Anonym (Toker)

Tue 19 Nov 2024 14:16

83 svar

Skillnad på socanmälningar?

Är det någon skillnad om det är du som vuxen som blivit orosanmälan till socialtjänsten, eller om det är dina barn?

Hur lång tid brukar det ta från det att anmälan kommer in tills dess att de hör av sig?

Blev anmäld i slutet av förra veckan. Tidigare har de hört av sig snabbt, men nu dröjer det, vet inte varför?

Anonym (Toker) Trådstartaren

Wed 20 Nov 2024 10:43

#51

Anonym (B) skrev 2024-11-20 08:11:28 följande:

Så ts. Efter att ha läst länkarna kan vi konstatera att du (i oförstånd) har våldtagit någon (inte minderårig), preskriberat. Du har dessutom utretts för fler sexualbrott, bl a våldtäkt igen, även misshandel. Utöver det "skadar" du andra människor, hur då? Fysiskt? Psykiskt? Och vad var det för "dumheter" du sysslade med som fick den där psykoterapeuten att kontakta dig? Vad är det för sexuella beteenden du har som är olagliga men ändå inte orsakar lidande men som ändå går ut över ditt jobb? Har du köpt prostituerade på arbetstid, eller vadå?

Det är fullt förståeligt att du saknar sjukdomsinsikt. Du beskriver det som att du inte lider, och det tror jag stämmer helt, men det hänger ihop med den störning du har. Antagligen skulle man kalla det sociopati. Har man inte mycket till samvete så mår man så klart inte dåligt över vad man utsätter andra för. Det är också därför du kan anses vara farlig för dina egna barn. Vårdens bedömning (ASPD) verkar helt korrekt i vilket fall utifrån det jag kan läsa om det du har skrivit.

Jag förstår inte varför du fortsätter att söka upp vården när du uppenbarligen inte vill förändras som person. Så jäkla kul kan det väl inte vara att prata med dem, passa tider, betala upp till frikort mm. Om jag vore du, med eller utan störning, skulle jag hellre lägga tiden på annat. Till slut tröttnar man på den där cirkusen och manipulationen. Skulle dock säga att de du har pratat med verkar lite bakom flötet, självklart blir det svårt att behandla någon som inte ser det som ett problem. De vet ju att du bara är där för skojs skull och saknar insikt, att du inte verkar ha någon som helst önskan att behandlas, de vet om din bakgrund och hur du fungerar (i breda drag) och ändå blir de förvånade. Och ändå är det de som sitter med sina utbildningar och borde fatta bättre. Nåja.

En sådan person som du är minst allmänfarlig, men beroende på hur stark din störning är kan du vara en stor fara för andra och ja, du behöver utredas, eventuellt låsas in så du inte kan våldta, misshandla eller på annat sätt skada andra.

Det är väl den typen av sammanfattning jag hoppas att soc inte fått. Vet inte hur de värderar en sådan sammanfattning?

Jag har haft kontakt med vården eftersom det varit roligt och intressant. Jag har lagt mycket tid på att förstå hur människor fungerar för att själv fungera i samhället. Det har blivit ett intresse. Jag har lärt mig jättemycket sista året. Det var ju även de som övertalade mig att söka ytterligare vård då de ansåg att jag behövde det. Jag var motvillig men de lyckades spela på min nyfikenhet. Men det blev inget bra. Jag kommer inte att självmant söka någon mer vård nu.

Känner stor ilska mot de som anmälde mig. Men jag är inte orolig för själva anmälan. Jag vill däremot förstå vad som kommer att hända så att jag kan förbereda mig. Om det blir ett telefonsamtal med erbjudande om hjälp? Eller om det dragits igång något stort?

Om soc erbjuder hjälp så är det lite motsägelsefullt. Eftersom jag blev anmäld och avvisad när jag sökte hjälp. Soc kanske bara hör av sig och berättar att de fått anmälan och att de lägger ner den?

