Skulle du kunna tänka dig att sätta dina barn i Waldorfskola?
Själv ser jag argument både för och emot.
(om era barn redan går i Waldorfskola svarar ni uppenbarligen JA)
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-11-23 17:19
www.waldorf.se/
-
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-11-23 17:19
www.waldorf.se/Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen. -
Svar på tråden Skulle du kunna tänka dig att sätta dina barn i Waldorfskola?
-
Nej, jag säger inte emot mig själv, möjligtvis uttrycker jag mig lite luddigt.Saskia skrev 2008-11-27 21:03:40 följande:Deras syn på pedagogik är inte öppen? Och det har du kommit fram till genom de erfarenheter du har av pedagogiken. Du säjer emot dig själv en hel del.
Självklart kommer min åsikt om bristen på öppenhet genetmot andra pedagogiker från den erfarenhet, den kontakt jag haft med pedagogiken i fråga. Alltså, det jag fått med mig från studier, möten och diskussioner med Waldorf-elver och föräldrar, etc. Det är min personliga erfarenhet och åsikt, men jag vet att jag delar den med åtminstone några till.
Här är den pedagogik jag har fastnat för. Där poängteras vikten av en "levande" , dynamnisk pedagogik i ett förändeligt samhälle:
OM REGGIO EMILIA
Vad är Reggio Emilia?
Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Reggio Emilia har också blivit ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i stadens kommunala förskolor. Den pedagogiska filosofin från den lilla staden har väckt ett stort intresse och engagemang i många delar av världen. Reggio Emilia-inspirationen finns i USA, Sydkorea, Australien, i hela Skandinavien och i flera andra europeiska länder. "Ett barn har hundra språk" skrevs av Loris Malaguzzi som under många år var chef för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dikten uttrycker grundläggande tankar i den pedagogiska filosofin. Man anser att nytänkande innebär gränsöverskridande på många olika sätt. Ett exempel är att man kombinerar avancerat teorietiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man arbetar med lek och arbete, verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt. Ett annat exempel på den gränsöverskridande hållningen är att pedagogerna i Reggio Emilia samarbetar med forskare och andra inom vitt skilda områden, som t ex hjärnforskning och design .
Den pedagogiska filosofin står också för:
- ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaguzzi har sagt: "Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet."
- bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning.
- en pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan "ta över" eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har t ex representanter från både näringslivet, socialvården och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse.
(www.reggioemilia.se) -
Min son går Waldorfförskola, de är 5 barn i hans barngrupp, ute hela dagarna.. går endast in för att äta och sova.. Självklart står han i kö till de 2 närmsta Waldorfskolorna
-
På vilket sätt är de inte öppna??Lilith74 skrev 2008-11-27 21:05:54 följande:På vilket sätt de brister? Som jag skriver, de brister mer i öppenheten gentemot nya/andra idéer än andra pedagogiker jag stött på.
-
Ja, och då skulle det ju vara intressant att veta på vilket sätt de inte är öppna..Veladis skrev 2008-11-27 21:09:50 följande:Nej, jag säger inte emot mig själv, möjligtvis uttrycker jag mig lite luddigt. Självklart kommer min åsikt om bristen på öppenhet genetmot andra pedagogiker från den erfarenhet, den kontakt jag haft med pedagogiken i fråga. Alltså, det jag fått med mig från studier, möten och diskussioner med Waldorf-elver och föräldrar, etc. Det är min personliga erfarenhet och åsikt, men jag vet att jag delar den med åtminstone några till.Här är den pedagogik jag har fastnat för. Där poängteras vikten av en "levande" , dynamnisk pedagogik i ett förändeligt samhälle:OM REGGIO EMILIAVad är Reggio Emilia? Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Reggio Emilia har också blivit ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i stadens kommunala förskolor. Den pedagogiska filosofin från den lilla staden har väckt ett stort intresse och engagemang i många delar av världen. Reggio Emilia-inspirationen finns i USA, Sydkorea, Australien, i hela Skandinavien och i flera andra europeiska länder. "Ett barn har hundra språk" skrevs av Loris Malaguzzi som under många år var chef för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dikten uttrycker grundläggande tankar i den pedagogiska filosofin. Man anser att nytänkande innebär gränsöverskridande på många olika sätt. Ett exempel är att man kombinerar avancerat teorietiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man arbetar med lek och arbete, verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt. Ett annat exempel på den gränsöverskridande hållningen är att pedagogerna i Reggio Emilia samarbetar med forskare och andra inom vitt skilda områden, som t ex hjärnforskning och design .Den pedagogiska filosofin står också för:- ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaguzzi har sagt: "Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet."- bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. - en pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan "ta över" eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har t ex representanter från både näringslivet, socialvården och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse. (www.reggioemilia.se)
-
Skulle jag också VÄLDIGT gärna vilja veta :/Saskia skrev 2008-11-27 21:15:20 följande:På vilket sätt är de inte öppna??
