30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Asap: instämmer. Häftigt att hon accepterade

Hemulen: trevlig resa!!! Låter helt underbart!

Snow: härligt!!! Ja slappna av, läk och försök ta dagarna som de kommer.

Jag är glad att jag fick ammat i några månader i a fall. Tycker egentligen att amma är jättemysigt, men har inte ångrat en sekund att jag slutade när var 4-5 månader. Jag trodde ju att han fick det han behövde men tydligen inte.. Han var ju hungrig hela tiden, visade det sig, därför han åt så ofta. Hade jag vetat hade jag börjat med ersättning tidigare. Osäker hur jag skulle göra om det blir en tredje men testar att amma gör jag nog.

Nr2: usch för sånt illamående. Har sagt det förr och säger det igen, prova ren B6. Var det som hjälpte mig.. Är i vart fall värt ett försök.

Galia: märkte du ingen skillnad alls eller hur upplevde du intaget av B6? Mest undran av nyfikenhet då det är intressant att veta om det bara var en tillfällighet för mig. Har ju rekommenderat många att testa men aldrig hørt om ngn som faktiskt gjort det.

Snow: åh så skönt att höra att jag inte är ensammen. Var själv inne på att det inte var nog mättande/näringsrik mjölk när jag pratade med bvc, men nej då, så kunde det inte vara. "Kvinnor i Afrika ammar ju sina barn". Ingen som rådde mig att börja med ersättning. :-/
Gott att det löste sig till slut ändå, för oss båda.

Ah just det. Här var det tom

Nr2: grattis till fint vul!

Hrrm, såg att mitt förra inlägg klippts av. Skrev att jag tog Tom-och-Jerry-keks här i början av grav med Hugo. Hade alltid vid sidan av sängen

Cilla: så skönt med lite lugn där hemma. Hemma hos oss är det lite av det samma och när du säger det brukar det faktiskt vara lite lugnare när jag är sjuk och därmed inte orkar bråka. Tror att det har att göra med att jag inte vill att Agnes ska tro att hon kan göra som hon vill och ja, middag är sällan så lugn som vi skulle önska. Ska försöka ta till mig det du skrev

Cilla: åh, vilken klok syster! Men är det en tillsägelse per barn eller en totalt?

Nu blir det ego. I morrn är det fyra veckor sedan stavuttag. Mår mer eller mindre lika murrigt som jag känner det i magen. Haft nattliga höftproblem och nästanhalsbränna. Ont i boobsen också. Tror dock inte att det ens finns en chans att det tagit sig så några tester blir det inte. Kollade tempen i morse bara för att och den var inte speciellt hög.. Känns inte som ngn mens är på g heller så jag tror bara att kroppen bråkar som sist och att det får bli några vändor akupunktur närmare April.
I tillägg fick jag veta att vi är betydligt färre än vi trodde på jobbet nu efter omorganisering, vilket i sin tur betyder att det finns en risk att jag snart får gå.. eller inte. Jobbar på IT och färre folk ger färre att supporta. Känner mig så förvirrad. Söka nytt jobb och kanske bli gravid snart? Vänta och se vad som händer eller söka nytt direkt? Vänta helt med att försöka?

Hmm...

Snow: Tack för dina tankar. Pratade med mannen igår när jag kom hem och har diskuterat igenom lite olika scenarion och kommit fram till att ingenting är säkert att det blir si eller så. Oavsett så kör vi vidare. Blir det så blir det och då får vi ta det då. Man kan inte vänta på rätt tillfälle för det kommer aldrig att komma om man väntar..  

Zenobia: Åh Hugo hade fulla munnen med blåsor för en månad sedan ca. I tillägg blev tandköttet helt inflammerat så vi behövde bara peta på det med tandborsten och det började tokblöda. Han som älskar yoghurt bara skrek och ropade ledset och lite anklagande "mammaaaa". Gjorde så ont i hjärtat. 
Vi fick i a fall utskrivet en corsodylkräm av läkaren. Minns dock inte om det enbart var bakteriedödande eller om det var lindrande/bedövande också. I vilket fall skulle vi smörja det över tandköttet i samband med tandborstning. 
Minns inte om vi fick något mot blåsorna. Vi lyckades i a fall med att ge honom en glass före maten och därefter kunde han få i sig lite ätbart. Därefter gick det några dagar med corsodylen innan han blev bättre. 
Ett alternativ till isglass kan kanske vara mindre isbitar, frysa ner någon frukt han kan äta i mindre bitar så de kan hjälpa till att kyla ner och bedöva.  Kram

Gladhannapanna: stackars maken.. I sådana stunder får man vara glad för det lilla...

Zenobia: Hoppas ni får tag på det. Allt som lindrar är positivt oavsett hur lång stund det har gått.

Asap: oj vad jag känner igen det med att inte gå i skuggor eller streck. Som tur är har inte A börjat med det (ännu)

Måste bara berätta, igår gick nattningen som en dans, A var t o m i säng före H. Hur? Jo, jag kom på en "hemlis", att vi skulle borsta tänder, smörja in och ta på pyjamas, utan att berätta för Joy (vår aupair). Därefter blev det en hemlig tävling att hinna före H i säng. Oj så kul det var att ligga i sängen när Joy "förvånat" hittade henne i sängen. Mmmm, ibland får man vara mammaklurig