30+ som väntar/har fått syskon, del 8

MInimalla: Härligt att lillebror ser ut att ha det alla tiders i magen! Glädjs med dig när jag läser dina uppdateringar. TUL har väl en felmarginal på ca 10% har jag för mig? Så lillebror kanske håller sig kring 3,5 kg när han gör entré här i världen om ngn månad?

Lena: Åh nej, vad jättetråkigt att sambon har sådana problem Blir så ledsen för din skull. Ja, för hela er familjs skull. Jag har inga bra råd att ge dig, men tycker Pyttis förslag låter bra. Hur är det med era föräldrar och syskon, är de insatta i problematiken? Varm kram!

G hade tredagarsfeber i början/mitten av denna veckan, febern borta sedan i fredags morse då han vaknade som en prickig korv istället. Helt enligt regelboken. Ringde 1177 igår för att få veta NÄR man smittar, då vi hade planerat att åka till Skånes djurpark imorgon med vänner. G är safe, men OM även O är smittad och därmed har sin inkubationstid nu - så är han jättesmittsam. I kombination m sambons dunderförkylning (som börjar kännas hos mig med ) så ställer vi in det och kurerar oss. På tisdag bär det norrut för att hälsa på min kusin m familj ett par dagar - håller tummarna för att vi alla är friska o krya då *peppar peppar*

Och O lärde sig stå själv härom dagen. Idag stod han jättelänge - och aplåderade sig själv. Så söt!

Lena 74 > Åh så ledsen jag blir för dig. Förstår att festen inte blev som du tänkt men oj så bra att du pratade med honom sen. Synd att det inte tog mer och att han lyssnade när ditt hjärta talade, synd att det inte tog längre än in till grannen.
Jag förstår din besvikelse och oro och jag blir som andra imponerad av att du är så fin och klok. Ja, det kanske inte är så dumt att prata med någon anonymt eller som anhörig som Pyttis sa.
Massor med kramar och styrka till dig.

hoppar in och kramar om min sambo dricker inte ofta längre, men där ölen/spriten går in går förståndet ut... fullast vinner och sist kvar jämt på fester, somnar kvar (när han dricker vilket är sällan numer). Oavsett hur ofta/sällan det är ÄR det fel och jobbigt och respektlöst och tja allt...

Lena; jag tror att det bästa du kan göra är att säga ifrån! En öl kanske inte låter som ett jätteproblem men ett löftesbrott är det. Följ Pyttis råd och sök stöd hos beroendeenhet eller annat och markera att du inte kan ta ansvar för barnen OCH hans liv, han skall vara vuxen nog att sköta sig själv. Jag har aldrig sett fylla som en ursäkt för beteende, om man får eller skapar problem som berusad så gäller det att undvika att dricka. Det är tufft att säga ifrån men det kommer inte att bli bättre av att vara "snäll".  Kramar!

Minimalla: härligt att lillebror har det bra i ettan. Förlossningen kommer att gå finfint, du får tänka på alla sexspalters mantra "storleken har ingen betydelse" 

Lena: Även jag skickar en bunt styrkekramar till dig. Följ din inre röst. Om du verkligen vill att han ska flytta hem till sina föräldrar ett tag så att ahn förstår allvaret i situetionen så stå på dig. Jag hade en inre röst som tjatade på mig i flera månader att "slänga ut" dåvarande sambon (psykisk misshandel), men jag tog honom alltid tillbaka efter våra gräl och hans tårar. När jag verkligen lyssnade och stod på mig mådde jag mycket bättre. Någon utomstående att prata med som de andra tipsat om är också jättebra.

Själv sitter jag och försöker söka jobb. Maken var härinne för en stund sedan och frågade om jag hittar något. "Ja, jag har hittat sju stycken" svarade jag. "Ingenjörsjobb?!" frågade han. "Nej, förskollärarjobb". "Då tycker jag att du ska tänka efter om du verkligen vill lägga ner energi på att söka de jobben, eller om du ska spara krutet till ingenjörsjobben". Suck! Jag känner mig så tillplattad och ledsen . Var iofs på en intervju hos Proffice i tisdags, men de intervjuar ju en massa folk för varje tjänst - och jag hade eg inte rätt kvalifikationer - så det tror jag inte kommer leda till något.
Nej, nu f''n ska jag söka minst en av de där förskollärartjänsterna, bara för att .

Tack för all omtanke. Ni är för söta! Har inte pratat något mer med maken sen igår, han jobbar ju nu. Men han har rejäl ångest och mår dåligt. Men vad hjälper det när det blir likadant nästa gång?
I köket har vi ett minne från festen i form av att handtaget till köksskåpet är helt snett efter hans vurpa. Tänk om han hade hållit i Ida då?!!

Kram till er alla och tack för allt stöd, det värmer!!

MIlla: Förstår att du känner dig tillplattad men han kanske menar väl. Du har ju faktiskt skolat om dig av en anledning...

Wero: hur är läget hemma hos er?

Lena: Hoppas att du kan stå på dig så att han fattar allvaret!

Jodå här är det ok för tillfället  

Pyttis: Jo, visst menar maken väl, men det finns ju andra sått att säga saker på. T ex "Vad bra att du hittat så många jobb. Välj bara de du verkligen tycker verkar intressanta, så har du kraft kvar när drömjobbet som ingenjör dyker upp" eller nå´t. Men, maken är "matematiskt/logiskt" intelligent, och jag mer ät det kinestetiska, så det är väl därför vi ibland pratar olika språk.

Milla - Det är väl jättebra att du har två brancher att välja på när du söker jobb, och ett jobb är ju bättre än inget jobb även om det inte råkar vara i den branch du önskar helst. Jag tror nog att maken din också tycker så egentligen, men det är väl bara så att alla (inte minst du själv) hoppas på att det skulle bli ett ingenjörsjobb ändå. (Du ser att jag har lätt att sätta mig in i problematiken, undra varför.. ) Och de kan verkligen vara urklumpiga på att uttrycka sig ibland, ens närstående. Menar väl men blir så fel.
Håller tummarna för lycka och framgång i jobbsökeriet, oavsett vad det nu blir!