Mrs Ray skrev 2010-10-08 11:10:11 följande:
Vadå "dagistvång och arbetstvång" och vadå marxism - den som vill vara hemma kan få vårdnadsbidrag, den som vill jobba kan lämna barnet/barnen i förskolan. Arbetstvång har väl knappast något med marxism att göra, särskilt inte som Alliansregeringen mer än någon tidigare regering vill att alla ska arbeta - även de som är så sjuka att alla läkare säger att de inte kan.
Sen tror jag att det där med att komma tillbaka till arbetslivet efter fem-tio år beror på vilket yrke man har, men nog kan det vara svårt att söka jobb med ett stort "hål" i sitt cv.
Sen tycker jag också att det är så synd att det i princip bara är kvinnor som blir hemmaföräldrar, vore inte det bästa att båda föräldrarna gick ned i tid och delade på både hemmaliv och yrkesliv? Jag och min man har till exempel delat föräldraledigheten rakt av (och min man tjänar betydligt mer än jag) och turats om att arbeta deltid för att sonen inte ska behöva ha så långa dagar i förskolan. Jag tycker att alla som funderar på att bli hemmafru ska läsa boken Skriet från kärnfamiljen, där finns mycket fakt och klokskap. Ofta ger mammorna upp, de orkar inte både arbeta och ha huvudansvaret för familj och hem/hushåll, så de går ner i deltid eller snattar hemma. De gör ju ändå det mesta hemma, så det blir enklast så.
Sen ser jag också många fördelar med att barn går på förskola - det är inte bara en förvaring utan också en pedagogisk verksamhet. De allra flesta barn mår bra och trivs i förskolan.
Ja, vi har i stor utsträckning ett dagistvång och ett arbetstvång i landet. Dels subventionerar staten via den skatt de tagit från oss varje dagisplats med mer än 150.000 per år, dels så är det få familjer som klarar sig på en lön idag på grund av den förda politiken.
Om du anser att det bästa är att dela rätt av så är det väl bra att du får göra som du vill. Om andra inte vill göra samma val som du så ska de vara fria att göra det. Idag kan vi inte göra ett fritt val om vi inte har ekonomiska resurser så att vi kan ignorera den styrning som staten har över oss.
Sen anser jag inte att man kan rekommendera en bok som Skriet från kärnfamiljen som är en radikalfeministisk propagandabok, inte om man vill ha en bild som är fri från starka ideologiska vinklingar.
