Tänkte att jag kunde starta en tråd för oss som röker eller har rökt under graviditeten. Man kan ju inte yttra sig i någon av trådarna här på fl om rökning då man blir anfallen av ett gäng pirajor.
Självklart vet vi ju att det är fel att röka när man är gravid. Och dom flesta av oss vill INTE röka. Så jag tänkte att här kan man skriva av sig om man haft en jobbig dag, försöker sluta mm
OBS inga viktigpettrar göre sig besvär, vi vet att man inte ska röka!
Kikar bara in om och önskar er alla lycka till med era magar och era försök till att sluta röka, kämpa på!
Hej,
Jag brukade feströka ibland innan jag var gravid, och blir väldigt sugen ibland, men har lyckats hålla mig.
Jag läste en artikel (minns inte var) som handlade om att det var mycket skadligare för fostret om man var överviktig än om man rökte under graviditeten, enligt den artikeln verkade det som att man inte riktigt vet hur farligt det är. Jag tror personligen att tex alkohol är mycket farligare.
Jag var stor rökare tills för 1,5 år sen. Jag slutade med en bok som heter Äntligen ickerökare av Allen Carr. En svinbra bok tro det eller ej.Ingen skrämselpropaganda. Efter ha rökt två pkt om dan i femton år så kan jag säga helt ärligt JAG SAKNAR INTE CIGGEN. Plus att det var så mycket lättare än vad jag trodde... Lycka till alla
Äntligen en tråd där det ingen som skriver elaka saker om rökare. Jag är gravid i 11e veckan med mitt första barn, jag är rökare. Jag har varit storrökare sen jag var 15 (nu 18). Jag försöker verkligen sluta, jag kämpar varje dag, men det är såååå svårt! Samtidigt som jag försöker ta mig ur min deprission jag har fått. Det går verkligen inte sluta så länge jag är deprimerad.
Ska jag försöka komma ur deprissionen först och sen sluta röka ?
z4r4h:
Jag lider själv av depression och ångest. Och det gör det ju enormt mkt svårarare att sluta. För så fort jag blir ledsen eller bara får ångesten så bara MÅSTE jag ha en cigg.
Det bästa du kan göra ä att söka för depressionen (om du inte redan gjort det förstås) Under graviditeten är det så mkt hormoner i omlopp. Så att ha stöd pga det är bra. Sen när man mår bra kan man ju börja sluta. det är va ja tycker iaf 
Hur mkt röker du då?
Cinderellla:
Jag har sökt för deprission, min BM vet att jag är deprimerad, och jag går hos en kurator som det är nu. Men det är liksom , när man mår som sämst så måste man röka, för att inte bryta ihop totalt. Visst det är inte så jävla bra. Men jag har en gång börjat röka, svårt att sluta sen, men mitt mål är att vara rökfri då bebisen kommer. Som det är nu röker jag 5-6 cigg om dagen. Färre då det är bra dagar. Känner mig ganska stolt eftersom jag rökte minst ett paket om dagen innan jag blev gravid.
z4r4h:
Okej. Men det är ju bra. Du ska känna dig stolt. Det är ju mkt mindre än innan 
Samma sak här att mår ja sämre en dag röker jag ju mkt mer.
Välkommen till tråden.
Cinderellla tack så mkt! Det kan vara skönt ibland att någon förstår ens dåliga samvete, men att man inte heller kan sluta röka för att man klappar ihop mentalt då. En del har så fruktansvärt svårt att förstå. Klart man vill barnets bästa, men man måste försöka må bra själv också.
Ja men absolut. Mår inte mamma bra så mår ju inte bebben bra liksom. Man måste ju tänka på sig själv oxå.
ja precis. förresten är det rökningen plus graviditeten som gör att jag knappt orkar gå i trapporna? Jag spyr varenda gång jag kommer upp i lägenheten (bor på tredje våningen).