÄRARE SOM FÖRSÖKTE LUGNA HENNE, OCH REKTORN VILLE INTE ENS GÅ NER TILL HENNE FÖR TILL MIG SA HON IDAG ATT HON KÄNDE INTE MIN DOTTER SÅ DÄRFÖR VILLE HON INTE GÅ TILL HENNE. SÅ INGEN LYCKADES TA HAND OM EN LITEN 6 ÅRIG TJEJ. SOM IDAG HADE VARIT SOM EN SOLSTRÅLE I SKOLAN/FRITIS.

och att skylla på andra barn gör jag inte heller det var ju läraren som sa till mig att det var inte omöjligt att det var så för den kan vara sån.  och när hon sa så blir man ju också lite fundersam.

jösses.. tänkte läsa där ovan men med så många versaler går det bara inte.. så jag lämnar tråden igen.. ingen idé att försöka diskutera med någon som skriker.  -o så undrar folk varför deras ungar skriker??...