Problem med sköldkörteln? Del 9

Nej det har jag inte gjort, enligt min läkare så är det bara Levaxin man behandlar hypo med... med andra ord så vet hon inte så mkt!

Har fått tfn.tid nästa vecka, ska bli kul å höra vad hon säger då!

ninnabus o nufsan: läkarna verkar inte veta mycket om nånting verkar det som när det gäller problem med sköldkörteln.

mina symptom har inte blivit riktigt utredda för min förra läkare var totalt inkompetent så jag hoppas att alla problem jag haft beror helt på giftstruman. har fortfarande inte kommit till ögonläkare, ngt som min läkare kunde ha skickat en remiss till i februari. de på ögonkliniken ville nu att jag skulle komma dit klockan 8 på morgonen när jag har över 10 mil att åka!! har inget körkort o kan liksom inte dra upp min skrutt klockan 4 på morgonen (och jag kommer för den delen inte upp den tiden heller ). så nu väntar jag på ny tid igen, men undrar om det är nån idé att gå på den då jag antar att jag ska opereras innan jag ska dit??!!

Jo, det är sant, men Liposinol är ett kosttillskott typ. Sägs kapsla in 27% av fettet i maten man äter, så det kan vara värt att testa tycker jag

Hahaha, jag trodde det var nått som typ levaxin

Vart köper du det nånstans? har det hjälpt dig ngt??

Nu är operationen gjord, det gick bra men tog lång tid då där var mycket ärrvävnad, rösten och bisköldkörtlarna klarade sig. Hade väldigt ont i nacken när jag vaknade däremot inget alls i själva snittet, var borta av narkkosen väldigt länge, var sövd i över 6 timmar sen tog det ca 4 timmar till innan jag kom upp på avdelningen..och när jag väl reste mig första gången blev jag yr och vit som ett lakan i ansiktet..och spydde...men det gjorde faktiskt inte ont i halsen av de då det var bedövat. Snittet är limmat så jag slipper bandage och kan duscha som vanligt, men ska skydda det mot solen. Ser inte så farligt ut faktiskt så det kommer nog läka bra.

Jag har inte ont är mest lite öm men man rör sig lite si så där då man vrider på kroppen istället för huvudet, det känns som man har en tjock korv på halsen. Upplever dock en sak jobbigt och det är att jag trodde jag skulle vara glad nu men är kostant ledsen och nere, kirugen sa att jag varit så förgiftad av mig själv att det skulle ta flera månader innan jag var mig själv igen och blir sjukskriven en månad.

Bortsett från att jag tycker det var vidirigt att vara på sjukhuset och tog bondpermis andra natten kom man snabbt upp på benen igen, men nu kommer en massa tankar efteråt som man förträngt innan...så jag antar att man kommer ha mycket känslor att bearbeta en tid framöver. Undrar ni något är det bara att fråga.

Miss M: skönt att operationen iaf gick bra och att bisköldkörtlarna klarade sig. nu när jag själv vet att jag ska opereras är jag ju minst sagt skitskraj. det kanske är innan jag sätter mig in i det. hade ju inte alls räknat med att få operation ju...vilket sjukhus låg du på?? är det av själva narkosen man kräks av eller är det för att ens värden är annorlunda?? det lät ju inte kul att du blivit så deppig!! skickar massor av styrkekramar!!

am zandra: skitskraj behöver du inte vara, vad är det som oroar dig mest??...de som oroade mig mest var sjukhusvistelsen i sig pga att jag vet jag vantrivs så extremt på sjukhus. Känslorna har jag förträngt innan t.ex att de ska ta bort en sak och att jag blir beroende av medicin resten av livet..etc. Men sen hur man reagerar efteråt är ju så olika, jag hade mycket ärrvävnad och var väldigt förgiftad någon annan har kanske inte det och mår då annorlunda än vad jag gör. Det är narkosen man reagerar på, jag var sövd från 8.30 på morgonen till 16 tiden på eftermiddagen, tror de försökte väcka mig tidigare men jag reagerade med att somna direkt igen så fort de slutat peta på mig.

Låg i Karlskrona och hade väldens sötaste och en väldigt noggran och mån kvinnlig kirurg, även övrig personal var jättegulliga och trevliga...det är bara att jag tycker miljön är vidrig och att man inte själv kontrollerar vad som händer med en.

huh jag vet inte riktigt vad det är som skrämmer mig mest; sjukhusvistelsen eller att nån ska vara där o skära bort en del på mig. snittades ju för bara 7 månader sen o det var en sjutusan till hemsk upplevelse så det är kanske bara det som spökar . jag vantrivs ju därför att vara på sjukhus och det känns som att jag håller på att få panik bara vid tanken på att jag ska opereras samtidigt som jag självklart är glad över det så jag kan bli frisk fortare...som tur är ska jag inte vara på samma sjukhus där jag snittades så det skänker mig lite lugn .

Hallå där, vad skönt att jag inte är ensam med värken. Idag har varit en hemsk dag. Har avstått från att ta citadonen som jag fått utskriven, vilket inneburit att jag gnällt mig genom dagen. Jag kommer nog ta en senare i kväll så jag kan sova i natt. Jag tog en Ipren i em, som verkligen inte hjälpte för fem öre så nu får jag vänta ut den så jag kan ta citadonen istället. Tog nog ut mig lite i torsdags oxå, för igår var jag helt mossig i skallen. Visserligen blir jag seg av citadonen men igår var värre än vanligt. Snarkade oxå som en gris i natt och blev förvisad in i gästsängen Jag känner att läkaren tog mig på allvar men jag får nog själv se till å hojta till att värktabletterna inte funkar riktigt. Får se vad de säger och om jag får något annat utskrivet istället.

Miss M vad skönt att operationen gick bra. Hoppas det går bra för er andra oxå som ska opereras.

Nä nu kallar kudden, natti o kram PB

am zandra, tack

MIss M, vad skönt att det gick bra och att du slapp komplikationer! Jag tycker inte heller om att vara på sjukhus, usch usch. Är lite spänd inför det men samtidigt är det ju inte länge som man är inlagd. Hur mår du nu, är du väldigt trött? Vad hade du för TRAK innan operationen med tanke på att läkaren sa att du var så förgiftad?

Jag trodde att man skulle känna effekt direkt efter operationen. Hur är det mer er som opererats, mådde ni bättre direkt efter operationen eller tog det tid?