Vilka tycker du verkade vara bakom flötet? De som försöker behandla mig, eller de som inte ville ta emot mig och anmälde?

Anonym (Toker) Trådstartaren

Wed 20 Nov 2024 10:52

#52

Anonym (fel) skrev 2024-11-20 09:38:05 följande:

Att ha hela och rena barn är ett minimum idag. Det dög kanske som krav på 60-talet men idag krävs det att barn har fungerande föräldrar som finns där såväl fysiskt som emotionellt, intellektuellt och ekonomiskt.

Om du inte har sjukdomsinsikt så brister du som förälder i flera aspekter.

Det var ett misstag av Sverige att demontera mentalsjukhusen. Jag menar inget illa mot dig, men vissa blir mentalt sjuka och behöver vård och då ska man få det också men idag är folk utlämnade till att klara sig själva bäst de kan och det går inte så bra.

Det var ett uttryck... Barnen mår bra. Soc har utrett den saken noga. Jag är väldigt beskyddande. Finns historiska orsaker till det. Jag finns där fysiskt, ekonomiskt och försöker sköta det emotionella. Var dålig på det emotionella förut men jag har tränat och vet bättre nu hur man ska göra.

Lugnt, tycker också att det var fel att demontera mentalsjukhusen. Men jag anser mig inte vara en patient.

Anonym (B)

Wed 20 Nov 2024 11:02

#53

Anonym (Toker) skrev 2024-11-20 10:43:27 följande:

Det är väl den typen av sammanfattning jag hoppas att soc inte fått. Vet inte hur de värderar en sådan sammanfattning?

Jag har haft kontakt med vården eftersom det varit roligt och intressant. Jag har lagt mycket tid på att förstå hur människor fungerar för att själv fungera i samhället. Det har blivit ett intresse. Jag har lärt mig jättemycket sista året. Det var ju även de som övertalade mig att söka ytterligare vård då de ansåg att jag behövde det. Jag var motvillig men de lyckades spela på min nyfikenhet. Men det blev inget bra. Jag kommer inte att självmant söka någon mer vård nu.

Känner stor ilska mot de som anmälde mig. Men jag är inte orolig för själva anmälan. Jag vill däremot förstå vad som kommer att hända så att jag kan förbereda mig. Om det blir ett telefonsamtal med erbjudande om hjälp? Eller om det dragits igång något stort?

Om soc erbjuder hjälp så är det lite motsägelsefullt. Eftersom jag blev anmäld och avvisad när jag sökte hjälp. Soc kanske bara hör av sig och berättar att de fått anmälan och att de lägger ner den?

Vilka tycker du verkade vara bakom flötet? De som försöker behandla mig, eller de som inte ville ta emot mig och anmälde?

Om soc skulle få en sådan sammanfattning skulle de omgående sätta ett LVU på dina barn, om inte mamman finns i bilden förstås och kan ta hand om barnen på heltid. Säkert är iaf att soc nog aldrig mer skulle tillåta dig att ha dem i någon större utsträckning, det borde aldrig mer bli aktuellt med någon form av boende i alla fall. Var är mamman i det hela förresten? Hur reagerar hon på din störning?

Ja, intresset för det mänskliga psyket förstår jag helt och fullt, även aspekten att lära sig för att passa in i samhället. Det sociala samspelet är i stort sett verkligen ett spel för vissa personer. Man behöver vara på ett visst sätt för att accepteras. Med det i åtanke borde det ligga i ditt eget intresse att sluta skada andra, för övrigt. Om du inte känner något särskilt behov av att vara en del av samhället så kan det ju räcka med tanken att du helst vill slippa sitta inlåst någonstans, antingen i fängelse eller på någon institution. Egennyttan, så att säga.

