• icka76

    30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

    Jösses, har det redan gått 3 månader till!!!
    Här är den nya tråden iallfall

    Här är alla som är 30+, barnlösa, och som haft 2 eller fler mf/ma välkomna att hänga på.

    Anledningen till att vi inte vill att yngre eller de som redan har barn ska skriva här är dels för att vi som är över 30 även (ofta) har ålderspanik utöver svårigheterna att behålla våra små och dels för att vi utan barn är i en annan sits än er som redan har barn. Med det vill jag absolut inte föringa eran sorg för den är lika stor, men jag hoppas ni förstår hur vi menar.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-12 09:28
    Medlemslista
    www.familjeliv.se/Forum-7-137/m47914387.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-01-08 09:39
    Ny medlemslista
    www.familjeliv.se/Forum-7-137/m49858810.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-05-11 18:00
    Plustråd
    www.familjeliv.se/Forum-11-237/m52477196.html

  • Svar på tråden 30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3
  • Liss

    Pillan: Vad skönt att du fick träffa en bra BM. Förstår att du blev besviken på att det inte blev något vul. Vi får räkna ner dagarna till vul tillsammans. Det ska gå bra för oss båda nästa vecka - så det så!!

    Ninni: På ett sätt låter det ju klokt att kroppen får vila medan den behandlas, men förstår att det ändå är jättesvårt att följa hennes råd och att du känner dig kluven. Och du får babbla på precis hur mycket du vill! Jag mår egentligen bra, men nojjar mer och mer ju närmare vul kommer. Är helt skräckslagen, men försöker envist tänka på annat, tänka på annat, tänka på annat...

    Ha en bra helg alla!

  • Cali

    NN: Ja, tre månader känns oändligt... Vi tänker försöka vänta och under tiden fokusera på hälsan, men visst känns det länge. Angående kalcium; jag tänker försöka äta gröna bladgrönsaker (grönkål, spenat...), bönor, mandel, apelsiner, broccoli...

  • NinniNinna

    PP: ♥

    Liss: förstår att du nojjar mer och mer nu. Vilken dag var det nu igen ditt vul är nästa vecka? Tycker du har en bra strategi med att sysselsätta dig med annat och andra tankar. Håller tummarna för dig! Kram

    Cali: vad duktiga ni är. Den här månaden ska vi bort vid äl och försöka göra det lite mer romantiskt, så vi fortsätter som vanligt den här månaden. Om det inte funkar den här gången heller, så kanske vi också tar en paus. Har du börjat känna av örterna och akupunkturen på nåt sätt? Jag känner fatiskt att jag blivit varmare (en av de saker de vill att jag ska vara) och det märks på tempen. Sen så började jag i går få ont i vänster bröst, som egentligen bara gjort ont innan när jag varit gravid. Vid mens och ev. äl kan höger bröst göra ont, men aldrig det vänstra. Jag tar det här som tecken på att något börjar hända i kroppen. Spännande att höra hur du upplever det!

  • Cali

    NN: Bra att du känner något - det borde ju vara ett tecken på att det funkar...?
    Jag har ju bara varit iväg två gånger (men det känns som längre med alla örterna {#lang_emotions_wink} ), men ett av mina symptom som jag hade innan, extrem trötthet, har försvunnit. Nu vet jag ju inte om det med all säkerhet är akupunkturens och örternas hjälp, eller om det te.x. är att jag känner att jag tagit tag i saker och ting och därför är mindre stressad mentalt och därför är mindre trött... Dessutom så dricker jag mer vatten med all medicin och tror att jag är mindre uttorkad (tror att jag drack för lite innan). Jag kände precis som du när de rekommendrade tre månaders vila och akupunktur - tänk om de bara vill mjölka en på pengar. Jag betalar ju ca 600 kr/gång och sedan tillkommer ju alla preparat, så billigt är det inte. Men jag hoppas och tror att deras samarbete med sjukhusen och kliniker är en kvalitetsstämpel.

    En fråga jag har är dock om örterna kan vara skadliga under graviditet? Tänk OM man (mot förmodan) skulle bli gravid innan dessa tre månader...

    PP, Liss och Icka: förstår er oro och håller tummar och tår att det går bra på era ultraljud. Ni är ju iallafall tre i samma situation och vi andra hejar på {#lang_emotions_smile}!

    Fick mina testvärden skickade till mig häromdagen - verkar som jag har anlag för blodpropp. Ska få träffa en perinatologist (specialist) som ska gå igenom saker och ting med mig. Känns skönt att något äntligen händer, fast jag som är så nojig oroar mig förstås om andra eventulella fel...

  • Vallmo75

    Grattis till alla plussare och till icka som sett sin perfekta bebis på UL!


