30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet

Pillan: Då ser jag fram emot januari Glömde svara på din fråga ang. kontoret. Ja, jag har bytt kontor till ett som är mycket större, ljusare och varmare. Det är mitt tillhåll i den gamla stadsdelen. Väntar på ett ännu finare kontor i den andra from november.

Pillan: Vore jag dig skulle jag låta tempen ligga. Du kan ju ha haft äl den dagen ändå; kroppen´brukar ha bra koll och det visar sig oftast väldigt tydligt när man tempar. Å andra sidan är det ju bara första månaden, så det är kanske svårt att vara säker.

icka: Jag har också jobbat mycket inom geriatriken. Och visst skiljer det sig i mångt och mycket, men i grunden inte alltid så mycket som man skulle kunna tro.

Är just nu jätteledsen efter att ha hört om en väns missfall; fattar inte hur jag skall orka jobba på resten av dagen. Känner så med henne. Fy fan vad livet är vidrigt ibland.

Bettan: Stackars din vän, vi vet ju alla här inne vad hon går igenom. I vilken vecka var hon i? Förstår att det tar mycket på dina krafter och att du genom henne upplever din egen sorg igen, men hon har den stora fördelen att ha dig som vän, en vän som vet vad hon går igenom och som kan stötta på ett sätt som andra kanske inte kan. Min vän var oerhört rädd för mf efter att jag fått mitt första men hon kände att om det skulle gå åt skogen så skulle hon ha mig där som förstod. Kramar om dig massor och ger dig styrka här ifrån för att klara av att stötta din vän.

Pillan: Tack för att du tror att det snart blir jag som får vara gravid i v.16 på mitt jobb. Jag hoppas att du har rätt.

Icka: Ja det är riktigt jobbigt med gravida vänner.
Tråkigt att både du och Bettan stött på dåliga "specialister". Det är så otroligt frustrerande när man möter puckon inom vården, man känner sig redan så utsatt i sin situation. (Ingen aning om vad SU är. Sahlgrenska?)
Min faster jobbar inom vården och hon säger att den mvc där jag går och där läkaren som sköter vår utredning jobbar, det är den mvc som har bäst mödravård i hela Stockholm. Så det känns ju väldigt bra att få höra.

Bettan: Vad tråkigt att även din kompis har fått mf. Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att få barn. Har en vän som fick ett mf i våras och i somras så fick hon ett utomkveds. Det hade gått så långt att de var tvugna att operera bort hela äggledaren. Usch så ledsen jag var för hennes skull då.

Själv har jag ingen som helst lust att jobba idag. Tittar på klockan var 5:e minut och önskar att den gick lite snabbare.

SanneS: Ja, SU=Sahlgrenska

icka: Det är vår gemensamma vän i andra tråden. Inte så nära att jag kan stötta tyvärr. Önskar att jag hade kunnat. Eller helst att jag hade kunnat trolla. Fan vad mycket skit vi skall behöva gå igenom.

Bettan: fy vad trist att din vän fått mf. Vi vet ju alla här hur jobbigt det är. Tror säkert att du är ett bra stöd, trots att du inte kan vara nära henne "live" så att säga.

Icka: hoppas att du får svar på dina priver snart. Kan inte vara kul att gå och vänta på sånt.

Sanne: du är verkligen också omringad av gravida, förstår att det är jättejobbigt! Särskilt eftersom nisitter i samma rum också. Känner igen det där med att man är livrädd för att någon mer ska bli gravid på jobbet, jag har nästan radarsyn när det gäller sånt :) Det finns en person kvar på mitt jobb som skulle kunna bli gravid också och det känns som att jag kommer få ett sammanbrott när hon också berättar att hon är gravid.

TT: grattis till att du kommit längre än innan! Det kommer säkert kännas lugnare för dig efter ditt VUL. Har aldrig kommit dit själv, men kan tänka mig att det är så.

PP: usch, det ÄR verkligen jobbigt med gravida kompisar. Jag har många gravida vänner, men nu har de börjat föda sina barn så nu kan det väl bara bli lättare... eller det är i alla fall det jag intalar mig :)

Bettan: Ja jag kommer att låta kurvan ligga som den gör. Jag tror lite att tempen är den enda som inte ljuger när resten av kroppen gör det

Fy f*n vad jag känner med din vän Jag har sagt det och skrivit så många gånger nu, missfall borde vara förbjudet. Det borde inte existera. Hur mycket mer ska vi alla orka med?

Sanne: Jag vet att jag har rätt För nu kommer du att få allt stöd och all hjälp från läkare (även vänner & familj) så det kommer att gå grymt bra nästa gång

Ninni: Visst är det jobbigt med alla gravida runt sig. Båda två är i vecka 9 eller 10 nu så man får ju höra om alla krämpor jämt och ständigt. Vilket påminner om det man förlorat

Lite ego nu så här på kvällen...
Min ena väninna kommer strax hit för att ha lite av en tjejkväll. Samtidigt vet jag om att allt kommer att handla om hennes graviditet. Och ärligt talat gör det ont i mitt hjärta. Jag ser sorgen i min sambos ögon varje gång vi träffar henne och det gör att jag åter igen dras ner i ett mörkt hål. Att jag mår dåligt är en sak, men att se min sambo ledsen och förtvivlad gör att jag nästan bryts av på mitten. Men han dömer inte mig på något sätt. Oavsett om vi får barn eller inte så kommer han aldrig att släppa mig (hans ord). Samtidigt som det känns skönt att höra så har jag ändå så dåligt samvete... Jobbig dag för mig idag tror jag

Pillan: usch, det låter inte som att det är riktigt din dag i dag. Jobbigt att din sambo är så ledsen också. Men jag måste ändå säga att det såklart inte är ditt fel. Det kan ju aldrig vara någons fel, även när det kan kännas så. Min kompis som är läkare brukar säga att det verkligen inte finns någon rättvisa i fertiliteten.

Kan du prata med dina vänner? Går det att förklara för dem att de kanske inte bara ska prata gravid/barn-prat med dig? Vet att det inte är lätt, men ibland blir det bättre när man pratar om det.

Ta hand om dig vännen!

Pillan: Vad jobbigt. Håller med Ninni, kan du inte säga ifrån att du faktiskt inte riktigt orkar med graviditets- och bebisprat? Och nej, det är absolut inte ditt "fel"...