Hej tjejer,
Roligt att det finns en aktiv tråd för oss med manlig faktor! Har läst lite (inte allt) och tänkte berätta om mina erfarenheter. Min man har både dålig mängd simmare och vi fick också det nedslående resultatet 0% "ideala". Morfologin visade missbildningar på kroppen och dålig rörlighet. Vi gjorde vårt första ICSI-försök i oktober/november 2009. Jag fick "bara" ut 5 ägg efter den långa metoden, var av fyra gick att använda. Två delade sig, men eftersom inget var av toppkvalité sattes båda in, något jag förstår är ovanligt vid första försöket. Det hela resulterade otroligt nog i vår dotter!
Resan till vår IVF var såklart snårig. 2008/2009 var kön till landstinget 1,5 år och vårgarantin gällde inte IVF. Vi valde därför ett privat alternativ eftersom vi båda är 30+ och vi ville komma vidare. Utredningen gjordes på en vanlig mödravårdsmottagning och jag håller helt med er i diskussionen ovan att det oftast förutsätts att det är hos kvinnan felet ligger. Det verkar som sagt forskas alldeles för lite på manlig fertilitet. Vi har inte lyckats få någon klarhet i vad den nedsatta fertiliteten kan bero på. Inte heller verkar det finnas något intresse hos andrologen att undersöka saken närmare, vilket förvånar mig. Det är som om de redan bestämt att det inte är något som går att göra.
En annan sak jag funderat mycket på är att det känns mer tabubelagt att vara öppen med manlig faktor. Som om själva manligheten i sig ställs på sin spets. Jag har ett par bekanta som varit helt öppna med sin barnlöshet, med de har alla kvinnlig faktor. Vi har själva valt att inte diskutera saken öppet, bara ett ytterst fåtal personer känner till vad vi gått igenom.
Kämpa på!