Emetofobernas tråd 5

Jag finns med där..
Min fobi går väldigt upp och ner, ibland känner jag mig jättestark. men så fort det kommer något som detta så går jag bara pang bom ner. Och då vet jag inte ens om han är magsjuk!
Oron hela tiden, magproblem, två små barn, all oro jämt. Jag orkar inte. hur mycket orkar man? Hur klarar ni igenom det? Hur gör ni? Vakna nätter, vakna dgar, trotsiga barn, magsjukor..

Jag undrar också. Jag har skaffat två barn!! Men ibland undrar jag hur smart det var, och det är jobbiga tankar såklart! Det går åt så mycket energi till att tänka på om/när/hur de ska bli sjuka. Just nu hörde jag 4-åringen börja gnälla/mumla i sömnen. Vad tror ni jag tänker då? Det kan nog bara i förstå!!! Och min yngsta är bara 10 månader, jag fasar för när hon börjar inom barnomsorgen. Innan jag hade barn hade jag iallafall bara mig själv att oroa mig för, men nu har jag ju förlorat all "kontroll".

..och för varje gång sonen haft magsjuka har min fobi blivit VÄRRE inte bättre som jag trodde. Visst, det kanske beror på att jag "flytt" och låtit sambon ta hand om kräket. Men jag kan inte tänka mig att hantera kräket OCH ångesten... Denna säsongen har varit vår värsta- mellan september och maj har sonen varit magsjuk 4 gånger. Vi vet var smittan kommit ifrån varje gång, så man har liksom bara "väntat" på det och jag har haft jordens ångest.

Ja det är frågan hur man orkar/hur mycket man orkar. Själv kan jag känna mig rätt så avslappnad så länge det inte går magsjuka någonstans i min närhet. Jag har ibs och har konstant ont i magen. I bland triggar det i gång min fobi. Oftast inser jag själv att det är det " vanliga " och att det inte är någon fara. Trotsiga barn och vardagsliv med vaknätter går skapligt även om jag är så trött på allt vissa dagar..Ingen är nog ständigt stark. Man får ta till vara på de goda stunderna och leva för dem. När det är som värst med fobin försöker jag tänka på det som ligger framför mig, planer som jag har. I kväll är jag orolig för att få dotterns magsjuka. Jag har suttit och planerat sommaren och de resor vi ska göra. Tänker så hårt jag kan på att jag har en resa inbokad till min syster för att träffa hennes nyfödda om ett par veckor. Försöker att tänka starkt på något trevligt.

För sonen har det varit KLOCKRENT mellan 30-40 timmar efter smittotillfället varje gång denna säsongen.

Däremot har jag (!) insjuknat en vecka efter resten av familjen förra vintern, det måste ha funnits kvar på någon yta i hemmet (trots mitt jäkla klorinande, vad vad missade jag?! aarrrhh)

En bra strategi. Jag har som sagt inlett en ny behandlingsomgång mot detta, men den förra riktade just in sig på att jag inte skulle "glömma bort" att ha roligt själv, att inte låta fobin tränga undan alla tankar på trevliga saker. Typ "Vill du se Greys Anatomy den kvällen så gör det fast ungen spyr rakt på dig" som  psykologen uttryckte det. Hårddraget, men ni fattar.

Serendipidy,

4 ggr på en säsong ? Så fruktansvärt! Mina har aldrig haft det mer än 1 gång per vinter. Hemska tanke!

Har förstått att vissa emetofober avstår från barn pga fobin, därför kan man nog säga att vi varit modiga som trots fobi vågat skaffa barn.

Hur länge sedan var ni själva magsjuka ? Jag tror jag var magsjuk sist år 2000 och då bara bakvägen. Jag har inte kräkts av magsjuka sedan jag var 12 år. ( Måtte det inte bli i natt.. ) Barnen har haft var säsong däremot men jag har inte smittats trots att jag alltid är den som tar hand om det som " hänt ".  Denna sista gång fick jag så mkt på mig så jag tror det är kört även om det gått mer än 48 timmar.

Kanske just det programmet gör att man orkar liten bit till ?

Ja, 4 ggr och jag vill att säsongen ska vara slut NU!!!!!!!! Men det är flera här omkring som varit dåliga bara förra veckan. Fan!

Jag kan väl säga när jag varit dålig så jag kräkts de senaste 20 åren:
När jag var 13 (vinterkräkan)
När jag var 27 (matförgiftning)
När jag var 32 (på sommaren!! bakterie tror jag, ej virus)
När jag var 33 (vinterkräkan, smittad av sonen som fick på dagis)

Min senaste graviditet mådde jag illa till vecka 17, och hulkade en del, men tog Lergigan Comp som hjälpte mot kräkningarna (jag mådde fortf illa..)

Är det bara vi som bor i en tra med en liiiten toa?
Min barn är tre år och 8a mån..