Ångrar mig efter första aborttabletten, ngn med erfarenhet?

Ja, det går att häva med stora doser progesteron, men det är bråttom. Ring genast kvinnokliniken på närmaste sjukhus och be dem skriva ut det. Eller så säger de kanske att du ska komma dit och få det där. Annars ring 1177. Låt dem inte intala dig att det inte går, för det GÖR det. Svensk sjukvård har order från Socialstyrelsen att bagatellisera aborter och se till att så många som möjligt fullföljs. 

Gick igenom samma sak i april, samma vecka som du? hormonstinn och var efter mycket velande säker på att det var rätt med abort men redan dagen efter (när hormonerna lättat något) fick jag fullständig panik över vad jag hade gjort. 

jag fullföljde dock, efter att jag läst om missbildningar och komplikationer OM fostret mot förmodan skulle överleva. Skulle inte kunna leva med mig själv att få ett (kanske) gravt handikappat barn och veta att det är MITT fel. 

fostret kom ut en hel vecka efter jag påbörjat aborten. Jag mår än idag fruktansvärt dåligt och tänker på det i princip varje dag. Klarar inte av att interagera med bebisar utan att riskera att tappa det och falla i gråt.. det enda jag tänker på är att jag vill bli gravid igen, varje steg i min menscykel gör mig nedstämd.. först ägglossning där jag potentiellt kan bli gravid (men min kille använder kondom) så när han skyddar sig så hoppas jag att den ska gå sönder eller att han ska slarva, blir besviken varje gång men försöker dölja.. svårt dock. Sen pms när allt är skit ändå och sen mensen, blodet påminner om aborten och det är så jävla hemskt. 

jag tänker på dig! Och jag förstår att ditt hjärta slits itu men du borde verkligen fullfölja aborten nu när du påbörjat den :( 
stor kram

 

Svenska barnmorskor är i regel a) korkade, b) lågutbildade och c) har instruktioner från Socialstyrelsen att främja aborter. Så även om de skulle känna till att det finns en antidot så kommer de inte att berätta det för kvinnan. Det är likadant i USA: ringer en kvinna till Planned Parenthood (som är Pro Choice) så får de höra att det inte finns någon återvändo, men ringer de till kvinnokliniker som drivs av Pro Life-rörelsen så får de progesteron. 

Jag läste för övrigt TS för snabbt innan jag svarade (mitt förra inlägg) och JA har det gått tre dagar så är det för sent. Det var synd att hon inte frågade här tidigare. Men hon behöver för den skull INTE ta de uppföljande tabletterna, hon kan vänta och se. Det finns barn som har överlevt Mifegyne utan antidot.

Angående ev. missbildningar så syns ju de på ultraljud senare i så fall, och då går det att göra abort då i stället. Följden blir ju en aborterad individ i båda fallen, så det finns ingen anledning att inte ge ett eventuellt friskt och oskadat barn en chans till livet först. 

Hej B,

Jag fattar vad du menar men jag kan inte fullfölja innan jag är helt hundra på att fostret inte lever. Så länge det finns minsta chans att det överlevt så hänger jag fast vid det halmstrået. (dock tror jag det är kört för jag har inga graviditetssymtom kvar)

Progesteron är vanligt motgift mot mifegyne i t ex USA men svenska vården vill bara inte erkänna det.

Jag har också träffat mindre trevliga barnmorskor , finns väl mindre trevliga personer inom alla yrken. Men hur menar du att de är lågutbildadade? De har ju utbildat sig till barnmorskor. Det är en treårig högskoleutbildningutbildning till sjuksköterska (som jag snart är klar med nu men vill inte bli barnmorska) sen 1,5 år till för att bli barnmorska. Alltså 4,5 år. Vad tycker du krävs för att man inte ska räknas som lågutbildad? 

Både sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna i Sverige är ju väldigt enkla i förhållande till t.ex. USA. Du kan ju googla på deras tentamensfrågor t.ex.. Det är frågor som ligger på läkarprogrammets tentor i Sverige. 

