*~* Fertility Friend-Tempare Hösten/Vintern 2010 *~*

Jag använde både billiga tester och cb. Båda ggr. Jag är svullen om magen och det känns som mensen ska komma hela tiden, men inget händer.

Borde ju varit positivt idag ifall det var något tycker jag. Så jag tror inte det var något.

Väldigt svagt, men man såg det och när det torkat syntes det väldigt tydligt. Det var även ett svagt plus på billiga tester igår men idag är allt blankt. Märligt. Om det är ett tidigt missfall, borde jag inte börjat blöda nu?

MINUS!!!!!!!!!!!

Hmm.. har en massa roliga saker med kroppen så om jag bara listar dem först så känns allt väldigt spännande: Lätt illamående, tokömma bröst, hård i magen, konstiga känslor i magen och en hög, fin temp. Visst låter det bra? Synd då bara att spottingsarna dragit igång ordentligt igen. Blääää så summa summario så är det inte så spännande ändå. Jaja.. nu drog de igång på allvar på 9 dpo istället för 3-5 dpo. Alltid en fin vinst bara det och förhoppningsvis en positiv trend som startat...

Åh.. Det va så UNDERBART att få känns sig normal ett par dagar och få hoppas ordentlit! nu har hoppet dalat rätt mycket.. men påt igen nästa månad om inte annat.. Tycker om att se att min kropp i a f verkar producera progesteron som den ska, så ingen hormonrubbning på det sättet i a f som jag tolkar det. Alltid nåt. Men undrar sa flundrar vad det är som gör att jag får all denna skit???

Jag längtar så in i bomben efter att bli gravid, eller snarare att få barn... men då lär man ju först bli gravid Och tidigare har jag haft en jobbig och stark känsla att det är nåt jävligt fel på mig och att det aldrig kommer att gå. Känslan att nåt är fel finns ju i o f sig kvar då spottarna nu dykt upp igen.. men däremot har jag istället en stark känsla för att jodå, snart SKA det va vår tur och det här kommer att gå, förr eller senare! Hehe... tror det här kan kallas pepptalk till mig själv.. haha..

Hoppas det samma gäller mig nu när jag har fokus på att gå ner i vikt *ler*

Telgebo: Härligt att det tog sig för dig till slut!
Jaaa.. det där med fokus och längtan... jag vet inte ja. Är beredd att både hålla med och inte om att det skulle ha någon betydelse.. Men i mitt fall tror jag än så länge att det största kruxet är mitt struliga blödningsmönster. Så i och med det, känns det fortfarande inte som att vi fått någon "ärlig chans" om du förstår vad jag menar?

Egentligen är det just det som gör att jag stundtals är väldigt rädd för att det inte kommer att gå. Jag tror att jag varit lugnare om jag haft en "normal" cykel där man är blödnignsfri dryga tre veckor och blöder en, inte tvärtom som jag haft det sen jag slutade med p-ring.

Egentligen är jag mest av allt irriterad på alla BM som genom åren sagt att det är så normalt med spottings i tid och otid, att det är normalt att ha ont vid sex, ont så jag inte kan sitta still på toa då jag gör nr 2 vid mens etc. Hade de varit professionella BM borde de ha givit mig en remiss till gyn för MÅNGA år sedan. Första gången jag klagade över ont vid nr 2 var hmmm... 16-17 år sen!!! Och detta blödningstrassel började för mig 2006... men tillslut hittade jag p-ringen som underlättade det hela. Och jag är irriterad på mig själv som då inte stod på mig att detta inte är normalt.. För allt drog ju igång igen direkt när jag slutade med p-ringen.. Så nåt skit är det ju som har pågått rätt länge. Jag är själv rätt säker på att min diagnos till slut kommer att bli endometrios. Men vi får väl se hur lång tid det tar innan läkarna överväger en titthålsoperation för att diagnostisera/utesluta det. Det är ju ett dyrt ingrepp.. hmm.. och om jag får det i år och om jag nu skulle ha endometrios, har det i så fall tagit 10 år att få diagnosen fastställd efter det att första läkaren 2001 började prata om det och i och med det ville att jag skulle gå på p-piller trots att jag va singel då. Men grejen är den.. jag har tidigare inte varit så intresserad av att ta reda på vad som är fel då alla BM sagt att det är "så normalt" att ha det som jag har det och jag har ju tidigare inte försökt bli med barn... Så det är först nu som mitt intresse har gjort att jag helt plötsligt fått fokus på att ta reda på vad som är fel. För övrigt så hatar jag orden "så normalt" från en BM och kommer aldrig att lita på dessa ord från en BM igen utan att hon/han först fått göra en stor utläggning om vad hon grundar det på.

Oj, det blev en lång utläggning. Nåt positivt är att spottingsarna verkar ha glömt bort sig själva nu i eftermiddag och är mer sparsamma igen

Ja vi får hoppas det iaf *ler*

Ceke: Ja tyvärr är det många gånger så nu för tiden att man själv får ställa en diagnos

Vi 4: Jo jag vet att man ska testa med morgonurin om man testar innan bim. Men enligt kvinnan på apoteket trodde hon inte att det skulle spela någon roll

Jaa... det blir åtminstone inte sämre. Varje gång man har mens, om man har endometrios.. läcker lite av livmoderslemhinnan ut i buken via äggledarna (så tror man i a f att det är) och därmed blir det ofta värre för varje menstruation. Därmed blir det inte förvärrat under en graviditet då man inte blöder under 9 månader... MEN den livmoderslemhinna som redan finns i buken då graviditeten börjar, finns till stor del kvar där även efter.. Så att graviditet läker ut endometrios är en myt. Det kan dock hjälpa till att svälta ut den om man inte har så mycket.. men den förvärras sedan återigen för varje menstruation. P-piller eller ännu hellre hormonspiral (som för många tar bort mensen helt) rekommenderas om man har endometrios då de ofta minskar mängden mens...

Kruxet är ju bara att man tror att ca 40 % av kvinnor med endometrios är subfertila och har svårt att bli med barn. MEN det BEHÖVER ju därmed inte betyda att det försvårar då 60 procent fortfarande är normalfertila...

Jag läste aldrig på förpackningen, men apotekaren gjorde det. Hon läste nog inte allt iofs.

Jag använde Cb digital, den där det står hur långt gången man är