30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Evasha, tack, jag ringde 1177 igen och hon sa att hon inte tyckte att han behövde väckas inatt. Hon sa att eftersom han mått bra hela dagen och dessutom "dunsade" ner från en trappa var det inte troligt att det var hjärnskakning. Det var enligt henne bättre att ramla så i en trappa för då blev smällen mindre intensiv/hård, så nu är jag lite lugnare och kommer nog klara av att bara gå in någon gång i timmen... Bäst att lägga sig nu om man ska få någon sömn alls.

Hoppar bara in för att säga att jag tror att lavemanget för barn heter resulax. Denn ska inte svida och vara lite mildare. Vi hade ju sådana på recept till Albin som inte kunde bajsa själv alls på 6-8 månader. Jag har för mig att det på pipen finns en liten ring som man trär på för att man ska kunna sticka in den lagom långt. Fast vi fick också utskrivet långa mjuka plaströr med små hål på att föra in för att komma förbi stoppen.  På den magenheten sa de att de alltid rekommenderade att "hellre ett lavemang för mycket" till barn i förskoleålder eftersom det så lätt blir psykologiska pålagringar, det gör ont, det blir jobbigt och läskigt, man håller tillbaka och så blir det värre.

Passar på att vinka hej till er alla under mit korta inhopp

kikar in och vinkar, läser fortfarande i princip allt här i tråden, men skriver sällan. Nu var det det där med amningstoppar jag fastnade för, ville tipsa om ett billigt alternativ som flera säkert redan använder men iaf, det är att ha ett linne med lite längre axelband (eller något mjukt linne) som man kan dra ner under bröstet och så kan man bara dra upp den tröjan/toppen/skjortan man har ovanpå. Då är magen inklädd så att man inte behöver känna sig naken och detta har funkat mycket bättre för mig eftersom amningstopparnas hål ofta är lite små eller sitter på fel ställe så det blir krångligt att få ut bröstet där.

kikar bara in för att kommentera lågt blodtryck, vinkar till er andra
Lycklig, jag hade lågt blotryck när jag väntade E, under stora delar av graviditeten låg jag på någonstans mellan 95/55 och 90/50. Jag vande mig vid att ta det lugnt när jag skulle resa mig, sätta mig och ändra läge. Motion och röra på sig är bra och eftersom jag lätt får blodsockerfall med så hade jag alltid något sött med mig i väskan om jag skulle bli snurrig. Till mig sa alla bm och läkare bara att det var jättebra med lågt tryck. (utom en vik bm som när hon skulle mäta inte ens kom upp i 50 på undertrycket och sa att "jag ska nog kolla en gång till så att du inte är död" och som verkade lite bekymrad).

Angående alkoholfrågor hos bm så tycker jag som via jobbet kommit i kontakt med barn med alkoholskador (från att mamman missbrukat under grav) och även med barn som levt under förhållanden där den ena eller båda föräldrarna missbrukar, att det är jättebra att de frågar på mödravården och bvc! Om de kan fånga upp en enda person är det verkligen värt det. Tyvärr tror jag dock att om man som bm signalerar att hon tycker att det är onödigt, jobbigt eller fånigt så kommer inte de som behöver det våga berätta om det eller svara sanninsenligt. Jag tror tyvärr att det är väldigt många (som med rätt) kan oroa sig över sin konsumption och som skulle behöva stöd, kanske är det svårt att låta bli för att ens partner dricker mycket eller för att man mår dåligt.

Cissi, kram jag känner igen det lite från E som är mitt i trotsåldern, han vill just nu "puttas" och helst i ansiktet och jag tycker det är väldigt jobbigt, för oss gäller det då att hitta på någon annan aktivitet, ofta är han trött eller hungrig.

hej på er, jag är ju inne här och läser ofta, men skriver bara lite iland, hoppas ju på att vi ska få till ett syskon till, men ännu har det inte tagit sig. Jag har nu börjat fundera över en förmodligen helkonstig sak, men tänkte att det kan ju vara någon här som kan svara Vi går på minisim (i 34gradigt vatten) med vår son varje onsdag och när jag har äl är det antingen på tis el ons. Man har ju hört om att män inte ska bada varmt för att det sänker kvaliteten på spermierna, så jag brukar gå själv med E de onsdagarna. Men nu har jag börjat fundera på hur det är för kvinnan. Tror ni att det kan vara negativt för fertiliteten att bada varmt så pass länge vid äl? Jag funderar på det dels i allmänhet, men dels också på om vattnet skulle kunna försämra miljön "därinne" om man nu har lyckats få till det dagen innan  

Tack för era svar om bad och fertitiltet, ni har ju rätt om temperaturen, den borde ju inte påverka, men då är det snarare miljön, som Johanna skrev också, men samtidigt borde det ju inte komma vatten så långt in?! Ja, ja nu åkte jag med sonen och badade ialla fall och när det är dags för nästa äl är det nog sommaruppehåll så då behöver jag inte tänka mer på det

Grattis Boomie! Vad härligt att du låter så pigg!

Grattis Mippe!  

Pysslig, åh det låter klokt att hnna vara ledig och varva ner och i bästa fall få pyssla lite

Assar, håller tummarna för att du hinner få lite andrum innan bebisen kommer så att du hinner ordna det du vill!

Cissi, ja sådana dagar är jobbiga, jag hade just en sådan morgon, var själv stressad för att hinna göra saker på jobbet och samtidigt världens huvudvärk och då sätter sig E på tvären med det mesta förstås...Hoppas du hitar något sätt att bryta det. För oss bruakar det hjälpa att ta sig i väg.