Det kan bli så att de kallar dig till möte direkt, men jag vill minnas att man försöker nå personen via telefon först. Det kommer dock sannolikt inte att läggas ner efter bara ett samtal. Man kan nog lugnt räkna med "något stort" snarare. Jag tvivlar på att soc kommer att erbjuda dig hjälp, de har inte sådana resurser eller någon sådan funktion som du behöver, dvs psykiatrisk omvårdnad som ska skötas via landstinget (eller landstingsanslutna). Det är där du får den hjälp och vård som du behöver.

De som hela tiden försöker få dig att ta emot vård när det är uppenbart att du inte är mottaglig, som de kallar det i dessa kretsar. Du sökte vård en gång nu, vad var tanken då? Var det också bara för skojs skull eller hade du någon tanke om att verkligen söka hjälp? Varför ville de inte ta emot dig? Det kanske står någonstans, men jag har isf missat dessa detaljer.

Anonym (fel)

Wed 20 Nov 2024 11:10

#54

Anonym (Toker) skrev 2024-11-20 10:43:27 följande:

Det är väl den typen av sammanfattning jag hoppas att soc inte fått. Vet inte hur de värderar en sådan sammanfattning?

Jag har haft kontakt med vården eftersom det varit roligt och intressant. Jag har lagt mycket tid på att förstå hur människor fungerar för att själv fungera i samhället. Det har blivit ett intresse. Jag har lärt mig jättemycket sista året. Det var ju även de som övertalade mig att söka ytterligare vård då de ansåg att jag behövde det. Jag var motvillig men de lyckades spela på min nyfikenhet. Men det blev inget bra. Jag kommer inte att självmant söka någon mer vård nu.

Känner stor ilska mot de som anmälde mig. Men jag är inte orolig för själva anmälan. Jag vill däremot förstå vad som kommer att hända så att jag kan förbereda mig. Om det blir ett telefonsamtal med erbjudande om hjälp? Eller om det dragits igång något stort?

Om soc erbjuder hjälp så är det lite motsägelsefullt. Eftersom jag blev anmäld och avvisad när jag sökte hjälp. Soc kanske bara hör av sig och berättar att de fått anmälan och att de lägger ner den?

Vilka tycker du verkade vara bakom flötet? De som försöker behandla mig, eller de som inte ville ta emot mig och anmälde?

Det är inte enbart ett tfnsamtal. När barn är inblandade och det anses finnas fog för det så blir det utredning som pågår några månader med hembesök och att du måste gå till kontoret på samtal. Även barnens mamma kommer få hembesök och kallas till samtal eftersom de vill utreda hur barnen mår. De kommer även prata med barnen privat för att få en ärlig bild av dig och hemlivet.

Anonym (fel)

Wed 20 Nov 2024 11:16

#55

Anonym (Toker) skrev 2024-11-20 10:52:33 följande:

Det var ett uttryck... Barnen mår bra. Soc har utrett den saken noga. Jag är väldigt beskyddande. Finns historiska orsaker till det. Jag finns där fysiskt, ekonomiskt och försöker sköta det emotionella. Var dålig på det emotionella förut men jag har tränat och vet bättre nu hur man ska göra.

Lugnt, tycker också att det var fel att demontera mentalsjukhusen. Men jag anser mig inte vara en patient.

Okej, förlåt om jag varit hård i mina kommentarer. Det är lite svårt att veta ibland vad det är för person och blir lite för lätt att generalisera.

Fint att du jobbat på det emotionella för det är ju typ egentligen det som barnen behöver. Pengar måste inte finnas i överflöd men relationerna är viktiga.

Blir det nu en socgrej så var ärlig med någon i din omgivning som känner dig väl och kan bekräfta att alla mår bra.

Vid en utredning så går de ju igenom alla aspekter av ditt liv men om barnen redan blivit utredda så har du ju koll på vad de brukar vilja veta, så det blir ev. samma visa igen.

EpicF

Wed 20 Nov 2024 11:53

#56

Anonym (Natalie) skrev 2024-11-20 00:39:48 följande:

https://www.familjeliv.se/forum/thread/83172166-dumpen

Samma nick och ja man ser på sättet han skriver att det är samma, även där skrev han att hans barn är hela och rena och att det går bra för dem i skolan.

