Betala "underhåll" för arbetande barn (+18 år)

Nej, det skrev han inte. Han skrev: "I praktiken inte en realistisk lösning" och att äldsta barnet inte vill. Det stod ju ett rum tomt i 4 år för äldsta barnet som 2,5-åringen har nu så intresset har ju inte heller funnits där på länge.

Oavsett så bör han ju ändå erbjuda barnen samma saker?

Om han planerar att de yngsta ska få bo hemma gratis några år i vuxen ålder för att spara ihop pengar, så bör han ju erbjuda äldsta barnet samma sak. Även om hen kommer tacka nej, så har ts ändå erbjudit det.

Boendeföräldeern anser ju att jag inte erbjuder ett realistiskt alternativboende hos mig och att jag borde skaffa ett större hus för att kunna erbjuda detta. Då jag inte gör det sparar jag pengar som jag då kan betala boendeföräldern.

Jag förstår att detta är på hit för att få pengar, men var tvungen att få lite input som jag fått i tråden att jag inte är ute och cyklar.

Hade jag skaffat ett rum till tror jag inte barnet hade flyttat hit. Hade jag skaffat ett hus med källarvåning och egen ingång med pentry. Ja, kanske, men då stöttar jag heldre med pengar till eget boende. 

Tack för all input från alla. Den här vinkeln rörande historik, etc är en egen tråd. 

Om det är realistiak elle rinte spelar ingen roll. Huvudsaken är att du erbjuder samma sak till alla dina barn, nämligen att de får bo gratis hemma. Du erbjuder dock inte eget rum eller egen ingång, utan enbart att de får bo hemma. Om barnet tackar nej, är det hennes val. 

Förstår det som att det har funnits en stående inbjudan som inte är intressant. Barnet vill inte bo hos sin pappa och mamman använder argumentet att det skulle handla om att det inte finns något eget rum hos pappan som ett argument för att pappan ska fortsätta subventionera mammans boende.

Vad boendeföräldern anser kan du strunta i.

OM och bara OM du ville ge pengar så skulle det ju gå till ditt barn och inte boendeföräldern ändå.

Men barnet är vuxet och arbetar och ingen av er föräldrar är försörjningsskyldig längre. Du måste inte ens ha kontakt med boendeföräldern längre, den kunde upphört samma dag barnet fyllde 18.

Så mitt tips nu är att du säger till den andre föräldern att du inte längre kommer ha kontakt med denna utan att din framtida kontakt kommer vara endast med ert gemensamma barn.

Om du vill ger du erbjudandet om gratis boende för att spara pengar, eftersom du hört att mamman klagar på att du inte hjälper till. Då kan du säga till ditt barn att hen är välkommen till er, du hjälper gärna till på det sättet, men att det är det erbjudandet som finns. 

Mer kan du inte göra. Om ditt vuxna barn tjänar 15000 och betalar några tusenlappar till boendeföräldern har ditt barn mer pengar över än många andra vuxna har. 

Mammans argument spelar 0 roll eftersom ingen av dem längre är försörjningsskyldiga sitt vuxna barn längre.

Är barnet över 18 år och självförsörjande behöver du inte betala underhåll. Underhållsplikten gäller bara omyndiga barn men förlängs tills man gått ut gymnasiet och som längst tills man fyllt 21. Finns tydlig information på försäkringskassans hemsida. Barnet ska naturligtvis själv stå för sina kostnader om hen jobbar heltid Och är myndigt. Allt annat är helt orimligt.

Har inte läst hela tråden. 

Min mamma har varit tidig sjukpensionär när jag och mitt syskon (tvilling) blev 18. Hon förlorade en del inkomst iom det och då fick vi börja betala hemma. När vi fick jobb efter skolan fick vi betala hemma. Hon förklarade situationen och vi fattade! Det var ju fortfarande många gånger billigare att bo hemma och betala än att bo själv! Den föräldern som tjänar bra kan ju istället på sidan av spara åt barnet för en schysst start. Vi hade inget sparande till oss alls. Vi har fått spara själva, fixa jobb, körkort osv, det bygger ansvar. Vuxna barnet har det redan bra mao och ska betala för sig själv.

Jag tycker det verkar som boendeföräldern försöker mjölka dig på pengar för att finansiera sina egna livsval. Om man vill bjuda någon på något får man betala för det själv. Så sett är att inte betala är det självklara valet.

Men du kommer att bli boven här och det är kanske är värt att betala sig ur eftersom du ändå har en god ekonomi. Hur mycket betalade du tidigare? Relationerna är redan ansträngda och vad kan det handla om? Sex månader? Ett år? Två år?

Jag tycker alltså att du resonerar helt rätt, men vad är viktigast? Att få rätt eller att ta smarta damage controle beslut för framtiden? Om du slutar betala nu kommer du ALDRIG få höra slutet på det och varenda sak som går snett med dottern kommer att länkas till att mamman inte kunde erbjuda henne den start i livet hon tänkte sig för att du inte bidrog så som hon tycker du borde ha gjort. Om det går bättre för dina andra barn kommer det också att tillskrivas den "orättvisa" du skapat mellan dina barn. Och detta kommer hon att föra över på er dotter.

Dra bara av summan från den rejälare summa du hade tänkt ge dottern den dagen hon flyttar och ge samma summa i handen omräknad i den dagens penningvärde till dina andra barn den dagen de flyttar. Då har alla som vill åtnjutit bo hemma gratis när man börjar jobba och starthjälp när man flyttar ut.

Det kanske inte förbättrar era relationer, även om det hade varit något trevligt att hoppas på, men det kanske förhindrar att de blir sämre.