30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Evasha - Hoppas bebisen förstår att den ska vända sig själv så du slipper knådande babuskor!

Persefone - Jag minns knappt att jag hade några sammandragningar överhuvud taget första grav. men desto mer andra och tredje. Tror det är fullkomligt normalt, men det är ju bra att ta det lite lugnt ändå om du har mycket sd.

Ela - Är det Kampementsbadet ni går till? Min syster bor bredvid och jag har varit med där någon gång när Ida var liten, det var ju helt ok tyckte jag!
Här är det också lite för långt till havet, men vi har en skön sjö precis i närheten och så plaskpooler i trädgården. Och havsbad blir det ju desto mer av när man är på Åland, kanske att jag får till någon resa dit med dopp senare i sommar när avslag och annat elände har försvunnit.

Sara - Åh, nedräkningen har börjat! Här ska det visst bli lite sämre väder igen redan imorgon, men det måste självfallet bara vara tillfälligt - sedan väntar minst 7 veckors kanonsommar om jag får bestämma!

Ela - Ah, ok. Där slipper man betala för kalaset, antar jag? Jag har varit där med någon gång, men aldrig under plasksäsong.

Lena - Surt med FK. Det är bara att ladda telefonen och ta nya tag!
Det är ju väldigt olika det där med mensen, min har kommit tillbaka för fort (i mitt tycke) efter I och G, så snart jag inte helammade längre. Alltså vid 4-5 månader någonting, när de börjat smaka annan mat, trots att jag fortfarande ammade mestadels. Vad gäller minipiller vet jag inte för det har jag aldrig testat, men jag åt p-piller före barnen och blev gravid så fort jag slutade med pillren utan att hinna få någon riktig mens först, så det var snabbt där med.

Ikväll kommer äntligen maken och Ida och Gustav hem från Åland. Längtar som en tokig efter dem!

Storbarn och make hemma igen! Jag var så glad och lättad att se barnen igår kväll att jag grät en skvätt när de kom hem. Ida grät också, men för att hon längtade tillbaka till Åland och mormor och helst ville dit igen med vändande båt. Idag kommer makens syster med familj och hälsar på för att spana in Elsa, men inte ens fyra roliga kusiner på ingång kunde få Ida att känna att det var ok här hemma. Åland är bättre.
Nu på morgonen verkar det bättre, fast hon har sovit för lite inatt (var vaken till 23! ) så det är lite surmulet ändå. Gustav är ett litet solsken iaf.

Lena - Inte magsjuka i värmen! Det ska man faktiskt slippa på sommaren, så det så!

Ela - Det låter verkligen som att nätterna (och dagarna om du nu börjar tänka på natten redan under em) suger massor av energi. Skicka iväg de två stora till far- och morföräldrar har ju vi gjort en massa på senare tid. Skillnaden är väl att jag har en helt bra relation till mina svärisar och känner att barnen har det bra där. (Åtminstone misstänker jag att du inte är helt bekväm med att ha barnen hos svärisarna?) Pluss att barnen älskar att vara med sina far- och morföräldrar och till och med själva föreslår att de ska få åka dit.

Cissi - Känner igen det där med NEJ och AKTA osv. här också. Men det är mest maken som står för det. Jag är lite mer tillåtande just för att slippa behöva säga NEJ till allt - jag har haft mina perioder jag med, och känner till slut att jag är så less på mig själv och att höra mig säga NEJ. Så idag har det tex varit ok när Gustav simmade klädsim i plaskpoolen ute. Impulsen var att säga NEJ, men så tänkte jag "vad gör det, egentligen?" och han fick hållas. Jag har en massa sådana tillfällen nu om dagarna, när jag har NEJet på tungan, men hejdar mig då det inte är farligt eller risk för att något värdefullt går sönder etc. Att det bara är lite obekvämt eller störande eller att man egentligen inte borde är inte längre tillräckligt för att jag ska orka säga till.

Mysigast idag - Elsas första riktiga dopp i balja. Hon låg länge länge (med bebis-bad-mått mätt) och bara njöt och tittade med stora ögon. Storasyster och storebror på varsin sida om baljan följde det hela med stor spänning och var uppriktigt glada över att hon tyckte det var så skönt.

