30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Sara: Hurra för liten O som applåderar sina egna bravader! Trist med Djurparken men hoppas  ni kommer iväg nästa vecka!

Milla: Låter som du har bra koll på maken och varför han säger som han gör, det är inte alltid så lätt att säga saker känsligt när man är på ett helt annat sätt själv... Men han behöver ju öva så du kan ju alltid tipsa honom om hur du kände och vad han kunde sagt istället..

Tips till alla är en bok som heter "Härskarteknik" av Elaine Bergquist (inte säker på efternamnets stavning). Super bok om retorik med många bra exempel ur vardagligt arbetsliv!

Lena: Kramar till dig igen, undrar som någon ovan om hur hans föräldrar stälelr sig till problematiken? Har du pratat med dina eller kanske din syster eller någon annan vän?

Var idag hos bm. Fick en tid hos förlossningen/spec mvc för "ställningstagande" angående bästa förlossningssättet, och om det är vaginalt, vilka bedövningar som är aktuella. Iom diskbråcket så kanske jag inte kan få varken spinal eller EDA, visserligen behövdes det ju inte förra gången men jag vill gärna veta innan hur det kan bli...

Förresten så var allt annat normalt och jag fick lyssna på hjärtljud, det var 150 så då är det väl en tjej till om man ska tro en norsk bekant som är barnmorska

juni: Hur var det med ditt HB-värde? Tja du, jag vet inte vad jag tror om det där med hjärtljudsfrekvensen kontra kön... Försök utläsa ngt ur min pres. om du vill roa dig...
Så bra att du får komma till spec.mvc och prata om olika bedövningar och förlossningsalternativ.

Milla: Synd att makens presentation av sitt budskap blev lite väl hårt... Men jag tror som Assar och Pyttis att tanken var god från hans sida.

Här har det varit en omvälvande eftermiddag. Tyvärr av det tråkigare slaget.
Till sen lunch idag blev det lite hopmix av mat, bl.a. scrambled egg. Strax efter G ätit ngn tugga av det blev han röd runt munnen. En stund senare började han frenetiskt klia sig på och bakom ena örat - och vi såg att det var röt och knottrigt. Jaha, överkänslig mot ägg tänkte vi och tog det ändå rätt lugnt. Närmaste halvtimmen spred sig det röda och så småningom ringde jag 1177. Medan jag satt i telefonkö hann G bli svullen i ansiktet och kring ögonen. 1177 lugnade mig inte utan avslutade samtalet med en uppmaning i stil med: "om han får andnöd på vägen in till akuten så ring 112, i ambulanserna har de all utrustning som behövs för att han ska kunna få snabb hjälp."
Snacka om att jag hade P A N I K när jag blåste in till sjukhuset i 140 knyck och i korsningen mot sjukhuset skrek det om mina däck. Jag var helt skakig. För typiskt nog var det när G var jättetrött och ville sova em, jag var irrationell och trodde han skulle dö om han somnade så jag blåste luft på honom och puttade på honom. Resan kändes som evighetslång, men tog nog 8 minuter (hade jag kört lagligt hade det nog tagit 14...).
Framme på sjukhuset sliter jag pojken ut bilbarnstolen, utan att betala P-avgift (vilket idiotiskt påfund att behöva betala på en akut-parkering!), in på akuten, hoppade över triagebedömningen och fick en läkare inne på akuten att eskortera oss i raskt tempo direkt till barnakuten. Där kom ssk, läkare och bsk och tog hand om min lille uppsvullne pojke. Han fick andas syre och adrenalin då syresättningen var lite dålig samt mediciner i form av kortison och antihistamin. Sov ngn halvtimme i mitt knä sedan och slog upp sina ögon och var sedan full av energi! Det röda mattades ganska snabbt och alla knottror minskade, utom de på låren och överarmarna. Stackaren hade ju precis blivit av med sina Tredagarsfeber-utslag.
Vi var kvar ett tag till för observation och kom hem med en uthämtad medicin och ska hämta en annan imorgon, samt remiss till barndietist och allergisjuksköterska för allergiutredning.

När oron för hans välbefinnande gått över är jag nu mest ledsen för hans skull som måste avstå massa godsaker här i livet. Och lite synd även om syskonen som kommer få anpassa sig lite, samt vänner och familj runtomkring för att vi nu kommer vara en lite besvärligare familj att bjuda på mat. Nåväl vi kommer väl vänja oss och jag hoppas innerligt att hans allergi försvinner vid 6-årsåldern såsom det är vanligt att det gör. Eller iaf mildras. Vi får se vad allergiutredningen säger.
Tycker bara det är så underligt att han reagerade så starkt på lite rent ägg, med tanke på att han åt pannkakor igår utan reaktion? Kanske adderades det ihop och blev för mkt totalt sett?

Så, semestertrippen till min kusins stuga 40 mil bort imorgon har skjutits fram ett dygn så att vi får en dag att andas ut och hinna handla och packa allt vi ska ha med.
Är också SÅ TACKSAM att vi var här hemma när detta hände, och inte iväg i ngn liten håla långt ifrån sjukhus och medicinsk expertis.

