30+ som fick första barnet 2006 *4*

Vi4: Spännande med hus. Svårt att veta med budgivning. Har bara gjort det en gång. När vi köpte vårt nuvarande hus. Då väntade vi på att någon annan började budandet.

Pyttis: Hoppas det inte är infektion.

Ego: De 2 senaste nätterna har K vaknat 1 resp 0 gånger. Så vi har en positiv trend trots allt.

Köpte idag en sk. balanscykel eller springcykel till A. Ser ut som en 2-hjuling, men har inga trampor utan man sparkar/springer med fötterna istället. Hon fick prova den lite inne och den verkar kul. Och så ska det vara bättre träning inför cykling än att cykla med stödhjul.

Siggan - Ida har en sådan, men har inte velat köra hittills. Hon är en försiktig tjej som helst inte provar nya saker, hon vill bara kunna allt från början och blir sur när det inte går. Men kusinerna deras har också springcyklar, och 5-åringen verkar ha haft stor nytta av den iom att han typ lärde sig cykla utan stödhjul på 10 minuter på riktiga cykeln sedan.

Sirre - Jag kände varken till Lönsboda eller Paul Ottosson innan du skrev ditt inlägg, men nu vet jag - var tvungen att googla lite...

Vi4 - Svårt med budgivning, när man ska försöka gissa hur de andra tänker... När vi köpte vår lägenhet var det online-budgivning så man kunde se buden direkt. Då vann vi budgivningen på att vi höjde direkt när de andra hade lagt bud, de tyckte att vi var så på hugget att det inte var lönt att fortsätta buda. Och nu när vi köpte huset var det bara vi som lade bud, då på utgångspriset. Vi grämde oss lite efteråt, hade kanske kunnat lägga ett bud under utgångspriset och fått det i alla fall, men det vet man ju inte. Kanske hade fler hoppat på budgivningen då istället?

AssarP, ja det är ju precis det, då kanske man grämer sig, men det kanske man gör om det blir värsta budgivningen med. Suck! Förresten så ligger det i Tokarp.

Siggan härligt! Här går det också mkt bättre med nätterna, även om det är en bit kvar till målet att vakna ca 3 ggr per natt.

oj vad spännande med hustaktik!

Hoppas det inte är en infektion Pyttis! Eller iaf, hoppas det är nåt ofarligt och snabbt övergående som du känner av...

Trist med alla sjukor! Hoppas ni alla blir friska nu när solen skiner!

Sirre - Skruttan har också eksem som vi har smort och smort och smort hela hennes liv. Den här långa och torra vintern har det varit värre än någonsin och tillslut så bokade jag en tid hos vår läkare på vårdcentralen. Vi fick ett litet program att följa och en receptbelagd kortisonkräm (Locoid) som har gjort susen. Vi skulle smörja hennes eksem varje kväll med kortisonen och mjukgörande (Miniderm) varje morgon i två veckor, sedan trappa ner kortisonen efter hand. Det fanns ytterligare en starkare kräm som vi kan få om det här inte hjälpt. Som tur är har hon reagerat bra på behandlingen och är nu precis så mjuk o fin som en treåring ska vara .
Det känns skönt att ha artelleriet på plats här hemma så att det inte hinner bli så omfattande innan vi kör igång behandlingen. Skruttan har ärvt sin torra hud av sin far, så vi har alltid haft grejor hemma men nu ville vi ha något som var anpassat för henne.

Vi4 - Aha, jag känner inte till Malmslätt så bra, annat än flygvapenmuseet. Men det låter som ett bra ställe att bo på. Själv tillbringade jag mina år i stan boendes på Flamman, bortsett från en kort vistelse i Tannefors som inneboende hos en liten tant som hette Biggan....

Jag har inte sovit något inatt. Eller jo, lite kanske, mellan 3 och 5. Gustav har hostat och haft feber och varit väldigt orolig hela natten. När vi hade sprungit in till honom sisådär 20 gånger var tröttnade vi och tog in honom till oss, men G, den lilla sötisen, kan inte sova med oss. Han låg och snurrade i någon timme tills jag frågade om han ville tillbaka till sin säng. Då nickade han och sade mm, så det var bara tillbaka dit och fortsätta springa mellan rummen. Lustigt ändå att han hellre vill ligga i fred och gosa med sin nalle än med sin mamma och pappa...
Nu sover han äntligen och jag hade inte hjärta att slita upp honom för Idas dagislämning, så hon är hemma idag också. För några dagar sedan trodde jag inte att jag kunde bli mer less på det här, men baske mig om det inte känns lite värre idag. Ja just det, jag fyller år idag också.

Ojojoj, här händer det grejjer! Husköp, fler sjuklingar (kram till Mandra, och till Pyttis som inte får lyfta!), springcykel (Alfred har en och älskar den, första gångerna fick vi hålla i för han tyckte det var läskigt, nu går det undan!), sömn och icke-sömn, och ja, en massa mer som jag hunnit läsa ikapp men inte riktigt hinner kommentera mer just nu. 