-
De är inte intresserade av andra idéer eller erfarenheter. Jag undrade tex på ett informationsmöte om inte spanska, franska och engelska var språk mer i tiden än tyska som andraspråk. Jag fick ett nästan aggressivt bemötande. Jag var på föreläsning med Kjell Arman och ifrågasatte delar av hans filosofi runt odling och möttes av ett ganska överlägset hänvisande till Rudolf Steiner "du får läsa Steiner lite noggrannare om du har problem med såkalendern".Saskia skrev 2008-11-27 21:15:20 följande:På vilket sätt är de inte öppna??
Jag ifrågasatte kosthållet på en Waldorfförskola, som innehöll för lite protein enligt livsmedelsverkets rekommendationer för små barn och fick även där ett rätt aggressivt bemötande och blev hänvisad till Steiners skrifter.
Ett kännetecken för sekter är att de som ifrågasätter eller kritiserar anses ha läst för lite och inte kunna tillräckligt för att "förstå" den mer ädla och upphöjda läran, i detta fall Steiners skrifter från 1920-talet. -
Det är min erfarenhet, och en hel del andras, att många som är anhängare av Waldorfpedagogiken inte är öppna för andra synsättet på det sättet att de anser att de har den enda rätta pedagogiska vägen.
Inom de flesta pedagogiker anser man ju självklart att "den egna läran" är den bästa, men har också ofta en lyhördhet och öppenhet mot andra tankar. Man anser att andra pedagogiska inriktningar är goda strävare mot samma mål, även om man själv hittat en bättre väg. Man är inte heller främmande att ta intryck av varandra, lära av varandras pedagogiska takar, vilket jag upplever att många inom Waldorfpedagogiken är. -
Saskia, inser du själv att din ovilja att acceptera att andra kan ha en annan syn på Waldorf än din syn illustrerar det problem vi försöker åskådliggöra?
Det känns som att du reagerar ganska negativt på att exempelvis jag och Veladis har andra erfarenheter än du från Waldorf och deras eventuella öppenhet.
Jag har stött på den här reaktionen varje gång jag bland Waldorf-pedagoger, föräldrar till barn i Waldorfskolan och elever på Waldorf luftat mina farhågor om Waldorf. Kritik och andra åsikter är helt enkelt inte välkomna, utan man har ofta försökt misstänkliggöra mig och andra som kritiserat eller ifrågasatt Waldorf, ex vis genom att överfokusera på källor - som om våra åsikter bara räknas om de är skrivna av någon som är "godkänd" inom antroposifin, vanligen Steiner.
Då hamnar man i ett cirkelresonemang, där kritik mot rörelsen bara tillåts om den kommer inifrån rörelsens hjärta - och det är väl inte troligt att Steiner själv ska ha skrivit något som kritiserar sin egen rörelse. -
Aldrig i livet.
Jag vill inte att mina barn skall fostras av galenpannor. -
Senast idag var jag på föräldramöte i förskolan. Min son är trespråkig, svenska, arbiska och engelska. Han får stöd i form av hemspråksundervisning i arabiska på förskolan. Och de börjar faktiskt även med engelskan väldigt tidigt i skolan.Lilith74 skrev 2008-11-27 21:20:51 följande:De är inte intresserade av andra idéer eller erfarenheter. Jag undrade tex på ett informationsmöte om inte spanska, franska och engelska var språk mer i tiden än tyska som andraspråk. Jag fick ett nästan aggressivt bemötande. Jag var på föreläsning med Kjell Arman och ifrågasatte delar av hans filosofi runt odling och möttes av ett ganska överlägset hänvisande till Rudolf Steiner "du får läsa Steiner lite noggrannare om du har problem med såkalendern".Jag ifrågasatte kosthållet på en Waldorfförskola, som innehöll för lite protein enligt livsmedelsverkets rekommendationer för små barn och fick även där ett rätt aggressivt bemötande och blev hänvisad till Steiners skrifter. Ett kännetecken för sekter är att de som ifrågasätter eller kritiserar anses ha läst för lite och inte kunna tillräckligt för att "förstå" den mer ädla och upphöjda läran, i detta fall Steiners skrifter från 1920-talet.
På tal om kosten, det varierar från förskola till förskola. Där min son går får han i sig dagsbehovet av allt plus att vi kompletterar med kött hemma.