Klättermusen skrev 2009-12-30 17:24:24 följande:
Jag är glad att julen är över. Vår son fick inte ut någonting av det hela. Han tyckte lite om kalle ankas "djungelboken" och när de visade en julkonsert på tv men det var nog det bästa med allt julfirande för hans del. Han blir inte orolig av allt julfirande men alla har så mycket att göra att han får stå åt sidan. När vi sedan gick på släktmiddag får man höra för hundrade gången att vi överdriver hans situation med allt tränande och att vi nog har det som alla andra barnfamiljer där tre-åringar beter sig likt vår son. De har nog inte begripit att han fått en diagnos överhuvudtaget. Nästa jul ska vi föräldrar äta och öppna julklappar när vår son gått och lagt sig. Man vill ju att han också ska få ha roligt på julafton, det är inte roligt att fira julen annars. Detta år blev det något vi bara gjorde. Nästa gång får det bli på ett annat sätt.
Jag håller med, riktigt skönt att julen är över! Har ändå inte haft någon julkänsla i år...
Vi släppte bomben för min del av släkten på julafton (smart, njäe). Men kunskapen om autism var skrämmande liten. En frågade om det inte var apatisk jag menade. Flera sa att han är så fin och glad och go att det inte kan stämma, det går nog över. Någon frågade hur man kan bota honom.
Julen fortlöpte iaf relativt smärtfritt, så länge det är på sonens vllkor är han lugn och snäll. Några utbrott blev det ju när han blev avbruten med sitt, men det var ju bara vanligt trots som alla sa. Jo visst! Det blev lite för mycket för honom under all julklappshysteri och då gick han bara iväg och satte sig ensam i ett rum och lekte med sina älskade bilar. Fick då höra att han var sååååå duktig som var såååå självständig. Mmmm, precis!