Varför har så många killar svårt för att höra av sig och vad gör man?

Men tror du inte bara att du överanalyserar nu TS? Du får träna tanken "jag vet inte" för du vet ju inte om han har en annan kvinna hos sig eller om han bara vill ha lite lugn o ro. 

kanske överanlyserar lite men kan inte rå för det när jag är såhär arg/ängslig/låg/stött över hur han så nonchalant bara kastar runt mig i ovisshet och alltid pratar i termer som att VI hörs i veckan, VI kan ta det till helgen, VI får hålla kontakt, VI hittar på något - och ändååååå är det alltid jag som får styra upp 8/10 fall. 
Men jag reagerade verkligen på att han skrev att han skulle ringa i helgen för han brukar verkligen typ aldrig ringa, bara skriva? 
Och somsagt, jag vill då inte gå runt en heeeel helg och vänta på något samtal som kanske inte ens kommer så därför jag skrev att han bara hade lördagen på sig att ringa för jag hade planer på söndag och var ej tillgänglig (även om jag inte har det). Men efter att jag skrev det så slutade han svara, han bara läste så uppenbarligen kanske det var en ursäkt.

Nu låter jag psyko men min matbutik för jag är stammis skulle jag besöka runt 19.30, åkte då förbi hans hus för det ligger bara ca 80 meter därifrån och med tanke på MYCKET insyn så såg jag levande ljus på köksbordet och en fin presentpåse/korg på samma bord med snören och grejer. 

Men hans ädsta sons mopedbil var hemma, samt hans bil.

Ts du får inte tolka mig fel nu. Har varit där du är och har vänner som hamnar där också än idag. Man blir helt knäpp. Jag vet. Men eftersom du är den som "jagat" honom så vet han ju vart han har dig. Tyvärr värdesätter få män kvinnor som (missförstå mig rätt) jagar. 

Nu går du in helt i honom och jag fattar känslan, den är hemsk MEN vad tror du hade hänt om valt att vara tyst istället. Inte en dag inte en vecka utan längre... ? Kommer han börja undra vart du tog vägen kanske?

Det du såg i hans hem idag kan ju mkt väl ha varit att hans familj kom hem och åt mat då han fått tråkiga besked om sin hälsa. Hans son kommer ju inte hem på moppen och är med om pappa har en dejt? Och vilken dejt köper med en presentkorg? 

Jag som dejt hade kunnat köpa med en presentkorg om jag vart hembjuden till någon och vi träffats kanske 4-5 gånger innan och det känts bra/passionerat/spännande. Men sån är jag, hellre för generös än inget alls.

Nej jag vet men börjar inbilla mig att dom (ungdomarna/barnen) han har kanske börjat lära känna henne och sett henne där förr så det inte är något konstigt. Hans barn var ju ofta hemma när jag var där, både i början oh när det blev mer stabilt innan det begav sig på den mer såkallade riktiga relationsfronten.
Sen jag vet, du är inte taskig som skriver vad du tänker och känner igen för jag vet att milätt sätt när jag blir sådan här tillslut inte blir sunt eller rimligt nögonstans. 
Men ikväll vill jag bara omfamna denna ovisshet och tillåta mig själv vara besviken och less & grotta ner mig tills han ringer imorgon och visar motsatsen, mot förmodan.

Sen har jag ju även skrivit nu till honom att han får ta kontakt om att ses nästa gång för att jag känt att det legat mest på mig så nu har jag ju verkligen gjort det tydligt så nu och framåt har jag ju inte så mycket till val. Alltså bara backa och vänta ut?

Lider med dig. Omfamna besvikelsen men glöm inte att du inte vet någonting om vad han gör ikväll. Har han träffat någon som redan träffat hans barn så hade ju knappast hört av sig till dig alls, utan gjort tydligt att han inte vill ses /höras. Det har han ju inte gjort. 

Ta det med ro. Gör inte en höna av en fjäder. Han kan ha någon annan och isåfall kommer du komma över honom. 

Just nu hade jag valt total tystnad. Tystnad är (kan låta dumt ) det vassaste och effektivaste man kan ta till när allt annat är lönlöst. 

Jag vet, du har så rätt! Skönt att det finns sådana som er/dig här på FL som inte bara skriver dumpa.

tack <3

Jag öppnade faktiskt vin flaskan själv! kände att jag var värd det efter att ha slutat ett jobb idag som har format mig på såååå många plan till det bättre och där jag är evigt tacksam för alla jag lärt känna och allt man lyckats med. 
Ihop med lite go musik. Kvällen blev inte så dum ändå men är fortfarande störd på hans sätt senaste 1,5 veckan. 

Jag har vart så himla tillmötesgående, givmild, lojal och kontaktsökande så jag spyr på mig själv nu när jag inser vad jag fick nu här i veckans slut av honom i beteende och frånvaro. 

Någonstans satt jag ändå gränser nu idag när jag skrev att bollen ligger hos honom nu, att jag enbart kan nås via samtal under lördagen och att jag ville checka in helgen nu om vi skulle ses eller ej  för att min tid också är värdefull. 

Men somsagt, när han ringer, jag förväntar mig inget kul samtal. 

Ska typ svara: Yes och inte hej när/OM han ringer bara för att visa att hans ointresse i mig föder ointresse tillbaka.

Konstigt bara att han inte ville svara på att jag bara kan höras lördag och inte sönda. Men antagligen var det ett nederlag att jag satte en tidsram på när jag var tillgänglig och då hade han inte makten längre på samma sätt.

Jag vill så gärna att du ska få ro. Vet hur svårt det är att få det. Det enda som hjälp mig i såna här situationer det är att faktiskt göra mig tillgänglig för nya kontakter. Se om du kan gå till en dejt vet ja, men någon ny person. 

Det här tär på dig. Även överanalyserandet gör det. Så mycket energi som går åt. 

Någonting som är säkert iallafall att om han till en mille procent ringer imorgon som jag då hänvisat till under hans helgen-tidsram, så ska jag absolut INTE fråga när nästa träff blir.

Eftersom vi har bestämt att ses idag så, ja. Jag behöver ju kolla vilken tid han kan ta emot besök. Skrev nyss, tar en morgonkaffe så länge.