Emetofobernas tråd 5

Jag förstår inte hur de tänker.. hade känts bättre ifall de sköt på det till nästa söndag! Hon sa till mig att det har ju faktiskt gått 48 tim, jo, men det kan ju faktiskt finnas kvar, vet ju folk som blivit smittade upp till en vecka efter någon i familjen haft det. Varför har alla så jävla bråttom att återgå till det normala efter en kräksjuka?? Ångesten är total över att behöva gå dit och äta deras äckliga jävla mat och låta barnen äta på deras saker....

Du gör helt rätt tycker jag. Sant 48 timmar räcker ej när man ska hälsa på i ett hem där de haft magsjuka. Det har gått 48 timmar sedan min dotter var sjuk här, skulle dock aldrig få för mig att ta hem någon eller själv gå i väg på någon middag här och nu. När min nära anhörig bjöd hem middagsgäster och alla blev sjuka hade det gått 48 timmar. Det hjälpte ej. Jag brukar nog föredra att vänta minst en vecka innan jag vill hälsa på i ett hem där någon haft magsjuka. Att äta mat som gjorts av någon som nyligen varit magsjuk skulle jag inte våga.

Jodå. Natten gick faktiskt bra. Barnen sov igenom hela den, bortsett från mig som låg vaken nästan hela natten och liksom bara väntade.

Imorse när jag gick upp var den älsta sonen fortfarande tyst på sitt rum, så jag trodde ju direkt då att jag hade en massa kräk att se ifram imot i hela rummet osv, MEN, ingenting fanns det. DÄrimot så var han väldigt hängig nu på förmiddagen, men åt iallafall frukost. Nu leker han med sin lillebror som om ingenting skall ha hänt, men jag känner mig fortfarande inte lugn.

Antagligen för att jag kommer att få vara själv i hela 3 dagar till. Och denna dag är ju inte över än.

Mamma tipsade mig om att städa eller något, för att hålla mig sysselsatt, så det är de jag skall göra nu. Storstäda (vilket jag egentligen gjorde redan i tors, hehe) och plocka innan jag skall börja med maten. Igår sydde jag till lite till babykorgen vi har, vilket hjälpte en del mot alla konstiga tankar iallafall....

Tack för stödet igår kväll, känns bra att veta att man inte är ensam om att nästan tycka mer synd om sig själv än sina barn när dem spyr och håller på...

känner mig nöjd..hemma efter en tur på 3dar i astrid lindgrens värld..jag hatar eg resor jag får ångest direkt tex att barnen blir åksjuka,år kräksjukan..ja you name it!!hade endast lite ångest inatt men allt har gått bra,inget hände.. men däremot hade jag varit mer orolig om jag visst att nån haft stugan innan oss..

Hade definitivt inte gått hem till dem och ätit med familjen. Däremot hade jag kanske övervägt att vara med på själva dopceremonin i kyrkan och lämnat en dopgåva efteråt där. Är det inte släkt tycker jag att det kan vara helt ok att inte vara med på firandet efteråt under sådana här omständigheter.

Nej, det är inte släkt och inte särskilt nära vänner heller för den delen. Synd för jag gillar dom men detta tycker jag är brist på respekt! Nu har deras kompisar som dom träffade i tisdags ett dygn innan lilltjejen blev magsjuk dåliga, hela familjen ligger och spyr massor och bajsar!! Nä, vi har bestämt att jag går på själva ceremonin i kyrkan och sen överlämnar jag gåvan och sen kör jag hem till man och barn. Då känner jag mig safe! 

Jag har nu lärt mig att magsjuka smittar visst innan den brytit ut!! Faaan 

Ingen sjuk hos oss i dag heller. Ändå är min oro inte mindre. Dottern insjuknade natten mellan måndag och tisdag. Hade sitt sista symtom på onsdag morgon kl 04. I dag är det söndag. Hur lång tid brukar det gå innan ni blir smittade av en familjemedlem när ni blivit smittade ?

Hos oss har det en gång varit så att ett barn blev magsjuk och kräktes och sedan efter en vecka så var det nästas tur och då är jag extremt noga med hygienen pga min fobi. När alla barnen hade haft magsjuka så tog det två veckor innan vi vuxna fick det. Säkert inte det man vill höra när man är mitt upp i det hemska..=(. Men annars så brukar det väl mest smitta inom en vecka....
Håller tummarna att ni klarar er!!

Det är precis det jag misstänker kommer att ske här..