• Anonym (Deppig)

    Han vågar inte

    Jag behöver pepp. Är förkrossad men ändå hoppfull, döm mig inte - jag vet redan att jag handlat omoraliskt. 

    Jag har haft ett förhållande med en gift man sen i somras, han är ganska mycket äldre än mig och normalt inte mannen jag skulle falla för. Han föll för mig och jag trodde på honom, och jag blev verkligen kär i honom. För några månader drog han sig tillbaka utan någon förklaring, jag vet att han haft det tungt privat med jobb och familj men jag tog det så fruktansvärt hårt och vad jag egentligen ville ha från honom var tröst och en förklaring, jag förstår att det inte kan bli vi. Det är klart att hans familj måste gå först, det stöttar jag även om det krossar mitt hjärta. Men förklaringen kom aldrig utan han var bara tyst. Lovade att vi skulle ses som ett avslut men drog sig bara mer och mer undan. Jag vet att jag måste släppa det, men jag har verkligen inte haft någon självaktning alls i det här. Har skickat meddelande på meddelande om hur mycket jag saknar honom. Han saknar mig också. I veckan svarade han och ville att vi skulle ses, trots att jag inte trodde att det skulle bli av så blev jag så glad. Det var skönt att höra från honom och det lindrande mitt självförakt. Dagen efter ställer han in. Det var som att jag igen inte kunde andas
     Der är inte första gången det händer och jag var förberedd, men det är ändå fruktansvärt. Den här gången fick jag dock också en förklaring, han vill inte för då kommer känslorna för mig komma tillbaka och det kan aldrig bli vi.
     Han är inte lycklig där han är nu,  det vet jag. Men hur kan jag gå vidare för att förhoppningsvis lyckas övertala honom. 
    Snälla ge mig pepp och råd, jag saknar verkligen vad vi hade. 

  • Svar på tråden Han vågar inte
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (LOB) skrev 2024-06-17 09:31:36 följande:
    Men lik väl släpper du till varje gång han tar kontakt och vill ha dig. Och du kommer göra det nästa gång också!
    Om det nu är så att han vill ha mig. Just nu inbillar jag mig att han har bedrivit någon form av välgörenhet eftersom jag har tvingat mig på honom. 

    Och jag vet att jag sagt det förr, men nu ser jag verkligen ingen anledning till att han skulle höra av sig igen.
  • Anonym (LOB)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-06-17 10:03:34 följande:
    Om det nu är så att han vill ha mig. Just nu inbillar jag mig att han har bedrivit någon form av välgörenhet eftersom jag har tvingat mig på honom. 

    Och jag vet att jag sagt det förr, men nu ser jag verkligen ingen anledning till att han skulle höra av sig igen.
    Men ge dig! Du tillåter ett öppet förhållande om och om igen och kommer göra det i framtiden

    Du tar inget ansvar för diyt liv och bygger din framtid på att han inte kommer höra av sig vilket du både vet och hoppas på att han gör.,

    Gör något vuxet och ansvarsfull för en gång skull i denna relation
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (LOB) skrev 2024-06-17 10:21:38 följande:
    Men ge dig! Du tillåter ett öppet förhållande om och om igen och kommer göra det i framtiden

    Du tar inget ansvar för diyt liv och bygger din framtid på att han inte kommer höra av sig vilket du både vet och hoppas på att han gör.,

    Gör något vuxet och ansvarsfull för en gång skull i denna relation
    Vad är det vuxna och ansvarsfulla här? Blockera? Är det så enkelt? 
    Avsluta det måste jag ju men hur? Hur man gör i både teori och praktik vet jag ju, men var finner man kraften och modet till det. 
  • Anonym (LOB)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-06-17 10:41:28 följande:
    Vad är det vuxna och ansvarsfulla här? Blockera? Är det så enkelt? 
    Avsluta det måste jag ju men hur? Hur man gör i både teori och praktik vet jag ju, men var finner man kraften och modet till det. 
    Att vara vuxen här är att säga att det är slut och att ni inte ska ses mera.

    Du kan sen underlätta genom att blockera, inte svara mm.

    Kraften får du genom att inse att du är myndig och vuxen samt ensam ansvarig för ditt eget välmående och liv.
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (LOB) skrev 2024-06-17 10:55:59 följande:
    Att vara vuxen här är att säga att det är slut och att ni inte ska ses mera.

    Du kan sen underlätta genom att blockera, inte svara mm.

    Kraften får du genom att inse att du är myndig och vuxen samt ensam ansvarig för ditt eget välmående och liv.
    Men jag har ju bestämt mig för att inte kontakta honom själv. Dels vill jag inte utstå förnedringen med att han kanske inte svarar, dels vill jag inte råka skriva så att någon annan ser det. I början var jag helt trygg med att skicka sms när som helst, han uppmuntrade det också och jag var aldrig rädd att hans fru skulle råka läsa. Han hade även uttryckt från början (innan jag blivit kär) att han ibland önskade att hon skulle gå igenom telefonen så att hon skulle förstå och själv ta upp en separation. Men det känns långt borta nu.  