Vi kom hem sent igårkväll, flyget gick en halvtimme efter barnens egentliga läggtid, men jag är impad över hur mina goungar ändå fixade det. Alfred och jag hade sovit lite middag tillsammans, så även om han var trött fixade han det. Elvira fattade inte riktigt vad som var vitsen med att sitta fast i knät på mig, och blev lite sur emellanåt, men i det stora hela gick det bra. Så slockande de på stört kl 22 när vi var i lägenheten igen. För första gången i Alfreds snart 4 åriga liv fick jag också höra honom säga "Mamma, jag vill inte gå upp än" Så han låg och drog sig lite i sängen Nu är han på dagis, får dock en kortare dag eftersom han ju är lite sliten, så går vi och fikar och myser efter.

Även här kom febern tillbaka igårkväll och snoret rinner i floder på lillbus. Inatt vaknade Tyra och var vaken så jag liksom dig assar har sovit. 3 timmar.

AssarP > STORT GRATTIS på födelsedagen!
Alltså, nu får det vara slut på eländet. Jag tycker verkligen synd om er. Hur är han med blåbär? Blåbär är så nyttiga för imunförsvaret. Testa att köpa lite frysta och få i honom på nåt sätt? Jag försöker verkligen komma på nåt bra att säga men det är för stor risk att låta klämkäck och åka på en uppercutter av dig

Om man som mig älskar att lära och så gärna vill tänka positivt tom i eländet  så finns det en sak man kan säga sig, fråga sig själv.
Vad kan jag lära mig av det här? och hur kan jag få det att bli trevligt/njutbart?
Mitt huvud svarar nu när jag varit hemma i 2 veckor ungefär såhär.
Jag har lärt mig hur mycket jag uppskattar våra uteeftermiddagar och att barnen gärna går ut en stund trots snuva och feber. För att göra denna hemma vistelse uthärdlig så försöker jag hitta på nya sätt att hålla barnen nöjda på för den här sjukdomstillfället ska bli det mysigaste hittils för oss. Och med Tyra har jag fått på tu man hand tid som vi aldrig har fått till innan.

Vi4 > Hur går det med budandet? *håller tummar och tår*

*skickar en extra tanke till pyttis*

sirre > Jag har nåt stocolan som svärmor gav oss som vi enbart smörjer på de sönderrivna ytorna. Morgon och kväll är det annars Miniderm som gäller. Har tom periodvis kört en dagsmörjning när dom varit som torrast. Igår glömde sambon smörja tjejerna vid läggning och när jag skulle kvällskissa Vilya så hörde jag ratch ratch och hur hon kliade sig på stussen. Rivmärken överallt. Så jag smörjde henne lite snabbt.

malinkatarina > Hej och välkommen tillbaka! Du låter som du haft fullt upp och tankat dig med familj och vänner, hobbys och kollegor.
Jag ska försöka tajma dig ngn gg när du är hemma i svea för en fika i el stockholmo.
Vilka duktiga gobitar du har. Sådär som man drömmer att resorna ska gå. Jag kan tänka mig att Tyra skulle reagera som E, för hon ifrågasätter alltid varför hon ska sitta fast i bilbarnstolen.
Du, vilken JÄTTE häst, svindelvarning när man sitter där uppe? hehe

Åh nej vad jobbigt att alla barn fortsätter vara sjuka . Jag har sett solen flera dagar i rad så nu måste det väl ändå vara på väg att vända?

Mandra: Jag har nog inte kommit så långt ännu att jag kan tänka så positivt som du, men jag jobbar på det . Ofta när jag är på väg ut ur en mörk och deppig period brukar jag komma på att det hänger ihop med mycket annat. vi kanske har varit sjuka, det har varit en stressig period osv. och då brukar pusselbitarna falla på plats. Jag inser att det inte är mig det är fel på, det är inte fel på vårt förhållande eller det liv vi lever... vi har bara haft en tuff period och så vänder det och allt känns mycket lättare. Nu brukar jag kunna inse det här sambandet även när jag är mitt uppe i deppandet och jag tycker inte jag faller lika djupt längre. Jag vet att det är en tillfällig svacka och att det kommer vända, det blir mer uthärdligt då.

Vi4: Vad spännande med husköp, det låter toppen. håller tummarna för er!

Springcykel låter ju jättehäftig, det har jag aldrig sett. Stella har en tvåhjuling med stödhjul som vi glömt ställa in över vintern, undrar hur den mår där ute i snön? I somras trånade hon ju efter en sparkcykel och sparade själv ihop pengar till att köpa en, vilken lycka det var!

Apropå exem och torr hud förresten... Stella verkar ha klarat sig ganska bra, men hon blir lite torr och knottrig periodvis. Det är min stora skräck att hon ska drabbas, jag har själv LIDIT av exem i många år, men nu i vuxen ålder har det äntligen gett med sig. Mitt exem kom efter att jag varit väldigt sjuk i körtelfeber när jag var 7-8 år och det har varit ren tortyr periodvis. Så hemskt när man inte kan sova för att det kliar, inte kan sitta still i skolbänken för att det blir svettigt och kliar. Det var jobbigt att vara med på gymnastiken och duscha efteråt. Det var jobbigt att alltid se lite rödflammig ut och jag skämdes ofta. Räddningen för mig blev akupunktur som jag provade sista året i gymnasiet och jag blev helt bra. Jag har fått gå i omgångar med ett par års mellanrum, men nu är det nog 6-7 år sen sist.