Jag VILL ju vara hemmafru/hemmamamma!

Folk gör helt klart som de vill. Har en bästa vän som vill vara hemmafru om det blir möjligt. Visst det får hon vara, och visst det får ni vara. Jag själv skulle aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig det. Vill kunna försörja mig själv och inte behöva be min sambo om fickpengar exempelvis, men man är ju olika

men rent praktiskt....Om er partner exempelvis blir sjuk och inte kan jobba längre,eller rent av dör...vad gör ni då?? Tro inte att ni är eftertraktade på arbetsmarknaden. Vad händer när ni blir pensionärer? Har er partner sparat en pensionsfond åt er så ni överlever rent ekonomiskt??

Några frågor som dyker upp i mitt huvud bara...

Jag menar att om man är hemmfru i 10 år kanske och så blir man sedan tvungen ut och arbeta, då har man ju inte arbetat på så många år, vem anställer en sådan person? Man kanske har barn som kanske blir sjuka,man måste vara hemma med dem osv och sånt tänker ju många arbetsgivare på. En kvinna som varit hemma i många år KAN ha svårt att få jobb då hon varit borta från arbetsmarknaden. Man kanske måste plugga nåt, jag vet inte, det beror ju så på situationen. Har man haft en utbildning och inte praktiserat den på många år då blir man inaktuell på arbetsmarknaden också....det blir förmodligen inte lika enkelt.
Men man vet ju aldrig vad som händer i framtiden, man kan ju få ett superbra jobb ändå.

så tänkte jag.

Avundas de som har råd, jag önskar även jag kunde vara hemma.

Njut ni som kan, är ärligt glad för eran familjs skull  

Just du drkejs kanske är undantaget som bekräftar regeln. Men de flesta som är borta från arbetsmarknaden i 5-10 år är ganska rökta sedan. Utbildning och yrkeskunskaper blir gamla och omoderna.

Jag önskar verkligen att vi hade råd så att jag kunde vara hemma ett par år! Men tyvärr verkar det vara en omöjlighet... Har däremot gått ner i arbetstid och tänker inte gå upp i tid igen förrän den yngst* börjar skolan.