Jag är starkt emot abort förutom när..... Varför är alla svenskar för abort?

Precis, de som ångrar sina aborter är de som egentligen ville ha barnet. Men gjorde abort ändå, kanske för att de blev övertalade eller inte trodde sig klara ett liv med barn.

Men känslomässigt ville de ha barnet.

De som aldrig ville, ångrar sig inte. Men vissa förstår inte skillnaden.

Precis, de som ångrar sina aborter är de som egentligen ville ha barnet. Men gjorde abort ändå, kanske för att de blev övertalade eller inte trodde sig klara ett liv med barn.

Men känslomässigt ville de ha barnet.

De som aldrig ville, ångrar sig inte. Men vissa förstår inte skillnaden.

Jodå, en nyfödd baby har en egen vilja i det ögonblicket det föds. Däremot kan de ha svårt att uttrycka sin vilja tydligt verbalt. Men de kan uttrycka sin vilja genom att skrika och gny vilket är en form av verbala uttryck. Eller genom kroppsspråk, som att vifta med armar, sprattla med benen, vrida kroppen, sparka etc. Det är så de uttrycker sina viljor. Vi som föräldrar lär oss så småningom att tyda vad våra små barn vill. 

Även hjärnskada person har en egen vilja, men kan ha svårt att uttrycka det tydligt verbalt. Till och med de som är i ett vegetabilt tillstånd (sk grönsak) eller är i koma har egna vilja och uttrycker dessa genom kroppsspråket. 

Tack för ett relativt respektfullt svar. Jag förstår dina tankar. Men varken du eller jag kan slå fast något av påståendena i sista meningarna. Du påstår att du vet mer än du gör. Men om vi utgår från att du har rätt så är nog skillnaden mellan mig och EpicF att hon valde främst för sin skull och jag främst för barnets skull. För jag ville inte ens ha mitt barn först, utan hade tänkt adoptera bort. Jag var otroligt rädd för att ens kolla på henne och jag kände mig inte redo för det och gjorde inte det förrän någon timme efter kejsarnittet. Men det var inte alls som jag trodde. Kärleken var mycket större än rädslan och allt annat. Jag tycker det är lite naivt att säga att man är övertygad om något. Vilket även jag gjorde i för sig. Jag sa att jag aldrig skulle kunna ta hand om mitt barn, eller se det det i ögonen. Men det kunde jag. Har all respekt för att det inte är ett lätt beslut, vilket det absolut inte var det för mig som vissa verkar tro.

Vilja eller instinkt?

Ingen har påstått att du gjorde fel. Vi gjorde båda rätt utifrån våran egna val. 

Du menar att abort är omänsklig. Vilket faktiskt innebär att du anser att de som gör abort efter en våldtäkt för fel. 

Du gjorde det som kändes rätt för dig. Jag gjorde det som kändes rätt för mig. Ingen av oss har ångrar våra beslut. Därför var båda våra beslutt helt rätt. 

Nej, jag valde faktiskt också för fostrets skull och även för min skull. Jag anser inte att barn ska behöva växa upp med en våldtäksman som pappa. 

Ditt beslut bar rätt för dig och du har aldrig ångrat ditt beslut.

Mitt beslut var rätt för mig och har heller aldrig ångrar mitt beslut. Faktum är att jag gjorde abort tre dagar efter jag hade fått redan på att jag var gravid (var i ca i v 8-9 då). 

För mig handlade det enbart om jag inte ville ha barn med en våldtäksman och inte ville ha ett barn som tvingas växa upp med en våldtäksman som pappa. Jag hade absolut kunnat ta hand om barnet, ekonomiskt. Men inte känslomässigt. 

Hade jag behålla så hade jag ångrat mig för resten av mitt liv och ångrat allt jag hade utsatt det barnet för. Känslomässigt hade jag inte kunnat ta hand om det barnet och det hade blivit så att det barnet hade blivit utstött, ensamt och förmodligen ha stora psykiska problem. Det är inget jag vill utsätta ett barn för. Men det mina känslor och mitt beslut. 

Det innebär inte att andra ska känna samma sak. 

Och ja, jag tycker synd om dig och ditt barn. Men samtidigt beundrar jag dig för hur stark du var och fortfarande är, och för att du gjorde der du själv ville. Men jag hade aldrig kunnat vara sånstark. 

Jag önskar dig lycka till och jag hoppas innerligt att din dotter aldrig behöver att må psykiskt dåligt pga hur hon blev till. Om hon får veta eller inte är upp till dig. 

Själv tycker jag inte jag kan slå fast att varken du eller jag tog rätt beslut. För vi kan ana, men vet aldrig hur det hade blivit annars. Det är inte min uppgift att döma det. Men vi alla har väl uppfattningar om rätt och fel. Det är sant att jag uppfattar abort som omänskligt på grund av hur ett vad jag tror är kännande barn, med onaturligt våld, avskiljs från platsen som borde vara den tryggaste på jorden och lämnas ensam att dö och utan kärlek typ. Men det innebär givetvis inte att individer som gör abort är omänskliga. Eller ens att det måste vara fel beslut. Fattar att det kan vara svårt att förstå hur jag menar eller låta fel, men oavsett har du vi rätt till våra känslor och jag hoppas att du fått stöd och så efter det du varit med om. Kan ana att PTSD osv varit vidrigt för dig med.