Lena, usch, usch för fler förlorade barn, jag önskar verkligen att inte fler behövde uppleva det! Hoppas att de får bra stöd, det finns många bra nätverk, om de inte fått tips om sådant via kurator så kanske du kan hjälpa dem med det om du vill och orkar. Och fortsätt att höra av dig, de orkar förmodligen inte göra det själva....

Ela, fy så tufft! Edvin var ju också av det slaget att han sov för lite och skrek massor och inte kunde somna själv alls. Så här i efterhand tror jag verkligen att han måste ha varit extrem övertrött hela tiden. En tanke som jag började uteckla mot slutet av den perioden var att det kanske inte var så bra för honom att jag försökte med nya saker hela tiden och ständigt avleda med nya aktiviteter (det känns när jag tänker på det i efterhand som att vi liksom förstärkte varandra så det bara blev en enda ond cirkel där vi båda bara blev tröttare) och det var då jag började tänka att han kanske behövde "lära sig att stå ut" lite bättre med sina egna känslor, men då var han nog lite större än J. Jag hade honom då i sjalen eller i famnen trots att han var missnöjd och skrek i högan sky så försökte jag att "stå ut"med det  och jobbade på att ha som "en lugn buffert mellan mig och honom" alltså mentalt samtidigt som han alltid då fick vara nära. Jag använde mig av tankar som: "det är inte farligt för honom att vara arg så länge jag är här och delar det med honom,  det är inte farligt att han gråter, jag står ut med det, jag kan bära hans ilska med, jag kan bära hans frustration" inom mig försökte jag hitta ett lugn (även om det inte alltid gick så himla bra, men det gick bättre och bättre). På något sätt var det som att det ibland kunde fungera. Det var ingen mirakelkur men det gjorde verkligen mig lugnare. Men det beror ju på barnets ålder, en liten pyttis vill man ju inte ska behöva skrika alls, men en lite större kille kanske man kan göra så med stundvis.
För att jag skulle orka ha den där bufferten behövde jag små andingshål, som att gå och handla själv när maken kommit hem eller ta en lång dusch när maken tog E.
Många många kramar! Och det blir bättre! Jag säger också som de andra försök att lägga ner annat under denna jobbigaste tid. Och NU har vår E (2år 4mån) börjat sova ofta hela nätter och somnar lätt på dagen och sover 1,5h då med. Det är helt fantastiskt! Jag tror att han nästan sover dubbelt så mycket nu som när han var liten :-O

Hej på er, jag tänkte smyga in lite här eftersom jag dagen innan julafton fick ett efterlängtat plus. Jag känner de flesta av er sedan tidigare, men inte riktigt alla ser det ut som.
För den som inte känner mig har jag en 3-årig pojke, E. Han är mitt andra barn, mitt första barn fick jag 2006, A, men vi förlorade honom i en olycka när han var 1,5 år gammal. (All sorg, smärta och saknad skriver jag inte om, det finns ju alltid med, liksom lyckan över att vi får ha vår E). Vi har i över ett år nu försökt få ett till syskon, och eftersom jag närmade mig 40 (och fyllde nu i höst) så gjorde vi en utredning och fick i oktober höra att det i princip inte fanns någon chans alls för oss att få fler barn eftersom mina äggstockar verkar producera för få ägg (pga min ålder). Vi skulle inte ens få prova ivf, men till slut fick vi iaf prova med ivf i nov-dec. Det gick först bättre än väntat, (fick fler ägg än de trott) men sedan verkade inte de befruktade äggen dela sig som de skulle. Vi fick dock iaf en tillbaka, men det var mindre än 5% chans att det skulle kunna utvecklas. Men dagen före julafton testade jag alltså mot alla odds plus.  
Den första veckan kände jag mig verkligen gravid, var extremt trött, spänd över livmodern och ömma bröst, lite illamående. Men tyvärr tycker jag nu att jag sedan 4-5 dagar inte har några symptom kvar alls, är inte ens kvällstrött, så jag oroar mig väldigt mkt för att det ska ha avstannat. Vi får se om jag bli kvar här eller får börja om.

Tack för alla välkomnanden och alla era tumhållningar, det känns som att det behövs.

Hormonstinn, ja om symptomen bara kom tillbaka igen så skulle jag nog våga hoppas, men nu känns det mer och mer kört, och mer och mer oroligt, men jag försöker att inte tänka på det varje minut iaf. Men allvarligt talat tänker jag på det nästan hela tiden, puh för denna väntan.

Fiji, jo, det har slagit mig med att vi är lediga, ingen stress, sover helt ok och äter vår egen mat. när jag väntade E var jag i England i 14 dagar, (när jag var i v 5-6). Var inneboende hos en tant och minns att jag mådde jättelilla av hennes mat. Minns också att jag var jättetrött på kursen jag gick,men då var det ju full rulle hela tiden.

Lady, jag säger som Fiji, det låter som foglossning, så hade jag med. Men kan vara värt att kolla med sjukgymnast. Om du inte redan har kudde mellan knän och fotknölarna när du sover på sidan, så är det ett av mina bästa tips.

fiji, instämmer med dig, skulle gärna slippa pressen att bli gravid, den första tidens väntan och oro inkl alla kränpor, men förlossningen tar jag gärna och jag skulle inte vilja missa spädbarnstiden även om jag lägger in en beställning på ett barn som sover mer än 1h i sträck (de första 1,5 åren var det inte många gånger vi sov mer än 1,5 h i sträck, inte med något av barnen). I så fall kunde jag också ta ett par till barn

Assar, Elsa är en riktigt perfekt liten trea Härligt att hon slukade välling så glatt och sov fint på det med!