Annars har vi haft makens syster med familj här - stojigt och skojigt med huset fullt av barn. Vi konstaterade att det var en 0-åring (Elsa), en 1-åring (kusin), en 2-åring (Gustav), en 3-åring (kusin), två 4-åringar (Ida + kusin) och en 6-åring (kusin). Vi har då gjort vårt för släktens fortlevnad de senaste åren...

cissi - Sant, det kan vara därför jag lugnade mig med att sätta stopp för sådant som "bara" var onödigt eller olämpligt - plötsligt dök det upp en massa värre saker att lägga krutet på istället.

Ela - TACK och lov för att bo i hus! När det speedas upp för illa här så får den eller de som har för mycket spring/hopp/skrik i sig gå ut en stund och röja av sig. Det hade ju inte funkat lika bra om de inte kunde gå ut själva...

Lycka till med stanna uppe längre/göra pärlplattor-projektet ikväll!

Sara - Det är samma här, "det var inte jag!" är den direkta responsen på alla tillsägelser.

Idag är det dags för vägning av Elsa igen. Håll tummarna för att hon gått upp lite i vikt så vi slipper höra tjat från BVC.

4620 g så hon har gått upp 100 g sedan förra veckan. Fortfarande en bit kvar till födelsevikten på 4900 g, men ändå uppåt. Ny vägning på måndag inbokad. Inget tjat än, de ser också att hon är pigg och nöjd och inte slö.

Molly - Det var verkligen en onödig kommentar från bvc-sköterskan! Inte det man behöver höra precis.

Med Ida var det också prat om att börja med ersättning i början, men jag stod på mig eftersom jag tyckte hon mådde bra och vi trots allt var nybörjar-ammare båda två, jag kände att jag ville ge helammandet en chans. Och det funkade, hon började ju gå upp i vikt så sakteliga. Samma sak med Gustav och jag skulle tro att det blir samma med Elsa nu, långsamma i starten men välmående och nöjda. Det är ingen som har sagt något om ersättning denna gång iaf, de frågar bara mig om jag tycker att det funkar bra, och det gör det ju. Känslan är att de litar lite mer på orden från en trebarnsmamma än en förstagångsmamma, men jag kanske inbillar mig..

Jag passade på att ställa mig själv på vågen när jag var på bvc (har ingen våg hemma), den visar på 6,5 kg pluss jämfört med inskrivningen. Jag hoppas de kan försvinna snart, eller framförallt den degiga typ 4månadersgravid-magen, så att jag har några kläder att dra på mig. Rotade fram en 11 år gammal kjol igår, inköpt i Australien, som råkade ha flexibel linning och därför passar. Den som spar han har!

Lycklig - Skönt att bli sjukskriven, fast dumt att det ska behövas förstås. Inte kul med ryggont.

Sara - UJ var inte rymligare än EW då vi gjorde vårt val iaf, men de kan ju ha ändrat på modellerna sedan dess. Vi tyckte UJ var för trång (eller framförallt kort i ryggstödet) när vi testade den och det var ju t om innan G kom, så I kan inte ha varit mer än 1½ ca då.

Lena - Jamen där var den ju, mensen! Skönt att kroppen funkar, men inte den roligaste starten på semestern nej.

Grattis på födelsedagen Ela!

juni - Ja, det här med amning är ju en märkligt laddad fråga där alla ska ha åsikter åt än ena än andra hållet. Och så verkar man tro att det finns en patentlösning som ska funka för alla, utan en tanke på att alla barn och mammor är olika. Att man inte bara kan få lita på sin känsla och göra det som känns bäst utan att få kommentarer eller ifrågasättande..

Ela - Som salt i såren att höra någon klaga över en 22-06 natt ju. Jag har iaf vett att vara lycklig över våra braiga nätter.

Jag har varit på återbesök för att göra hörselprov på Elsa, det blev inte godkänt på ena örat första gången. Den här gången blev det en glad trudelutt nästan direkt de stoppat in proben i örat, så det var helt godkänt nu.