Jag tror allt är lögn och han bara vill ha uppmärksamhet och provocera

Anonym (Toker) Trådstartaren

Wed 20 Nov 2024 12:30

#57

Anonym (B) skrev 2024-11-20 11:02:13 följande:

Om soc skulle få en sådan sammanfattning skulle de omgående sätta ett LVU på dina barn, om inte mamman finns i bilden förstås och kan ta hand om barnen på heltid. Säkert är iaf att soc nog aldrig mer skulle tillåta dig att ha dem i någon större utsträckning, det borde aldrig mer bli aktuellt med någon form av boende i alla fall. Var är mamman i det hela förresten? Hur reagerar hon på din störning?

Ja, intresset för det mänskliga psyket förstår jag helt och fullt, även aspekten att lära sig för att passa in i samhället. Det sociala samspelet är i stort sett verkligen ett spel för vissa personer. Man behöver vara på ett visst sätt för att accepteras. Med det i åtanke borde det ligga i ditt eget intresse att sluta skada andra, för övrigt. Om du inte känner något särskilt behov av att vara en del av samhället så kan det ju räcka med tanken att du helst vill slippa sitta inlåst någonstans, antingen i fängelse eller på någon institution. Egennyttan, så att säga.

Det kan bli så att de kallar dig till möte direkt, men jag vill minnas att man försöker nå personen via telefon först. Det kommer dock sannolikt inte att läggas ner efter bara ett samtal. Man kan nog lugnt räkna med "något stort" snarare. Jag tvivlar på att soc kommer att erbjuda dig hjälp, de har inte sådana resurser eller någon sådan funktion som du behöver, dvs psykiatrisk omvårdnad som ska skötas via landstinget (eller landstingsanslutna). Det är där du får den hjälp och vård som du behöver.

De som hela tiden försöker få dig att ta emot vård när det är uppenbart att du inte är mottaglig, som de kallar det i dessa kretsar. Du sökte vård en gång nu, vad var tanken då? Var det också bara för skojs skull eller hade du någon tanke om att verkligen söka hjälp? Varför ville de inte ta emot dig? Det kanske står någonstans, men jag har isf missat dessa detaljer.

Vet inte det... Soc-tanterna är rätt härdade. Mycket av det du nämner vet de redan. Polis och kvinnojour har redan orosanmält barnen sedan tidigare. Mamman och jag har delad vårdnad. Hon får kopia på anmälningarna. Hon är inte nöjd, men tror inte att jag skadar barnen.

Mitt konsekvenstänk är inte så välutvecklat. Jag förstår konsekvenser men agerar ofta på impuls. Är inte rädd för konsekvenser heller. Men vissa saker låter jag bli på grund att riskerna är för stora.

Att kalla mig till möte direkt är ju lite sent. Det har ju gått en vecka snart. Tidigare när jag blivit anmäld har det gått snabbare. De som anmälde träffade mig i ca 35minuter. Jag svarade inte på så mycket i formell mening. Även om det går att gissa en del till.

Tycker att de som faktiskt har en kontakt med mig som fick mig att söka vård är de som är duktiga. De påverkade mig i en riktning in mot vård. De som anmälde mig orkade ju inte ens samla materiel nog för en riktig anmälan. Om de inte slänger med spekulationer i anmälan. Läggs det ner så är jag ute ur systemet med min egen moral och etik som rättesnöre, och lärdomen att inte söka vård.

Anonym (B)

Wed 20 Nov 2024 12:39

#58

Anonym (Toker) skrev 2024-11-20 12:30:20 följande:

Vet inte det... Soc-tanterna är rätt härdade. Mycket av det du nämner vet de redan. Polis och kvinnojour har redan orosanmält barnen sedan tidigare. Mamman och jag har delad vårdnad. Hon får kopia på anmälningarna. Hon är inte nöjd, men tror inte att jag skadar barnen.