    Kan jag vänta till/om han hör av sig? Och står jag emot då 😔
    Eller ska jag bara blocka utan att säga något (det känns så fel).
  • Anonym (LOB)

    Har du inte lärt dug ett dugg???

    Du kommer inte kunna stå emot om han kontaktar dig

    Varför krånglar du till allt.  Blockera, bryt ihop och gå vidare

  • Anonym (Deppig)
    Anonym (LOB) skrev 2024-06-17 11:30:38 följande:

    Har du inte lärt dug ett dugg???

    Du kommer inte kunna stå emot om han kontaktar dig

    Varför krånglar du till allt.  Blockera, bryt ihop och gå vidare


    Nej jag har inte lärt mig något. 
    Jag krånglar för att jag är rådvill och att hjärtat värker.
    Mitt huvud vet det här, hjärtat ska bara hänga med. 
  • Anonym (Deppig)

    Jag vet att ni är less på att lyssna på mitt ältande. Men vem ska jag prata med om det här om jag inte kan skriva av mig i den här tråden? 

    Fan, vad jag saknar hans meddelanden. 

    Här sitter jag, ensam som bara den. Imorgon är det midsommar och jag kommer inte fira något. Jag har hemlängtan men längtar inte till något hemma. Vill bara komma bort. Och jag skulle vilja att han hörde av sig bara för att säga trevlig midsommar eller något. 

    Jag vet att det kommer gå över. Jag fattar det. Men när? Och jag saknar honom även om jag vet att det är fel. 

    Det är ganska precis ett år sedan vi träffades och förra midsommar hade vi kontakt hela dagen. Han berättade då att han var kär i mig, han längtade efter mig och saknade mig. Och jag sa, ta det lugnt. Vi har precis träffats, landa lite. Och han sa att han tänkte så klart som han aldrig gjort förr. Jag var så himla glad då. Jag var inte kär ännu, men jag var så lycklig. 

    Jag vill bara vrida tillbaka tiden. Önskar att jag aldrig hamnat i den här soppan. Önskar att jag inte känt något. 

  • Anonym (M)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-06-20 20:19:08 följande:

    Jag vet att ni är less på att lyssna på mitt ältande. Men vem ska jag prata med om det här om jag inte kan skriva av mig i den här tråden? 

    Fan, vad jag saknar hans meddelanden. 

    Här sitter jag, ensam som bara den. Imorgon är det midsommar och jag kommer inte fira något. Jag har hemlängtan men längtar inte till något hemma. Vill bara komma bort. Och jag skulle vilja att han hörde av sig bara för att säga trevlig midsommar eller något. 

    Jag vet att det kommer gå över. Jag fattar det. Men när? Och jag saknar honom även om jag vet att det är fel. 

    Det är ganska precis ett år sedan vi träffades och förra midsommar hade vi kontakt hela dagen. Han berättade då att han var kär i mig, han längtade efter mig och saknade mig. Och jag sa, ta det lugnt. Vi har precis träffats, landa lite. Och han sa att han tänkte så klart som han aldrig gjort förr. Jag var så himla glad då. Jag var inte kär ännu, men jag var så lycklig. 

    Jag vill bara vrida tillbaka tiden. Önskar att jag aldrig hamnat i den här soppan. Önskar att jag inte känt något. 


    Jag läser gärna din tråd. Det är svårt med relationer. Det tycker jag med. Jag önskar dej en fin midsommar. Jag är inte ensam imorgon. Men har varit det ibland på midsommar. Läs en bok och gör något du gillar. Kanske chatta med någon i en dejtingapp. Inte för att kanske träffa någon. Men kanske. Fundera över vad du behöver. Ibland behöver jag något annat än jag tror. Kanske är det samma för dej.
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (M) skrev 2024-06-20 20:28:00 följande:
    Jag läser gärna din tråd. Det är svårt med relationer. Det tycker jag med. Jag önskar dej en fin midsommar. Jag är inte ensam imorgon. Men har varit det ibland på midsommar. Läs en bok och gör något du gillar. Kanske chatta med någon i en dejtingapp. Inte för att kanske träffa någon. Men kanske. Fundera över vad du behöver. Ibland behöver jag något annat än jag tror. Kanske är det samma för dej.
    Tack ❤️
    Önskar dig med en fin midsommar 💐
    Jag jobbar imorgon, och det kommer bli en lång och stressig dag. Kanske det är precis vad jag behöver. 
Svar på tråden Han vågar inte