Emetofobernas tråd 5

Spännande. Ni andra som utsatt er en massa, mår ni bättre? Tur att de har insett att man inte ska behöva se andra spy.

Zasata, du var ju jätteduktig under förra vintern, känner du att du klarar mer?? Känner du mer att du styr ditt eget liv?

*Någon" testar verkligen mina nerver just nu...

Sonen skulle få hit en kompis idag, sagt och gjort. Hämtade henne och då sa mamman att flicka varit hemma både igår och idag för att hon har haft så ont i magen. Men att flickan inte haft feber eller nåt annat, bara ont i magen..

Ja, ni fattar ju. Det tog snurr DIREKT i mina tankar och rädslor om att hon nu kommer insjukna i ms hemma hos oss.... Blääää.... =(

Daaarn!

Så ont kan hon väl inte haft om hon åker och leker hos er? Konstig mamma som inte tycker att hennes barn skulle vara hemma hela dagen.

Pappan fick komma å hämta flickan nu, hon var blek å mådde illa, ledsen... Stackarn...

Hur är det nu? Det kan väl inte smitta oss nu när hon varken kräkts eller gjort annat här?

Hur har det gått för er? Blev flickan sjuk?

Jag är så trött på att alltid ha ont i magen. Alltid, mer eller mindre.
IBS känning, diarré, förstoppad, gasig. Magkatarr, illamående. Mensvärk, ägglossningssmärta.
Hela tiden är det något. Jag kan tom vakna av att jag har ont i magen.
Jag är ju grundligt utredd och inget fel har hittats. IBS är ju en enkel diagnos att ställa då. Nu provar jag Iberogast igen.

Det tar på psyket att alltid ha ont och att hela tiden gå och oroa sig för att någon ska bli magsjuk. Vad löjligt egentligen!!! Tror denna vintern blir jättejobbig för mig, jag känner redan stor oro. Det räckte att dottern liksom suckade till i sömnen i går kväll så trodde jag att hon skulle vakna och spy ner hela sin säng. Varför liksom?? Jag ser allt svart.

*Gråter*

hurh ar det gått?NEJ! Tycker inte det gick bra förra vintern.. var ju till och med sjukskriven 3 veckor.. MEN jag har ett mycket bättre jobb just nu, en mycket bättre chef som VILL att jag är hemma när vi är sjuka tex.. sist fick jag sparken i februari när bägge barnen var magsjuka pga för mycket VAB. Jag har panik, lapparna sitter redan uppe på dagis, ibland hoppas inte jag inte min provanställning fortsätter så jag kan vara hemma i vinter med barnen. Jag vill så gärna ha hjälp, men samhället ger mig ingen. Och nu vet jag inte vart jag skall vnda mig längre, provat privat och via kommunen. Vad gör man sen? Jag får min medicin, funderar på att höja dosen, men vill inte bli helt passiv och känslokall. men att hon lät henne åka iväg?? Klart flickan säger hon mår bra... suck. men nej tror inte ni blivit smittade av något :) Jag känner så med dig!! Har precis samma sympton "skönt" att någon känner lika dant. Vart bor du? Kan man inte på någotvis gå ihop och få hjälp??

 

Är jag konstig?? Sonen fyller 2 på måndag och sambons syster ligger i magsjuka nu. (såg på FB) och vi ska ha kalas på söndag, och jag sa att jag vill inte hon kommer, och om hans föräldrar åker till henne innan vill jag inte att dom kommer heller. jag får bara skäll och skäll och han tycker jag är dum i huvudet med noll förståelse... HUR hade ni gjort ?? Jag vill inte!!

Jag hade inte heller velat det och jag hade inte brytt mig om vad de tyckte. Jag reste mig och gick ifrån min svägerskas examenmiddag för några år sedan eftersom hon öppnade invirad i en filt och berättade att hon var magsjuk. VARFÖR ska jag sitta där då och äta den mat de lagat?? Nix!

Bor i Skåne. Själv?

I Göteborg, synd anars kunde vi gått mot "attack" ihop, får hänga ihop här i stället ;)