Han vågar inte

Låter som en typisk 50-års kris. Träffa en yngre kvinna och sen ångra sig och välja tryggheten i sin gamla familj.

Ja visst är det en 50-årskris. Äktenskapet har gått på grund, barnen är stora, föräldrarna är skröpliga. 
Och så kom jag där och gav honom massor av uppmärksamhet, sex, lagade mat, frågade vad han ville ha och vad jag kunde göra för honom. 

Men att faktiskt ta steget och skilja sig är stort. Det är mycket av det bekväma som kommer gå förlorat, man känner varandra, barnen kanske väljer mammans parti (framförallt om det kommer fram att han knullat vid sidan av under en lång period). 
Och ytterligare en aspekt; jag bor där han jobbar så han träffar mig i anslutning till långa dagar och veckor och ett stressigt jobb. Nu hade jag vart flyttbar om det hade blivit vi men jag tror inte att han ville vara här på sin lediga tid också. 

Han planerade massor vi skulle göra när vi var lediga tillsammans men när vi väl var det så var han slut psykiskt och mentalt och ville inget annat än ta det lugnt. 

Fysiskt och mentalt skulle jag skriva så klart.

Men om äktenskapet är så dåligt som du har beskrivit det och att de sällan träffas och inte ens sover tillsammans,då borde väl inte steget vara så stort.
Speciellt när barnen är vuxna också.

Man tycker ju det. Jag tycker det. 

Han är deprimerad, allt är ändå skit.
De har huset, det är skönt att komma hem när han är ledig. 
Känslorna dog ut. Det blev för mycket av allt. En sak till att ta tag i. 

Oavsett att det nu är konstaterat att det inte blev mer med mig så tycker jag de borde separera ändå. Han har aldrig pratat om henne, men det lilla han sagt från början, medan vi bara låg och inte kände nåt, låter helt rimligt i mina öron. Äktenskapet ÄR dött. 

en del män brukar ju också vara skickliga på att ljuga om att de har det dåligt hemma.
De drar snyfthistorier för att få ligga. Tyvärr.

Ja kanske. Jag tror ändå inte det,  då borde han ha haft det som större argument. Jag tror att han rycktes med i stunden. 

Men strunt samma, det blev inte vi ändå 😔

Karln verkar ju vara ett psykiskt vrak

Ja.
Jag tror han är bipolär och skulle behöva hjälp. 
Han hade en uppåtperiod när vi träffades och då lovade han guld och gröna skogar men nu är han nere i källaren igen och då är det självmordstankar varannandag som gäller.

Inte bara en del utan det stora flertalet. Det är ju en klassiker. 😐

Tänk efter logiskt Ts:
om äktenskapet hade varit helt dött. Då hade det inte funnits någon anledning att stanna kvar. Inget att tveka på då han inte har något att förlora.

Han gör nog inte valet mellan ointresserad trist fru VS kärleksfull älskarinna. Då hade han med största sannolikhet inte ghostat dig nu, utan behållt dig på sidan av.

Jag tror det är medelålderskrisen som gjort sig gällandes. Kanske i kombination med långt äktenskap och tristess. Du fick han att känna sig levandes ett tag, men att tryggheten och kärleken till frun inte var värt att förlora, bara för att börja om på ny kula med en yngre kvinna.

Jag säger inte att det måste förhålla sig så, men det låter onekligen så. De är tyvärr inte ovanligt att sånt händer män vid 50-års ålder. Naturligtvis finns det de som lämnar för den nya kvinnan, men jag tror att det oftast händer när de blivit påkomna.

Velar gör han säkert fortfarande, och risken finns att han gör det i många år framöver.

 

https://stegforhalsa.se/vilka-tecknen-pa-en-medelalderskris/#google_vignette

(Den som går igenom krisen kan välja att avsäga sig en del av sitt ansvar och ge sig ut för att söka efter äventyr. De kan förändra sitt beteende mycket dramatiskt eller börja uppföra sig olämpligt.. Att säga upp sig från sitt jobb impulsivt, ansöka om skilsmässa, ha en affär utanför äktenskapet eller köpa något väldigt dyrt är mer drastiska och uppenbara tecknen. Vissa människor bestämmer sig också för att förändra sitt utseende, byta umgängeskrets eller lägga om sin livsstil.)