    Efter en hel massa sorger och oro fick jag tillslut min missfallsblödning igår. Allt började för snart en månad sedan när vi var på UL där det konstaterades att jag hade en ofostrig graviditet. När ingen blödning kommit igång efter två veckor beslöt jag mig för att be om skrapning/ tabletter. På det nya ul fick vi till vår förvåning se ett litet foster med tickande hjärta! Alldeles för litet för tiden, men hoppet tändes. En vecka senare började jag blöda så smått. Två dagar senare började jag att få kramper men fick ingen missfallsblödning, bara som tunn, vanlig mens. Igår eftermiddag hade jag haft kramper utan stor blödning i snart tre dygn, inte konstant men regelbundet, så vi åkte in till gynakuten. På parkeringen känner jag hur två stora klumpar trycker sig ut, mina byxor blev helt nedblodade och jag började störtgrina. Inte nog med att jag har haft kramp i tre dagar, jag står på en sjukhusparkeing i 10 minusgrader med blodet forsande nerför benen. Väl inne på gyn blöder jag massor, massor. Får smärtstillande och blir skrapad. Tur i oturen att vi beslöt oss för att åka in. Trots att jag haft tre mf tidigare så har jag aldrig blött så mkt. Hade blivit jättestressad om jag varit hemma. Får åka hem efter ett par timmar när blödningen äntligen lugnat sig. Fick med mig ett par tabletter mot magont och idag har jag sjukskrivit mig för första gången i mitt liv.
    Detta var mitt fjärde mf och absolut det värsta. Fy fabian säger jag bara. Det är bra synd om oss som måste uppleva detta, som om att en gång inte räckte liksom?! Är livrädd för att behöva gå igenom detta igen men det finns ju inga alternativ, det är bara att bita ihop och kämpa på. 
    Vi har inte berättat för någon om denna graviditet. Inte orkat. Det är tur att detta forum finns för det är enda stället jag kan skriva av mig och veta att det finns de som förstår ens hopp och förtvivlan. 
  • Liss

    Åh Vallmo, vilken fruktansvärd resa mellan hopp och förtvivlan. Lider med dig vännen. Så förbaskat orättvist. Du får ösa ur dig precis hur mycket du vill här inne. Massor av värmande styrkekramar!


    Cali: Tack för påhejningen! Jag hejar på tillbaka och hoppas att örter och akupunktur ska göra susen! Och att du ska få trombyl, fragmin eller innohep inför nästa graviditet (blodförtunnande).


    Ninni: En romantisk weekend låter väl som en strålande idé! Härligt. Och tack för tummarna! Vul är på onsdag.

    Ego: Strategin med att tänka på annat funkar fint för det mesta. Går ner i nån liten svacka ibland. Men idag känner jag mig lugn, glad och illamående - ingen dålig kombination

    Ha en bra dag alla! Kram

  • LuPeRo
    Vallmo75: Fy vilken hemsk helg du har haft. Som jag skrivit till många innan så önskar jag innerligt att jag hade kunnat skriva något för att göra allt bra igen. Men oavsett vad jag skriver så lider du ändå, smärtan är där och den är enorm. Men vi finns här för dig och vi alla har genomgått detta. Jag kan inte lova dig att du kommer att gå vidare men du kommer att lära dig att leva med förlusten.
    Skickar en stor kram och beklagar verkligen att du gått igenom detta ♥
    Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.
  • icka76

    Vallmo: Fy sjutton vilekn berg och dalbana. Beklagar av hela mitt hjärta att det gick som det gick. Som de andra redan skrivit så finns vi här för dig. Kram

    Cali: Jag hade inte tagit några örter om jag var gravid, man vet inte vad de har för verkan. Så blir du gravid så sluta med dem. Skönt att utredningen är klar. är det "bara" ett koagulationsfel så borde det hjälpa med blodförtunnande. Kram

  • LuPeRo

    Snabb uppdatering. Fick ett samtal av kliniken innan. Min tid för VUL har flyttats till onsdag 13.30 istället för på torsdag. Så nu helt plötsligt är jag en dag närmre att förhoppningsvis få se ett hjärta ticka Nervös som attan är jag!
    Anledningen till att jag flyttades i tid är för att min läkare ska gå utbildning i 3D ultraljud då dom ska erbjuda det sen. Så nu vet jag vart jag ska boka tid för ett sådant

    Hoppas att ni alla haft en bra början på veckan!


    Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.
  • icka76

    PP: Mindre än 48 timmar kvar då Funderar oxå på ett 3D. Nu har jag berättat för mina närmaste chefer och kolegor om bebisen. Alla blev jätteglada. Hoppas nu bara att det går vägen.

Svar på tråden 30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3