Betala "underhåll" för arbetande barn (+18 år)

Mammans argument spelar 0 roll eftersom ingen av dem längre är försörjningsskyldiga sitt vuxna barn längre.

Jag tycker det verkar som boendeföräldern försöker mjölka dig på pengar för att finansiera sina egna livsval. Om man vill bjuda någon på något får man betala för det själv. Så sett är att inte betala är det självklara valet.

Men du kommer att bli boven här och det är kanske är värt att betala sig ur eftersom du ändå har en god ekonomi. Hur mycket betalade du tidigare? Relationerna är redan ansträngda och vad kan det handla om? Sex månader? Ett år? Två år?

Jag tycker alltså att du resonerar helt rätt, men vad är viktigast? Att få rätt eller att ta smarta damage controle beslut för framtiden? Om du slutar betala nu kommer du ALDRIG få höra slutet på det och varenda sak som går snett med dottern kommer att länkas till att mamman inte kunde erbjuda henne den start i livet hon tänkte sig för att du inte bidrog så som hon tycker du borde ha gjort. Om det går bättre för dina andra barn kommer det också att tillskrivas den "orättvisa" du skapat mellan dina barn. Och detta kommer hon att föra över på er dotter.

Dra bara av summan från den rejälare summa du hade tänkt ge dottern den dagen hon flyttar och ge samma summa i handen omräknad i den dagens penningvärde till dina andra barn den dagen de flyttar. Då har alla som vill åtnjutit bo hemma gratis när man börjar jobba och starthjälp när man flyttar ut.

Det kanske inte förbättrar era relationer, även om det hade varit något trevligt att hoppas på, men det kanske förhindrar att de blir sämre.

Jag tycker det verkar som boendeföräldern försöker mjölka dig på pengar för att finansiera sina egna livsval. Om man vill bjuda någon på något får man betala för det själv. Så sett är att inte betala är det självklara valet.

Men du kommer att bli boven här och det är kanske är värt att betala sig ur eftersom du ändå har en god ekonomi. Hur mycket betalade du tidigare? Relationerna är redan ansträngda och vad kan det handla om? Sex månader? Ett år? Två år?

Jag tycker alltså att du resonerar helt rätt, men vad är viktigast? Att få rätt eller att ta smarta damage controle beslut för framtiden? Om du slutar betala nu kommer du ALDRIG få höra slutet på det och varenda sak som går snett med dottern kommer att länkas till att mamman inte kunde erbjuda henne den start i livet hon tänkte sig för att du inte bidrog så som hon tycker du borde ha gjort. Om det går bättre för dina andra barn kommer det också att tillskrivas den "orättvisa" du skapat mellan dina barn. Och detta kommer hon att föra över på er dotter.

Dra bara av summan från den rejälare summa du hade tänkt ge dottern den dagen hon flyttar och ge samma summa i handen omräknad i den dagens penningvärde till dina andra barn den dagen de flyttar. Då har alla som vill åtnjutit bo hemma gratis när man börjar jobba och starthjälp när man flyttar ut.

Det kanske inte förbättrar era relationer, även om det hade varit något trevligt att hoppas på, men det kanske förhindrar att de blir sämre.

Oavsett så bör han ju ändå erbjuda barnen samma saker?

Om han planerar att de yngsta ska få bo hemma gratis några år i vuxen ålder för att spara ihop pengar, så bör han ju erbjuda äldsta barnet samma sak. Även om hen kommer tacka nej, så har ts ändå erbjudit det.

Även om boendeföräldern har knapert ekonomik (sjukskriven) och vill ge barnet en god start, den andra föräldern har mycket bättre ekonomi (högchef) och kan lätt avstå några tusenlappar i månaden.

Det funkar inte att erbjuda samma saker om det är åldersskillnader mellan barnen. För den äldsta har tåget redan gått. För de lite yngre så finns chansen att de kan bli erbjudna det. När det gäller sladdisen så vet man ju inte så här långt i förväg om det kommer gå att erbjuda samma. Livet ändras ju ständigt, även ekonomin. Så det finns kanske inte utrymme att erbjuda yngsta.

Det existerar inte millimeter rättvisa när det gäller flera kullar och åldersskillnader. Särkullarna hade det bättre materiellt sett, när våra gemensamma har mer tid med sin pappa.

Ja, det är lite så jag tänkte, och som du skriver så handlar det om ytterligare 6-24 månader. Det rör sig 15-60kkr, inget jag står och faller med. 

Samtidigt så kommer det vara något annat i framtiden, så har det alltid varit. 

Men samtidigt kanske dags att dra gränsen nu, känner ju att jag inte är ute och cyklar med att det är dags att dra ett sträck.