Ellie - Jag tycker den här verkar rätt bra:
sveabarn.jetshop.se/babynomade-fleece-p-138-c-162.aspx
Tillbaka från återbesöket hos barnläkaren på sjukhuset - nu väger lilltösen 4520g vilket var godkänt enligt alla med tanke på den höga startvikten på 4900. Det är första gången hon vägs efter födsel så jag vet inte om vikten varit lägre och är på väg upp nu eller hur det är, men alla är imponerade över hennes sugkraft och att hon klunkar i sig så det hörs. Vi får ju fortsätta följa upp på bvc, men E verkar nöjd och jag tycker att jag verkar ha mat så det räcker. Skönt.
Ej godkänt på hörseltestet på ena örat, förmodligen fosterfett i vägen sade de. Återbesök om ett par veckor så får vi se. Allt annat var bra också.
juni - Inte för att vara sån, men jag har alltid mått illa om kvällarna som gravid. 
Morning sickness har jag inte förstått, på morgonen mår man ju bra! Sedan tilltar illamåendet hela dagen för att vara som värst på kvällen.
Läste dessutom i tidningen om SCBs rapport om mig och några till..: www.scb.se/Pages/PressRelease____317317.aspx
Tre är det nya två! 
Skönt att det är flera som har failat på hörseltestet, jag har förstått att det är rätt vanligt. Vi får se om ett par veckor istället, hoppas det blir en glad trudelutt från öron-apparaten då.
Vi gör klimatforskare eller något av våra tre så blir det nog bra... 
Sara - Vilket gediget firande! Skön kommentar från J.
Usch, jag har den konstigaste känsla här - jag kan för mitt liv inte begripa att Elsa föddes för en dryg vecka sedan. Hon har ju alltid hört till den här familjen! .... Eller..? Och jag kan heller inte förstå det här med förlossningen, var det verkligen jag som klämde ut henne? Det måste ju ha gjort ont! .... Eller...? Så overkligt alltihop, jag hänger inte alls med.
För en och en halv vecka sedan satt jag och ojade mig över att inte kunna sitta vid matbordet utan att bordskanten skar in i magen, ojade mig över mina svullna fötter, ojade mig över att den kommer aaaldrig komma ut, osv. Så konstigt, för det är ju ändå en hel evighet sedan hon kom till oss. Det går inte alls ihop detta.
Sara - Det var inte alls på samma sätt när Gustav kom heller, då var det fullt ös medvetslös från dag 1. Läskigt nog minns jag knappt ens hur det var när han var nyfödd. Jag minns en massa från när Ida var ny, mycket den här gången påminner om det (jag går och skrotar omkring och väntar på att barnet ska vakna och vilja äta...).
Tror att jag helt enkelt kan konstatera att det är stor skillnad på att ha ett storasyskon på 1år och 11 mån när bebisen kommer jämfört med att ha två syskon på 4år o 9mån resp. 2år o 10mån när bebisen kommer. De är så stora och förståndiga nu I och G, dessutom har de ju varandra redan och är vana att dela med sig av tid och uppmärksamhet. Och så är det sommar och ledigt, maken är hemma länge, far- och morföräldrar är lediga och ställer upp som lekledare var o varannan dag. Och lilla E som inte gör något väsen av sig, det är eg. bara när hon äter som hon "tar tid", annars finns jag där för I och G också.
Trebarnschocken kommer nog åtminstone att vänta till i slutet av augusti då maken börjar jobba igen och I och G ska börja dagis efter sommaren, då får vi se hur jag klarar av att rodda alla tre barn själv.
Milla - Jag hade nog också hellre valt en vagn framför skrinda om jag ensam skulle dra två barn. Finns det ingen du kan låna av? Eller du kanske tänker dig ha nytta av den annars med, i annat fall känns det väl som lite overkill att köpa en bara för Kolmården.
Har ni inte haft syskonvagn alls förut?
Lena - Jag har börjat göra mig av med gravidkläderna, och förundras över att jag inte alls känner mig vemodig över det. Kanske för att det är så nära inpå att jag lätt minns det jobbiga med att vara gravid, men jag tror inte det är därför. Jag är nog bara klar med graviditeter nu. Däremot har jag redan känt "hjälp-kan-någon-dra-i-nödbromsen-det-går-alldeles-för-fort"-känslan med Elsa! Hon är ju inte längre ett sådant där litet bylte som man inte får se ögonen på på en hel dag, som de är de första dagarna. Hon är elva dagar idag och jag tycker att jag ser att hon blivit större redan. 
BVC var här på hembesök idag, vägde lilla tösen som idag vägde exakt samma som vid återbesöket på BB i onsdags, 4520g. En bit kvar till födelsevikten på 4900g med andra ord. Ida och Gustav följde också samma mönster som detta, sega i starten, och så är det tydligen med såna stora barn. Det vore inte rimligt att de ökade i vikt i våldsam takt från den utgångspunkten. Så jag är inte orolig, men det gör att vi får gå på lite täta vägningar på BVC, ska tillbaka i nästa vecka så får vi se.
Mannen har idag åkt till Åland där I och G redan befinner sig, så det är ännu tystare och lugnare här hemma nu. Som att vara singel. Typ. Men Elsa och jag tog en promenad förbi dagis med någons socka som kommit hem av misstag så vi har fått träffa lite stor-barn iaf. Det stod en klunga på kanske 7-8 barn runt vagnen när det var dags för oss att gå hem, då sade en av fröknarna att nu får vi säga hej då till Elsa så hon får gå hem. Då kom det som i kör från allihop "HEJDÅ ELSA", som att de hade övat ihop sig. Supergulligt.
Milla - Det var det jag hade för mig, trodde inte ni var utan dubbelvagn.
Fiolina - Skönt men tomt, absolut! Tur i oturen då att E led lite av värmen och/eller magknip igår kväll så att jag var tvungen att ha henne i famnen mellan 18 och 23. Jag kunde knappt komma ifrån för att borsta mina tänder, så jag hade väl inte kunnat hitta på så mycket med I och G om det varit hemma.
Pysslig - Grattis till sjalsuccé!
Lena - Lycka till idag!