Mitt konsekvenstänk är inte så välutvecklat. Jag förstår konsekvenser men agerar ofta på impuls. Är inte rädd för konsekvenser heller. Men vissa saker låter jag bli på grund att riskerna är för stora.

Att kalla mig till möte direkt är ju lite sent. Det har ju gått en vecka snart. Tidigare när jag blivit anmäld har det gått snabbare. De som anmälde träffade mig i ca 35minuter. Jag svarade inte på så mycket i formell mening. Även om det går att gissa en del till.

Tycker att de som faktiskt har en kontakt med mig som fick mig att söka vård är de som är duktiga. De påverkade mig i en riktning in mot vård. De som anmälde mig orkade ju inte ens samla materiel nog för en riktig anmälan. Om de inte slänger med spekulationer i anmälan. Läggs det ner så är jag ute ur systemet med min egen moral och etik som rättesnöre, och lärdomen att inte söka vård.

Härdade eller inte så är det deras skyldighet att utreda om det finns fara för barnen eller inte, och en sådan beskrivning av din personlighet är verkligen en varningsflagga som de skulle ta på allvar. Du får väl se vad de fått för information från vården.

När jag skrev direkt så menar jag utan att ringa först. De har tekniskt sett två veckor på sig att agera om det inte verkar akut så barn behöver hämtas på fem minuter. Även om det går mer än två veckor så kan man inte räkna med att de inte hör av sig, för om det gäller barn kommer de att följa upp på ett eller annat sätt.

Kan det vara så att de lägger ihop tidigare information kring dig med det vårdbesöket du hade då du blev anmäld? Dåligt skött från deras sida iaf att hantera det på så sätt, att inte försöka ge dig vård alls utan bara göra en anmälan. Den borde så klart göras ändå, men de sviker vårdsökande om de gör så här. Men var försiktig med att ha din egen moral och etik som rättesnöre, den biten verkar ju inte helt tillförlitlig. Du skriver t ex längre upp att du avstår från vissa saker pga risk, men ändå verkar det som att du fortsätter utsätta andra för elakheter. Försök hellre ta lagen som riktmärke till att börja med, och utöver det så gott du har förstånd till att veta vad som sårar andra ändå och undvik sådant också. Det är väl mitt allmänna råd, även om jag vet att du inte bett om det. Det vore åtminstone bättre så för omgivningen.

Anonym (Toker) Trådstartaren

Wed 20 Nov 2024 12:40

#59

Anonym (fel) skrev 2024-11-20 11:16:42 följande:

Okej, förlåt om jag varit hård i mina kommentarer. Det är lite svårt att veta ibland vad det är för person och blir lite för lätt att generalisera.

Fint att du jobbat på det emotionella för det är ju typ egentligen det som barnen behöver. Pengar måste inte finnas i överflöd men relationerna är viktiga.

Blir det nu en socgrej så var ärlig med någon i din omgivning som känner dig väl och kan bekräfta att alla mår bra.

Vid en utredning så går de ju igenom alla aspekter av ditt liv men om barnen redan blivit utredda så har du ju koll på vad de brukar vilja veta, så det blir ev. samma visa igen.

Barnen har redan blivit utredda. Soc går inte igenom alla aspekter av livet, i vart fall gjorde de inte så med mig. De går igenom det viktiga och hittar de inte att barnen far illa så är det gott så.

I mitt fall så intervjuade de barnen, barnens mor och mig. De var även hem och kollade hur barnen fungerade i hemmiljön.

Är ganska välbeställd och har bra boendeförhållanden.

Anonym (Toker) Trådstartaren

Wed 20 Nov 2024 12:59

#60

EpicF skrev 2024-11-20 11:53:33 följande:

Jag tror allt är lögn och han bara vill ha uppmärksamhet och provocera

Så kan det ju vara. Tänker inte motbevisa dig.

Skillnad på socanmälningar?

INNEHÅLL