Jag accepterar inte min partners julplaner med exet. Är jag verkligen den dumma här?

Hur tänker du att man ska göra om man har barn med fler än en då? Vilken ?kärnfamilj? ska fira jul tillsammans då? Jag har barn med tre olika (men väldigt stor ålderskillnad mellan äldsta som är vuxen nu och yngsta). Är vi tre kärnfamiljer då? 

Har man separerat eller skiljt sig är man inte en kärnfamilj längre. Familjen är med barnen och den man lever tillsammans med. Vill man ändå fira tillsammans allihop tycker jag absolut inte man utesluter eventuella nya partners. 

Jag och min kille är förresten också särbo / sambo  på deltid nu eftersom det funkar bäst av olika anledningar , bland annat med hans jobb fast vi väntar vårt andra gemensamma barn tillsammans. Han är ändå bonuspappa till min näst äldsta  (äldsta är utflyttad) och hon ser honom som det.

Oj vad många svar.. Blir svårt att svara på alla enskilt men tack för era åsikter. Jag känner att det som har sårat mig mest är dels att min partner har gjort planer utan att tillfråga mig alls och dels att han inte vill diskutera detta med exet och hänvisar till att han gör det för barnens skull.

Jag visste att hans ex hade mycket mycket inflytande när vi träffades men jag trodde att det sakta skulle försvinna ju mer tiden gick. Jag har aldrig ställt några krav på honom gällande hans barn. Jag förstår att de är nummer ett och ska få fortsätta vara det. Jag har aldrig försökt komma emellan eller försöka göra mig själv viktigare än barnen. Däremot vill jag vara viktigare än hans ex och jag vill att min åsikt ska väga tyngre än hennes i vissa saker. Aldrig när det gäller barnen så klart men i såna här fall vill jag att han pratar med mig först så att vi kan skapa våra planer istället för att alltid återgå till henne och låta henne bestämma.. 

Han säger att han älskar mig och att jag är den finaste kvinnan han har träffat. Han vill att jag ska ha förståelse för att han själv är en jobbig sits och slits mellan mig och barnen. Som sagt har jag aldrig krävt jag ska välja mellan mig och barnen utan mellan mig och barnens mamma. Men han ser det inte så. Jag får ont i magen av tanken att det ska fortsätta så här år efter år och som många säger så kanske det bästa är att gå vidare men hjärtat vill inte det och det känns jättejobbigt :( Men jag förstår nu iallafall att jag är inte orimlig som tycker så här och det tackar jag er för. 

Han säger att han älskar mig och att jag är den finaste kvinnan han har träffat. Han vill att jag ska ha förståelse för att han själv är en jobbig sits och slits mellan mig och barnen. Som sagt har jag aldrig krävt jag ska välja mellan mig och barnen utan mellan mig och barnens mamma. Men han ser det inte så. 

Fast han säger tydligt att han gör detta för sina barn och för att han tycker att det är viktigt för hans barn.