30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Maria A 78... Känner igen det där med att folk bara bryr sig en kort stund. De förstår inte att man sörjer hela tiden. Man är ledsen för missfallen, orolig för att aldrig få barn, arg för att man inte är "hel", mm....det  är många känslor att handskas med. Men det är inte många som förstår det. Men det kommer att finnas kvar till den dag jag har ett barn i min famn!

Ego: Kikar in och hejjar lite på uppmaning :) Fullt upp, stress på jobbet (men trivs ändå), sambon har varit bortrest mkt, kvällskurs 3 dagar i veckan, 8 timmar totalt -*pustar lite*, massor av snö att skotta (nu har det äntligen lugnat ner sig). Min ena hund blev påkörd igår oxå, det gick bra, men blir fortfarande helt uppstressad då jag tänker på hur det kunde ha gått.

Icka: Du vet att du har mina tummar!

Vinkar välkommen till Mayan!

Alla andra: Vinkar lite till er, tyvärr orkar jag inte kommentera just nu, får ta mig tid till det i helgen! *gruppkram*

Ååå, jag känner SÅ igen mig i vad ni skriver. Monchichi, jag kan känna mig så hemsk och avundsjuk på andra med sina lyckliga familjer och graviditeter. Jag känner mig som den enda i hela världen som inte är gravid eller har en bebis och det är klart att det utanförskapet sätter sina spår i hur man tänker. Jag kan inte vara glad för andras skull längre, och det får jag dåligt samvete för. 

Grattis iallafall till att din cykel har startat.

Maria A - visst sitter det i lääääänge. Jag tror inte jag hämtat mig från första misfallet än, även om det kändes lite bättre när jag blev gravid andra gången. Dessutom går det i vågor. Vissa dagar är bättre och andra är fortfarande hemska. Har iallafall bestämt mig för att berätta om folk frågar hur man mår. 

Mardrömmar och obehagsdrömmar fortsätter... Häromnatten var det en rabiessmittad hund som hoppade på mig (jag som annars gillar hundar) - undrar vad det betyder...

Väntar annars på provsvar från läkaren. Tyckte det var bra att de tog initiativ att göra vissa tester trots att jag "bara" haft två missfall.  

TT: hoppas din hund återhämtar sig snabbt; förstår att det måste ha varit hemskt.

En kram och kyliga Stillahavsvindar till er alla!

Godmorgon tråden!
Tittar bara in som hastigast.

TT: vad skönt att det gick bra med hunden! Förstår att du måste ha blivit jätterädd.

Cali: nu har min akupuntkör också rekomenderat att vi tar en paus i 3 mån. Erkände direkt att jag nog inte klarar det. Hur ska du göra? Undrar också hur du får i dig kalcium, nu när vi rekomenderas att dra ner på mjölkprodukterna?

Mayan: fick mina ma i v 9 båda gågerna och jag uppsökte läkare när det började blöda och fick det konstaterat.

Minchichi: grattis till mensen

Icka och PP: håller tummarna för er i dag! Kikar in i kväll och kollar hur det har gått för er. Kram

Vinkar till alla

Mayan: Mina ma:n har upptäckts i v. 9, 14 och 10. Alla upptäcktes på vul - ett var planerat, de andra tog jag kontakt med läkaren pga småblödningar. Fick cytotec. Hoppas att ni kan hitta glädjen i helgen och att ni får det mysigt i sänghalmen!

Monchichi: Vad skönt att mensen dök upp till slut!

Maria: Känner också igen det där med att folk slutar fråga efter ett litet tag. Tror att många inte riktigt vet hur de ska bete sig, de tror kanske att det gör dig mer ledsen om de tar upp allt tråkigt. Mina närmsta vänner har frågat hur jag vill att de ska göra och jag har sagt att jag uppskattar om de frågar hur det är ibland. Kanske kan du berätta för dina närmsta att du har ett behov av att prata och att de gärna får kolla av hur du mår då och då - om du vill det såklart.

Ninni: Tre månader, ja det är ju lång tid. Förstår att du känner att du inte fixar det. Varför vill de att ni ska ta en paus?

TT: Vinkvink. Låter som ett tufft schema. Härligt att du trivs, men ta inte ut dig helt!

Icka och Pillan: Håller tummarna så att de blånar.

Cali: Då håller jag tummarna för dig också att provsvaren ser bra ut!

Tack för alla tumhållningar

Nu har jag varit och sett världens finaste bebis 5,2cm lång. Är helt plötsligt i v.11+3 istället för 11+0. Jättebra läkare. Jag kommer att kollas upp jättenoga, i v.15 kommer första VUL för att kolla livmoderstappen att göras ser det ok ut kollar dom den varannan vecka from v.20. Börjar den förkortas tas beslut om cerklage. I v. 30 ska vi diskutera snittet, blir ca 2 veckor före bf så om jag har tur springer jag om er på upploppet Mitt värkarbete ska helst inte komma igång innan för en av riskerna med EDS är att livmodern kan brista. Om 6 v. är det dags för RUL. Så det var väl det. Nu är jag glad och lättad.

PP: Jag hade ditt armband i fickan under läkarbesöket Hoppas allt går bra för dig oxå. KRAM

Åh Icka, vad glad jag blir! Stort stort grattis!! Och vad skönt att du blir så väl omhändertagen. Nu får du njuta i fulla drag. Massor av grattiskramar

Grattis Icka
Har tänkt på dig hela morgonen, så underbart det måste varit för dig att få se din lilla
Bra att du har en bra läkare oxå, och att du får täta uppföljningar.
Hoppas du vågar börja njuta riktigt av graviditeten nu!
kram på dig

Liss: Kommer du oxå gå på spec.mvc? Läkaren skrämde nästan upp mig när hon pratade om alla risker som förknippas med EDS.

Icka: Japp, jag kommer att gå hos spec. mvc. Verkar vara samma rutiner som hos dig, första kollen av tappen efter 14 fulla veckor och sen täta kontroller resten av tiden. Visst finns det risker, men de är ju betydligt mer kopplade till väldigt svåra varianter av EDS, som t.ex. den vaskulära typen. Och den har ju ingen av oss. De EDS-graviditeter som de har haft här i stan har gått hur bra som helst har min läkare sagt! Så det finns gott hopp för oss EDS:are Och som sagt, njut nu i fulla drag av den lill* i magen!