Är det någon skillnad om det är du som vuxen som blivit orosanmälan till socialtjänsten, eller om det är dina barn?
Hur lång tid brukar det ta från det att anmälan kommer in tills dess att de hör av sig?
Blev anmäld i slutet av förra veckan. Tidigare har de hört av sig snabbt, men nu dröjer det, vet inte varför?
Soc gör i princip inget vid orosanmälan angående vuxna människor.
Det finns 2 kvinnor som härjar runt på tiktok och instagram.
.
De har fått anmälningar flera gånger på grund av sitt beteende.
Varken socialen eller sjukvården gör något för dessa kvinnor.
De har ingen sjukdomsinsikt överhuvudtaget.
https://www.familjeliv.se/forum/thread/83172166-dumpen
Samma nick och ja man ser på sättet han skriver att det är samma, även där skrev han att hans barn är hela och rena och att det går bra för dem i skolan.
Tack för alla länkar, ska kolla dem strax.
TS:
Så ts. Efter att ha läst länkarna kan vi konstatera att du (i oförstånd) har våldtagit någon (inte minderårig), preskriberat. Du har dessutom utretts för fler sexualbrott, bl a våldtäkt igen, även misshandel. Utöver det "skadar" du andra människor, hur då? Fysiskt? Psykiskt? Och vad var det för "dumheter" du sysslade med som fick den där psykoterapeuten att kontakta dig? Vad är det för sexuella beteenden du har som är olagliga men ändå inte orsakar lidande men som ändå går ut över ditt jobb? Har du köpt prostituerade på arbetstid, eller vadå?
Det är fullt förståeligt att du saknar sjukdomsinsikt. Du beskriver det som att du inte lider, och det tror jag stämmer helt, men det hänger ihop med den störning du har. Antagligen skulle man kalla det sociopati. Har man inte mycket till samvete så mår man så klart inte dåligt över vad man utsätter andra för. Det är också därför du kan anses vara farlig för dina egna barn. Vårdens bedömning (ASPD) verkar helt korrekt i vilket fall utifrån det jag kan läsa om det du har skrivit.
Jag förstår inte varför du fortsätter att söka upp vården när du uppenbarligen inte vill förändras som person. Så jäkla kul kan det väl inte vara att prata med dem, passa tider, betala upp till frikort mm. Om jag vore du, med eller utan störning, skulle jag hellre lägga tiden på annat. Till slut tröttnar man på den där cirkusen och manipulationen. Skulle dock säga att de du har pratat med verkar lite bakom flötet, självklart blir det svårt att behandla någon som inte ser det som ett problem. De vet ju att du bara är där för skojs skull och saknar insikt, att du inte verkar ha någon som helst önskan att behandlas, de vet om din bakgrund och hur du fungerar (i breda drag) och ändå blir de förvånade. Och ändå är det de som sitter med sina utbildningar och borde fatta bättre. Nåja.
En sådan person som du är minst allmänfarlig, men beroende på hur stark din störning är kan du vara en stor fara för andra och ja, du behöver utredas, eventuellt låsas in så du inte kan våldta, misshandla eller på annat sätt skada andra.
Föräldrar orosanmäls inte.
Det är barnen det anmäls oro för.
Jo?
Man kan orosanmäla vuxna också. Beror ju helt på vem man oroar sig för.
Att ha hela och rena barn är ett minimum idag. Det dög kanske som krav på 60-talet men idag krävs det att barn har fungerande föräldrar som finns där såväl fysiskt som emotionellt, intellektuellt och ekonomiskt.
Om du inte har sjukdomsinsikt så brister du som förälder i flera aspekter.
Det var ett misstag av Sverige att demontera mentalsjukhusen. Jag menar inget illa mot dig, men vissa blir mentalt sjuka och behöver vård och då ska man få det också men idag är folk utlämnade till att klara sig själva bäst de kan och det går inte så bra.