Åh, vad skönt att få skriva av sig!

Sara: Oj ! Vilken skräckupplevelse! Vad skönt att han mår bättre nu. Hoppas att det trots allt är en "mild" form av allergi/överkänslighet, och att den växer bort. Skönt att ni hade så nära till sjukhuset också.

Ego: Satt igår kväll med höstens schema till förskolan. Jag har ju fått ett fritidspedagogvikariat i grannstaden på 75%. Jätteskönt eftersom det skulle ge barnan ganska korta dagar på förskolan - trodde jag. När jag fick mitt schema ser jag att jag slutar 17.00 varje dag tre av sex veckor, och slutar 16.30 alla dagar utom fredag de andra tre ! Jag börjar sent på dagarna vissa dagar, men eftersom det är smartast att lämna innan lunch även de dagarna (de sover ju direkt efter lunch på förskolan) så kommer killarna att gå 39,5 timmar eller 38 timmar per vecka . Känns verkligen inte bra - speciellt som det blir dagar som slutar 17.30 fyra dagar i tre av sex veckor (de har lagt schemat så att jag slutar 17 vecka 1,3 och 4 av 6) Jag söker verkligen andra jobb just nu, även om jag var så glad över det här jobbet när jag fick det eftersom arbetskamrater och klimat verkar så bra .

Milla: Klart du ska söka även de andra tjänsterna! Din make var nog bara lite plump i munnen tror jag. Sen är det ju faktiskt lättare att söka vidare när man har ett jobb. Kämpa på bara, snart sitter du där med ett kanonjobb, oavsett vilket det är!

juni: Vad skönt att allt såg bra ut hos BMC. Ååh, jag har ännu inte fått höra några hjärtljud. Har ju inte varit hos BM sen vecka 11 (inskrivningen). 2 veckor kvar till nästa besök.
Apropå makens spritbekymmer så har jag inte så lätt att prata med hans föräldrar. Jag berättade för hans mamma att han ofta blir sådär onykter på festen i lördags. Men jag tror inte hon förstår. Hon tillhör den sorten som inte anser att varken hon eller någon i hennes familj har några brister. Skulle aldrig kunna lätta mitt hjärta för henne.
Men jag har pratat med min mamma mycket och hon är ett stort stöd. Hon skällde t.om ut maken i lördags när hon såg hur dåligt jag mådde. Men det minns han tyvärr inget av...
Ska låta det gå några dagar och sen ta ett rejält snack med mannen. Ska surfa runt lite om alkoholproblem också och se om jag kan få nån hjälp.

Sara: Vad läskigt! Förstår precis hur det kändes. Exakt likadant blev det för Ida förra året när hennes äggallergi upptäcktes!! Till mig sa de att reaktionen på matallergier oftast kommer andra gången de äter något. Ida fick ju prova lite kokt ägg en gång utan att reagera och andra gången blev hela hon rödflammig och prickig!
Men vi har undvikit allt som innehåller ägg efter utredningen och nu funkar det kanonbra! Och det är inte alls så svårt att undvika ägg (om det nu är ägg han är allergisk mot, men det låter ju så). Finns mycket pasta utan ägg (dock inte färsk), man kan göra makaronipudding med äggersättning, baka sockerkaka utan ägg och pannkakor. Fråga gärna om du har några funderingar.
Skönt att han mår bättre nu iaf och sköt om er!

Förlåt för mina ego-inlägg. Jag har nog snart skrivit av mig allt tror jag...

Förresten regnar det här hemma - helt underbart för en gravid och överhettad kvinna!

Glömde ju skriva att Gabriel inte vaknade halv fem imorse, men tjugo i fem tyckte han att det var morgon . Maken fick tillstånd att gå och sova igen när jag och Lucas kom ner strax innan sju .

Milla: Nästan sovmorgon va?!

Måste bara få hoppa in med en liten fråga. Nån mer än jag som har/har haft mycket sammandragningar sådär kring vecka 24? Jag har sedan igår sammandragningar nästan hela tiden. Magen blir inte stenhård, bara lite hård, men det liksom krampar och drar ihop sig där nere
Hade nog inte så vad jag kan minnas med Ida, iaf inte så tidigt. Kanske är det allt som hänt sista tiden som påverkar min kropp? Om jag är stilla så går det över efter en stund, men det är svårt att vara stilla när man jagar en vilding.

Minimalla: Så skönt att lillebror mår bra! De beräknade både Ärtis och Adèle fel med 500 gr så han kanske inte är en "jätte".

Jag skrev i +30 tråden att jag inte varit här på länge för jag är så ledsen och arg på attt det inte blir ngt nytt syskon till Ärtis. Nu har vi tid för äggplockning i v 39. Medicinerar fr vecka 31....

Alla jag känner som kämpar för syskon är redan gravida och har bara några månader kvar.... känns orättvist ... men så är ju livet.