Jag har mött otroligt korkade barnmorskor. "Min" barnmorska vid en av mina graviditeter sa t.ex. att man inte behöver bry sig om vad man äter under graviditeten. Hon sa att det var gammalt, från förr när man trodde att fostrets näring kom från modern. Numera vet man att den kommer från moderkakan! 

En annan barnmorska, som jag känner privat, sa när vi pratade om evolutionen av amning, att den hade uppkommit när vi var apmänniskor. Tidigare apor som levde i träden, hade matat sina ungar med fruktjuicer! 

(Bara två exempel av många jag skulle kunna dra.)

Gick igenom samma sak i april, samma vecka som du? hormonstinn och var efter mycket velande säker på att det var rätt med abort men redan dagen efter (när hormonerna lättat något) fick jag fullständig panik över vad jag hade gjort. 

jag fullföljde dock, efter att jag läst om missbildningar och komplikationer OM fostret mot förmodan skulle överleva. Skulle inte kunna leva med mig själv att få ett (kanske) gravt handikappat barn och veta att det är MITT fel. 

fostret kom ut en hel vecka efter jag påbörjat aborten. Jag mår än idag fruktansvärt dåligt och tänker på det i princip varje dag. Klarar inte av att interagera med bebisar utan att riskera att tappa det och falla i gråt.. det enda jag tänker på är att jag vill bli gravid igen, varje steg i min menscykel gör mig nedstämd.. först ägglossning där jag potentiellt kan bli gravid (men min kille använder kondom) så när han skyddar sig så hoppas jag att den ska gå sönder eller att han ska slarva, blir besviken varje gång men försöker dölja.. svårt dock. Sen pms när allt är skit ändå och sen mensen, blodet påminner om aborten och det är så jävla hemskt. 

jag tänker på dig! Och jag förstår att ditt hjärta slits itu men du borde verkligen fullfölja aborten nu när du påbörjat den :( 
stor kram

 

Svenska barnmorskor är i regel a) korkade, b) lågutbildade och c) har instruktioner från Socialstyrelsen att främja aborter. Så även om de skulle känna till att det finns en antidot så kommer de inte att berätta det för kvinnan. Det är likadant i USA: ringer en kvinna till Planned Parenthood (som är Pro Choice) så får de höra att det inte finns någon återvändo, men ringer de till kvinnokliniker som drivs av Pro Life-rörelsen så får de progesteron. 

Jag läste för övrigt TS för snabbt innan jag svarade (mitt förra inlägg) och JA har det gått tre dagar så är det för sent. Det var synd att hon inte frågade här tidigare. Men hon behöver för den skull INTE ta de uppföljande tabletterna, hon kan vänta och se. Det finns barn som har överlevt Mifegyne utan antidot.

Angående ev. missbildningar så syns ju de på ultraljud senare i så fall, och då går det att göra abort då i stället. Följden blir ju en aborterad individ i båda fallen, så det finns ingen anledning att inte ge ett eventuellt friskt och oskadat barn en chans till livet först. 

Både sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna i Sverige är ju väldigt enkla i förhållande till t.ex. USA. Du kan ju googla på deras tentamensfrågor t.ex.. Det är frågor som ligger på läkarprogrammets tentor i Sverige. 

Jag har mött otroligt korkade barnmorskor. "Min" barnmorska vid en av mina graviditeter sa t.ex. att man inte behöver bry sig om vad man äter under graviditeten. Hon sa att det var gammalt, från förr när man trodde att fostrets näring kom från modern. Numera vet man att den kommer från moderkakan! 

En annan barnmorska, som jag känner privat, sa när vi pratade om evolutionen av amning, att den hade uppkommit när vi var apmänniskor. Tidigare apor som levde i träden, hade matat sina ungar med fruktjuicer! 

(Bara två exempel av många jag skulle kunna dra.)

Ledsen för din skull verkligen.. Men det blir nog inte så bra att få barn med en kille som inte vill. Vill du verkligen ha barn är det väl bättre att du skaffar det med en kille som vill eller på egen hand isåfall.. hellre det än att hoppas att en kondom ska gå sönder eller att han ska slarva tänker jag. Har själv varit ensamstående och det är inte lätt alls. 

Och ja det är bäst att fullfölja en abort även om jag förstår att det kan kännas jättejobbigt.